Kommande livsmedelskris? Staten köper ut jordbrukare från deras gårdar

Ett trendbrott inom Jordbruket

-

EKONOMI & ANALYS. “En fullständigt ouppmärksammad uppgift från det numera fristående UK borde åtminstone i svenska lantbrukskretsar blivit noterad, men så tycks inte vara fallet. Tanken i UK är egentligen helt trendbrytande och pekar på något helt nytt.” Det skriver Thomas Gunnarsson som förklarar att den brittiska staten köper ut lantbrukare från sina gårdar för att få ett fungerande generationsskifte.

Text: Thomas Gunnarson

Thomas Gunnarson, selfie
Thomas Gunnarson, selfie

Det brittiska uppslaget är grundat på ett bekymmer om det framtida brittiska jordbrukets funktion där förslaget innebär att brittiska staten skall köpa ut de äldre lantbrukarna från sina gårdar för att få ett fungerande generationsskifte!

För svensk del, som liknar det som skett i övriga väst, så lämnade vi jordbrukssamhället i samband med franska revolutionen och gick in i industrisamhället. Bönderna blev småföretagare och följde med i tidens gång.

Efter kriget blev de flesta västeuropeiska staternas jordbrukspolitik en del i industrisamhällets förändring och med 1947 års svenska jordbrukspolitiska beslut så flyttade nästa generation landsbygdsbor till industritätorter. De kommande 70 årens förändring innebar endast att mer arbete lades på varje lantbrukare, mer skulder och teknik.

Underleverantörsrollen blev allt tydligare och syndabocksrollen i miljödebatten tydligare. Och då all handel med jordbruksvaror styrs av WTO (AoA) från början av 1990-talet så är nationella stöd uteslutet. Att sitta i kläm mellan nationella miljöfrågor och internationell handel, inklusive lokala väderfenomen, har blivit lantbrukets öde.

De nationella kraven på tullskydd för att klara lokala skillnader i väder, årsmån, skatter med mera, som uppstod i samband med debatten om jordbrukshandeln på 1980-talet blev helt negligerade av befolkningsmajoriteten överlag. Jordbruket ansågs vara en näring som alla andra, men kanske att det var fel.

För svensk del (och UK) så var WTO-kraven helt avgörande, men insikten om detta kom nog inte många till insikt om förrän i början av 2000-talet. En snabb omstrukturering började. Med låga räntor byggdes stora hårt skuldsatta produktionsenheter upp och pressen på det enskilda företaget blev likadant över hela väst, med ursprung i USA.

Att alla tvingades ut i ett skuldmoras var synligt för alla och i många fall fanns inte någon väg ur detta när tiden som aktiv företagare närmade sig slutet. Det är bara att kämpa vidare.

Ibland har de krav på nationellt skydd för den naturnära verksamheten som jordbruk ändå är, kommit upp till debatt hos övriga samhället och de som funderat på frågan har bara konstaterat att det är bara en mycket liten del av befolkningen som jobbar med detta och en lokal jordbrukspolitik påverkar alltför många medborgare, så nuvarande system måste nog fortsätta.

När denna speciella situation blir alltför uppenbar måste det få sina effekter.
Jordbruket, som företagande, måste tappa i status och därmed åter förlora intresse hos befolkningen. För hur man än gör ”så är ändan bak”!

De kreativa medborgarna, som Elon Musks broder, som ägnar sig åt stadsodling i höghus, bygger sina affärer på samma koncept som broderns bilar, mycket prat och samhällsstöd. Resultatet blir grönfärgat vatten i fast form, så kallad sallad.

Men, när nu sanningen börjar närma sig – att vi i grunden aldrig lämnat jordbrukssamhället och att modern ekonomisk teori sätter samhället i en livsmedelskris om man inte med stora skattemedel går in och räddar de befintliga stora jordbruksföretagen, finns risken att hamna i samma prekära situation som skedde i Sovjet och DDR.

Det är denna insikt som politiken i UK, nu efter Brexit, insett och därför släpper en försöksballong om att lösa ut engelska jordbrukare från sina gårdar med hjälp av skattemedel. Förslaget måste betraktas som ett klart underbetyg för den jordbrukspolitik som drevs igenom i väst efter 1945 (i Sverige 1947) och som har sin uppkomst i industriella intressen från kväveproduktionen för militärt bruk i samband med WWI.

Att ta över världens största marknad – konsumentens matbehov – var drivkraften, men den är nu i gungning med dagens turbulenta tillvaro.

Problemet är nog allt ganska akut, även om just EU:s ”inre marknad” för tillfället är väl förspänt i produktionskapacitet, men en trend har brutits i UK!

Text: Thomas Gunnarson

Extern Skribent
NewsVoice publicerar externa skribenters texter och externa källdokument i formen av tex debattartiklar eller rapporter. Åsikter, information och påståenden är skribentens egna och representerar varken tidningen NewsVoice, redaktionen eller redaktörens uppfattningar.

8 KOMMENTARER

Prenumerera
Notify of
guest
8 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
Torbjörn
Torbjörn
Gäst
14 september 2021 kl 07:06

Bra text, men varför dessa ständiga anglicismer i svenska texter i Newsvoice. UK, WWI, NWO. Det finns svenska termer. Jag vill härmed uppmana alla skribenter att bruka dessa.

Thomas
Thomas
Gäst
Reply to  Torbjörn
14 september 2021 kl 14:00

Sant.. men motsatsen finns.. Alla företagare på landsbygden kallas numera “bönder”.. Trots att de inte är ett skit klassiska bönder… Men troligen är det för att det inte skall synas att bondekåren numera är obefintlig…

Samuel af Ugglas
Samuel af Ugglas
Gäst
14 september 2021 kl 19:06

Spännande förslag. Ser framför mig horder av kommunala miljögalningar som skall producera livsmedel till 9,5 miljoner svenskar och 2 miljoner invandrare. Svärmar av dessa skattefinansierade kommunala varelser skall ledas av regelbögar på länsstyrelser runt omkring i riket.
Är vi max 70.000 som kan bidraga till livsmedelsproduktionen?
Hur många av dessa kör på övertid utan ersättare tack vare socialisternas fördrivning av landsbygdsbefolkningen, framför allt ungdomar?

Thomas
Thomas
Gäst
Reply to  Samuel af Ugglas
15 september 2021 kl 19:59

Du menar 7.000 företag…?

petergrfstrm
petergrfstrm
Gäst
15 september 2021 kl 21:57

“Förslaget måste betraktas som ett klart underbetyg för den jordbrukspolitik som drevs igenom i väst efter 1945 (i Sverige 1947) och som har sin uppkomst i industriella intressen från kväveproduktionen för militärt bruk i samband med WWI.”
Var det IG-Farben som åsyftas? Det var västoligarkins gemensamma monopol.
Den dåliga jordbrukspolitiken var alltså egentligen monopolkapitalisternas verk?
För att vi skulle kunna tänka själv här är för mycket begärt.
Vi härmar de stora så känner vi oss trygga.

Roland Salomonsson
Roland Salomonsson
Gäst
24 september 2021 kl 12:29

Med ett fjärde år där jorden är under avkylning, så minskar jordens skördar globalt. Världsmarknadspriseran har gått upp med 40 % och mer blir det sannolikt under hösten. Det handlar alltså om VARUBRIST. Att äta eller svälta. Uppvärmning är nyttigt, specielt samtidigt som CO2 ÖKAR!
Vi har facit från Lilla Istiden, då stark avkylning genererade regelbunden svällt över hela jorden.
Vad gör världs-samfundet för att förbereda sig inför en klimatkylig period? Vad gör Sverige, med en Regering, som “aldrig ser det komma”?

jonnyjonson
jonnyjonson
Gäst
23 oktober 2021 kl 20:49

O vem ska köpa marken, gates el. ‘han’ är redan usas största jordbruksmarkägare (vaken.se). Allt ingår i en plan, i detta fallet att ta kontroll över matproduktionen. Parasiterna begår ytterst sällan några misstag, däremot är ‘de’ noga med att se till att det verkar så och/el får det se ut som ‘politikerna’ är imbeciller (det är ju det imbecillerna får oordentligt betalt för)

John Intel
John Intel
Gäst
26 oktober 2021 kl 08:49

Mycket läskigt att WHO har kontrollen över vår matproduktion
mycket stavfel och felformuleringar i artickeln, lite bättre kan ni allt!!! det vet jag!

Extern Skribent
NewsVoice publicerar externa skribenters texter och externa källdokument i formen av tex debattartiklar eller rapporter. Åsikter, information och påståenden är skribentens egna och representerar varken tidningen NewsVoice, redaktionen eller redaktörens uppfattningar.

SENASTE KOMMENTARER

ARKIV

ANNONS

8
0
Kommentera gärnax
()
x