Den postmodernistiska arbetsmetodiken i akademin – Del 1

Publicerad

Författare

Ämne

POSTMODERNISM & KULTUR. Den statliga myndigheten – Nationella Sekretariatet för Genusforskning (NSG) –  erhöll av Regeringen uppdraget att under några år leda jämställdhetsarbetet inom svenska högskolor och universitet. NSG införde då ett för många i akademin nytt sätt att betrakta världen och jämställdhet.

Text: Dan Ahlmark | Läs även del 2 (av 2)

Jag har tidigare granskat aspekter av den postmodernistiska filosofi och feministiska ideologi, som styrde deras arbete (1)(2). Nedan uppmärksammas den praktiska arbetsmetodik, som utnyttjades, såsom den återges i den detaljerade granskning av jämställdhetsarbetet, vilken utfördes av Arpi & Wyndham (3). Den förstnämnde – en journalist – samarbetade då med Anna-Karin Wyndhamn, som var anställd i NSG och arbetade som samordnare i integreringsarbetet.

Vilka var de egentliga målen?

Det är inte märkligt, att jämställdhetsintegrering lett av en institution, som sysslar med s k genus”vetenskap”, inte gäller införande av just jämställdhet. Att motarbeta diskriminering och arbeta för jämställdhet och likabehandling blev heller inte huvudsyftet. Istället var målet att: ”omorganisera befintlig verksamhet ” och ”förändra de maktstrukturer som ger diskriminerande effekter (4)”. Intresset är i mycket knutet till postmodernismens besynnerliga uppfattning om maktrelationer i samhället. Ideologins samhällssyn gällande existensen av ett patriarkat och dess maktutövning genom ett antal mystiska maktordningar och hierarkier i samhället – var och en med samhällsgrupper rangerade i en viss privilegie/förtrycksordning – präglade arbetet. Patriarkat innebär bl a en (numera måhända opersonlig) underordning av kvinnorna i samhället.

De verkliga målen för NSG:s kulturmarxister avseende projektet syns ha varit två: (a) att påverka maktstrukturen i akademin genom att handfast öka kvinnornas inflytande genom att tilldela dem en högre andel av akademiska chefsposter, samt (b) att indoktrinera förvaltning och om möjligt lärare/forskare beträffande den genusvetenskapliga synen på makt och olika delar av kulturmarxistisk feministisk ideologi.

Man kan säga, att det analysperspektiv som valdes: postmodernistisk  kunskapssyn och social konstruktivism samt dess samhällssyn (kontinuerliga maktrelationer kopplade till privilegier och förtryck i hierarkier bl a kön) helt låser valet av problemställningar och lösningar. Svaren är i stort sett förutbestämda, och man når det resultat man vill ha.

Så likabehandling är inte målet utan olikabehandling baserat på kön blir resultatet (självfallet dolt eftersom det bryter mot dagens regler) (5). Då kvotering inte tillåts, tvingas man då till många krumbukter för att ändå nå sina mål gällande kvinnors avancemang. En del av det praktiska arbetet i förvaltningarna att förbättra kvinnors position i den akademiska världen bryter därför –  enligt A&W:s beskrivning – emot i alla fall avsikten med gällande lagar. Man kringgår dem för att ändamålet helgar medlen. Det som gäller är inte jämställdhet i villkoren utan mätbara mål för kvinnors avancemang. Det innebär uppenbarligen att så småningom nå relationen 1:1 gällande utnämningar till högre akademiska poster. Hänsyn i urvalet till olika antal sökande (män eller kvinnor) eller någon annan rimlig grund verkar inte vara aktuellt. NSG:s mål syntes alltså gå långt utöver riksdagens syn på jämställdhet.

Kartläggningar

Jämställdhetsintegrerarna var negativa till, att universiteten mm inledningsvis kartlade den ojämställdhet, som kunde finnas inom dem. Huvudargumentet syntes vara, att man visste, vad som var fel och därför behövdes inga undersökningar. De flesta ideologer är ju övertygade om att de – till skillnad från de okunniga – känner till sanningen. Kartläggningar anses heller inte förändra något i sig. Attityden mot kartläggningar liknar den allmänna attityden till ökad kunskap. Kunskap ses av NSG som främst systembevarande och en metod för patriarkatet att utöva makt. Det viktiga är, att människor verkligen får korrekt kunskap, men andra skäl till inställningen kan vara, att institutioner genom undersökningar skulle kunna finna, att inga nämnvärda missförhållanden existerade där, vilket då skulle öka motståndet mot kraven från myndigheten.

Inledande kartläggningar skulle troligen bara vara begränsande för jämställdhetsprojektet. Fastställda nulägen kan senare också innebära bekymmer för detta, ifall senare mätningar visar, att de anställda anser, att läget försämrats just genom insatserna. Så fördelen med att agera utan att veta nuläget i olika avseenden är, att man får svårt att senare allmänt värdera projektets resultat i dess helhet.

Kategorier och normer

Postmodernistisk teori har synen, att kategoriseringar och normer är av ondo och endast tjänar patriarkatets makt. Normer är knutna till kategorier, vilka enbart är socialt skapade och som bör brytas ned, eftersom de stödjer patriarkatets maktställning. Viktiga kategorier utgörs ju av indelningarna av människor utifrån kön, religion osv, och dessa grupper påverkas starkt av samhällets maktrelationer. Därmed är de väsentliga för de privilegier och förtryck, som grupperna tilldelas enligt systemet.

Normernas funktion är inte främst att underlätta samverkan i samhället, och  rådande föreställningar om olika människor bör vanligen enligt postmodernistiskt synsätt motarbetas. Tolerans av det existerande bevarar troligen bara privilegier och säkrar förtryck. Det etablerade och existerande är sannolikt fel och bör brytas ned med normkritik. Och även utan förtryck från fysiska personer, kan normerna i sig sägas utöva ett kontinuerligt förtryck mot olika grupper.  Men om normer ska rivas ned för att ge utrymme för något nytt, är frågan: vad är det nya? Ständig kritik av alla normer eftersträvas, men det ställs inte krav på, att man preciserar ett bättre alternativ, innan man river ner det existerande.

Kunskap

Beträffande postmodernismens fundamentala syn på mänsklig kunskap – att människor inte kan nå en säker sådan – har jag diskuterat skälen att avvisa den åsikten (2).  En konsekvens av den synen är, att all kunskap i samhället inklusive forskningen och dess resultat ses dels som subjektiv och dels som präglad av maktrelationer. Kunskapens främsta syfte idag ses av kulturmarxister såsom att stödja patriarkatets makt. Överlägsen kunskap skapas då istället genom erfarenheterna hos samhällets förtryckta grupper, vilken kunskapssyn kallas ståndpunktsteori.  Vetenskap ses därvid egentligen som en maktkamp mellan grupper.  Påståenden om objektivitet ses främst som medel av någon grupp att nå en fördel och kan därför betraktas som ett konkurrerande synsätt i den ideologiska kampen.

Denna syn försvagar självklart meritokrati som ett möjligt huvudmål för jämställdhetsarbete. Kunskapen, som meritokratin bygger på, påstås ju nu i mycket präglas av maktrelationerna i landet. Att överlägset kunna formulera sådan kunskap torde då inte ses som särskilt bra grund för avancemang.  Den postmodernistiska kunskapssynen är därför föga förenlig med principen om meritokrati. Olikabehandling/särbehandling verkar därför vara avsedd att bli – och kanske är – den vanligaste policyn gällande exempelvis utnämningar i akademin, trots att all kvotering ännu (?) måste ske dolt.

Synen på kunskap och traditionell vetenskap minskar självfallet kvaliten men också uppslutningen bakom postmodernismens samhällshypoteser, som tillsammans bildar kulturmarxismen. En konsekvens av kunskapssynen är genus”vetenskapens” vägran att beakta forskning om biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Genusvetarnas syn är, att kvinnors biologi inte har någon effekt gällande deras beteende. Problemet är då, att det numera finns ett betydande forskningsunderlag, som just påvisar sådana effekter (6).

Kan attityden då bero på, att man tror, att praktiskt sett spelar aktuella skillnader ingen som helst roll för den upplevda ojämlikheten mellan könen ?  Tja, jämställdhetsparadoxen (att kvinnor i ökad utsträckning väljer ”kvinnliga” yrkesinriktningar ju mer utvecklat samhället är) kan exempelvis inte anses ointressant eller oviktig, eftersom den påverkar antalet kvinnor, som söker sig till olika yrkesområden, men man är ovillig att se några skäl för skillnader i val av yrke mellan män och kvinnor som annat än kulturellt skapade eller könsförtryck.

I en följande artikel behandlas aspekter som postmodernismens mycket populära arbetsmetod: intersektionalitet och dess konsekvenser; undersökningar om påstådda könsfördomar verkligen finns i akademin, och olika argument för att förklara varför kvinnor diskrimineras, trots att belägg för detta saknas; arten av den politisering, som skett mm.

Ovan granskades jämställdhetsarbetets drivande mål, vilka bygger på dess rent ideologiska – inte på något vis vetenskapligt belagda – föreställningar om ett förtryck idag av kvinnor i samhället; projektledningens ovilja att basera arbetet på empiriska fakta; och de ideologiska föreställningarna om kategoriers och normers funktioner. Postmodernismens katastrofala kunskapsteori i kombination med dess obevisade samhällssyn ses som en märklig bakgrund till ledning av jämställdhetsarbete inom akademin, som fullständigt vilar på en traditionell västerländsk kunskapssyn.

Text: Dan Ahlmark | Läs även del 2 (av 2)

Referenser

  1. https://nyadagbladet.se/kronikor/ar-postmodernismens-samhallsteori-trovardig-del-2/
  2. https://nyadagbladet.se/kronikor/varfor-postmodernismen-har-fel-i-det-mesta/
  3. Arpi, I., & Wyndhamn, A-K &, 2020, Genusdoktrinen. Fri Tanke, Stockholm.
  4. A&W, a.a., s.78.
  5. A&W, a.a., s.250-53, 257.
  6. A&W, a.a., s.236f.


Mer läsning

Laptop woman. Foto: StockSnap. Licens: Pixabay.com

Prenumerera på NewsVoice gratis-mail

0
Prenumerera på våra utskick så att du alltid håller dig uppdaterad när vi publicerar nya artiklar. Använd fältet nedan. Vi behöver bara din mail-adress....
Dr Reiner Fuellmich, 16 sep 2021. Foto: eget verk

Dr Fuellmich: Coronakrisen är ett globalt kuppförsök – Coronakommitténs slutsatser

16
VÄRLDEN. NewsVoice sammanfattar den tyska coronakommitténs slutsatser. Projektet leds av den tyska stjärnadvokaten dr Reiner Fuellmich som utreder coronakrisens karaktär, riskerna med restriktionerna, krisens...
trafikolycka, bilkrasch. Foto: privat bild

Vad är nyttan med att titta på bilkrascher filmade med bilkameror?

3
TRAFIKSÄKERHET. På Youtube finns ett stort antal bilvideos som visar olyckor i trafiken. Finns det någon nytta med att titta på dessa filmer? Ja,...
Cecilia Gralde och Martin Hultman (KTH) Bild: SVT2

SwebbTV kritiserar SVT:s reportage om klimatet, Lars Bern, Elsa Widding

23
 KLIMATDEBATT. SVT Aktuellt har kartlagt påstådda klimatförnekare och pekar ut Lars Bern och Elsa Widding som exempel. Martin Hultman som är docent på Chalmers...

Are These Findings the Death Blow for Vaccine Passports?

4
https://www.youtube.com/watch?v=u9B_WfI-_io&t=2s While governments around the world are going full steam ahead with plans for vaccine passports, two key things have occurred that blow irreparable holes...
Medicinkvinnan Bodil Appelquist och de snart avgående statsministern Stefan Löfven. Foton: SVT. Montage: NewsVoice

För vems skull ska egentligen barnen covidvaccineras?

41
NOTERAT. Medicinreportern Bodil Appelquist på den statliga TV-kanalen SVT och Stefan Löfven i Regeringen ger olika budskap när det gäller motivet till varför barnen...

Världens första civila astronautbesättning har skjutits upp – Inspiration4 mission

2
CIVIL RYMDFART. SpaceX har under natten svensk tid skjutit upp världens första civila astronautbesättning bestående av två kvinnor och två män. Uppskjutning gick utan...
UK Space Operations Centre. Pressfoto: Gov.uk

Chefen för Storbritanniens rymddirektorat varnar för rymdterrorism

0
RYMDFART. Chefen för Englands rymddirektorat varnar för att en ökad tillgång till rymden även ökar risken för rymdterrorism. En parallell är hur terrorister kunde...
Dan Ahlmark
Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav 2017 ut boken ”Vakna upp! Daqs att dö! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.

8 KOMMENTARER

Prenumerera
Notify of
guest
8 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
LygodactylusD
Lygodactylus
6 augusti 2021 kl 13:12

Dan, tack för dina kritiska artiklar om den här ideologiska hemsökelsen. Jag vill jämföra med historien. Postmodernisterna har börjat använda begreppet ‘woke’, i betydelsen av ‘upplyst’. De har skådat Sanningen och behöver ej veta mera. Empirisk forskning är obehövlig. Det tycks vara en vulgär motsvarighet till den historiska gnosticismen. Gnostikerna uppnådde ‘gnosis’, dvs. insikt om sin fångenskap i det förtryckande system som upprättats av de lägre gudomligheterna (arkonterna). Arkonternas tvingande och förkvävande lagar, som motsvarar postmodernisternas “patriarkaliska strukturer”, höll människorna fjättrade m.h.a. inre och yttre moralregler, samhällslagar och livets alla nödvändigheter. När man fått den lärdomen så avancerade man från hyliker (världslig och oupplyst) till psykiker (som har psykisk insikt; woke), och kan sedan påbörja avancemanget till pneumatiker

Pneumatikern står ovanför arkonternas (= patriarkatets) normer och regler och är därför befriad från världen. De flesta gnostiker bröt med arkonterna genom att helt enkelt vägra att delta i livet, och därför förkastade de äktenskap och barnalstrande. (Äktenskapet som ett fängelse känns igen från den moderna debatten.) Men de libertarianska gnostikerna bröt aktivt mot normer och regler, exempelvis genom att ägna sig åt rituellt gruppsex. Irenaeus (130-202) säger om adamiterna:

De tar brygder för att förstärka lustan. För att efterlikna Adams nakenhet innan syndafallet klär de av sig nakna inför riten. Efter en bankett av festande och drinkande släcks ljusen. Då hänger sig männen och kvinnorna ohämmat åt varandra […] De menar att eftersom den sexuella lusten är en av samvarons egenskaper som blivit institutionaliserad måste sexualiteten av just den anledningen kraftfullt bestormas. (Walker, Gnosticism : Its History and Influence, s. 127-28) (Min övers., Vulgär-gnosticism)

På motsvarande sätt eftersträvar postmodernisterna normupplösning för att uppnå “frigörelsen”. (Forts. nedan)

LygodactylusD
Lygodactylus
Reply to  Lygodactylus
6 augusti 2021 kl 13:15

(Forts.) Exempel på det är HBTQ-rörelsen och det sätt på vilket biologiska män idag kan tävla i kvinnosporter och få tillgång till kvinnliga omklädningsrum. Alla slags kategorier, såsom man och kvinna, är ju bara något som patriarkatet (arkonterna) hittat på för att fjättra människorna i könsroller och andra bojor.

Historien upprepar sig. Kyrkofäderna kämpade förtvivlat mot gnosticismen, som ju har en påtaglig samhällsupplösande effekt. Den här villoläran tycks ha sin grund i den psykologiska leda som det monotona jordelivet ger upphov till. Man längtar efter paradistillståndet där det inte finns något tvång, varken inre hämningar eller yttre restriktioner. Det är moderskomplexet som spökar, och det förklarar varför majoriteten av kvinnorna ansluter sig till ideologin. Av naturliga skäl, frigör de sig aldrig från modern. Postmodernismen är alltså en slags psykologisk infantilism.

Kyrkofäderna försvarade den patriarkaliska och realistiska världssynen. Men dagens postmodernister tror sig kunna uppnå det matriarkaliska paradiset, som skildras av Lucas Cranach d.Ä i den här målningen: Den Gyllene Tidsåldern. För de historiska gnostikerna var det här ett övervärldsligt tillstånd, men idag tror sig postmodernister och kulturmarxister kunna förverkliga den jordiska lustgården. Där kopulerar alla med alla. (Emellertid lämnas män med ofördelaktigt yttre utanför, för kvinnorna väljer naturligtvis de vackra männen, då de har fri tillgång till dem.)

Dan Ahlmark
Gäst
Reply to  Lygodactylus
6 augusti 2021 kl 14:49

En historisk bakgrund med stora likheter till dagens irrationella ideologi är mycket intressant.

Hans Dahl
Hans Dahl
Gäst
Reply to  Lygodactylus
6 augusti 2021 kl 20:07

Lygodactylus, i din kommentar skriver du att “de libertarianska gnostikerna bröt aktivt mot normer och regler, exempelvis genom att ägna sig åt rituellt gruppsex”.

En lite modernare uppföljning av denna filosofi manifesteras i alla dessa regnbågs-karnevaler och pride-parader som dragit över hela världen.

Och en mega-blandning av pride-parad och flower-power är Camp Bestival.

I år – liksom många år tidigare – ägde denna kolossala show rum i Lulworth Castle, i Dorset.

Det var just här, i Lulworth Castle som USA:s första katolska ledare, James Carroll, vigdes till biskop 1790. Han grundade sedan det som kom att bli Georgetown University, jesuiternas främsta pipeline till maktpositioner i den amerikanska hierarkin.

Hans Dahl
Hans Dahl
Gäst
Reply to  Hans Dahl
6 augusti 2021 kl 20:15
Hans Dahl
Hans Dahl
Gäst
Reply to  Hans Dahl
12 augusti 2021 kl 19:20

Inte lika stort, inte lika spekulativt som i Lulworth Castle, men föregångslandet Sverige måste ju försöka visa sig vara på styva linan,trots slapp-svansar som dansar vilt omkring iklädda generalsuniformer!

Här är det Skellefteå som tas bakifrån och dras över – och en general som bekänner färg, utan att rodna!

https://newsvoice.se/2020/02/snart-kommer-skelleftea-pride-9-till-15-februari-2020/

Hans Dahl
Hans Dahl
Gäst
6 augusti 2021 kl 17:38

Det finns två genus.

Postmodernismen har gjort en hel vetenskap av detta. Tala om att koka soppa på en spik!

Så det räcker nog med ett vanligt frimärke på denna så lätt vägande “vetenskap” med postadress till nordpolen. 

Och posta hela postmodernismen på samma sätt!

Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Gäst
7 augusti 2021 kl 05:02

Se genuspolisens “postmodernistiska arbetsmetodik” i fält (10 sek in i inslaget).

Sverige är lugnt! Hälsar Steffe & Morgan
https://www.youtube.com/watch?v=cGVCTGz4p20

Last edited 1 månad sedan by Magnus Lindgren
8
0
Kommentera gärnax
()
x