Vetenskap och Allmänhet: Kan du verkligen lita på nyheterna?

Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en direktdonation via Paypal.
publicerad 13 juli 2021
- Torbjörn Sassersson
Thomas Nygren, universitetslektor i didaktik vid Uppsala Universitet. Foto: UR.se

NOTERAT. Föreningen Vetenskap och Allmänhet (VA) ställer frågan om nyheterna på nätet går att lita på. “Låter nyheten för bra för att vara sann? Då är det extra viktigt att vara kritisk! Men hur lätt är det att avslöja falska nyheter och felaktiga fakta på nätet?”.

Förmodligen ställer sig miljontals människor i Sverige samma frågor. Kan vi lita på nyheterna som bloggare, ämnessajter, public service och massmedierna lägger ut varje dag på nätet? Hur vinklat är dagens nyheter i SVT, SR och kvällstidningarna? Hur politiserade är budskapen? Vilka åsikter vill medierna att allmänheten ska ha idag? Hur politiskt vinklade är vetenskapsnyheterna?

Vetenskap och Allmänhet vill lösa problemet med falska nyheter

Thomas Nygren förklarar att de genom medborgarforskning där ungdomar och forskare tillsammans deltagit i arbetet utvecklat metoder för digital källkritik för alla. VA har i samarbete med Utbildningsradion (UR) spelat in en serie samtal med forskare.

Thomas Nygren, universitetslektor i didaktik vid Uppsala Universitet intervjuas av Vetenskap och Allmänhet. Foto: UR.se
Thomas Nygren, universitetslektor i didaktik vid Uppsala Universitet. Foto: UR.se

I programmet “Nyhetsvärderaren – ett nytt sätt att lära sig källkritik” medverkar
Cissi Billgren Askwall som är generalsekreterare för Vetenskap & Allmänhet och
Thomas Nygren som är universitetslektor i didaktik vid Uppsala universitet.

Thomas Nygren nämner problematiken med att det sprids desinformation under den pågående covidkrisen, om klimatet och migrationen. Viss information är medvetet falsk med annan består av missuppfattningar, menar han. Nygren säger också att det sällan förekommer rent påhittade falska nyheter, men att det är vanligt att personer sätter samman saker utifrån principen cherry picking, dvs att man plockar ut delar av information som redan överensstämmer med en personlig fast uppfattning om något. Läs mer om cherry picking.

ArcanumSkolan 2024

Nygren säger till Vetenskap och Allmänhet att datortekniken idag gör det snabbt och enkelt att producera skenbart informationskorrekta nyhetsinslag. Trots det tror Nygren att förmågan till digital källkritik är hög i Sverige. Han säger att de som är bäst på källkritik är bland annat de som tror på forskare, de som har hög numerisk förmåga och ofta består denna grupp av äldre personer och kvinnor, åtminstone enligt amerikanska studier. Nygren ser en något annan förklaring till en god källkritisk förmåga i Sverige. Han menar att de som är skickliga ofta redan har kunskaper i det aktuella ämnet.

“Ju mer man vet om ett ämne desto svårare är man att lura”, säger Thomas Nygren.

Thomas Nygren tipsar om hur allmänheten kan lära sig hur man undviker att bli lurad genom att träna sig i att lura andra i olika övningsspel på nätet uppbyggda enligt 6 manipulativa tekniker som tagits fram tex Badnewsgame.se, GoViralGame.com och ProjectYouCheck.com.

Frilansare från alternativmedia fick ställa frågor under debatt arrangerad av Vetenskap och Allmänhet

Robert Rosenkvist som rapporterat för NewsVoice frågar under en online-debatt om kommentarsfältens förekomst eller frånvaro efter artiklar på nätet påverkar trovärdigheten för en publikation tex en nättidning. Thomas Nygren svarar bland annat att en bra funktion med kommentarsfälten är att skeptiska tankar som postas kan hjälpa folk att få igång ett skeptiskt tänkande.

Rosenkvist ställer sedan en laddad fråga om observationen att globalistiska nyhetsmedier som tex Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter tagit bort kommentarsfälten helt medan de alternativa medierna nästan alltid har kommentarsfält. Nygren svarar att det skulle vara önskvärt att alla medier har kommentarsfält, men att det kräver kostsam moderation för att bevara balansen eftersom det ofta redan finns vetenskapliga belägg för vad som är rimligt och sant i många frågor. Han menar att de som kommentarer helst bör ha bra belägg för att få in kommentarer offentligt. Han ser förekomst av moderationen som ett resursproblem.

Rosenkvist påpekar då att de stora medierna som har mycket stora resurser borde ha kommentarsfält eftersom de ofta har stora ekonomiska medel, att jämföra med alternativmedier som har mycket mindre resurser. Nygren svarar att research tyvärr är kostsam och att granskningar behövs för att kunna balansera kommentarsfält så att postade kommentarer baseras på goda belägg.

Se alla intervjuerna och diskussionerna i videon ovan.

Text: Torbjörn Sassersson

Relaterat

  • Läs mer artiklar om media i NewsVoice

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq