Kjell Asplund: Forskningsfusk ledde till att klorokin mot Covid-19 övergavs

BOKRECENSION. Forskningsfusket blev särskilt känt i Sverige i samband med Macchiarini-skandalen, men det är långt ifrån det enda fallet. Kjell Asplund är en svensk läkare som var generaldirektör för Socialstyrelsen 2004–2008. Han skriver i sin bok att ett grovt forskningsfusk ledde till att klorokin mot Covid-19 övergavs, ett läkemedel som kunde har räddat miljontals liv under covidkrisen.

Text: Hans Sternlycke | Kjell Asplund skrev boken Fuskarna. Foto på Asplund: Samir Alaoui, Creative Commons. Bokbild: Bokus.com. Montage: NewsVoice

Kjell Asplund har i Fuskarna gjort en välskriven och spännande skildring av forskningsfusk. Intresset väcktes av att han 2016 fick uppdraget att utreda skandalen med Pablo Macchiarini vid Karolinska sjukhuset, och som ledde till avstängning. Då var det sju år sedan det första allvarliga larmet om forskningsfusk och fyra år sedan en väldokumenterad anmälan från läkarkolleger.

Macchiarini anställdes på charm och för att sätta sjukhuset i forskningsframkant utan större undersökning som gästprofessor 2010. Han inopererade luftstrupar som skulle beklädas med kroppsegna stamceller som försök direkt på människa. Patienterna dog. Sverige fick en lagstiftning mot forskningsfusk.

Asplund redovisar många andra fall av forskningsfusk som är lika absurt och trillerartat. Många upptäcks troligen inte, men för de som avslöjas blir fallet stort, utfrysning, förlorad legitimation, men få har blivit dömda, utan sjukhusen försöker skademinimera genom att avveckla i tysthet. Hela institutionen drabbas, och också de som undertecknat som medförfattare utan att ha kollat, med förlorat anseende och indragna anslag.

Varför tar någon så stor risk, som att plagiera, manipulera bilder, hitta på försökspersoner, eller rensa ut det som inte stämmer med hypotesen?

Läs mer: Systematiskt forskningsfusk inom läkemedelsindustrin fortsätter

Rovtidskrifter och färdigskrivna artiklar

Osannolikt bra utfall kan upptäckas med statistik. Macchiarini hade en narcissistisk personlighet med självöverskattning, bristande empati och bekräftelsebehov. Andra behöver slående resultat i skoningslös akademisk konkurrens för att kunna bli publicerade, få citeringar och få anslag till sig och institutionen. En del är beredda att ta stora risker.

För att bli införda i ansedda medicinska tidskrifter måste författaren betala en avgift och bli utsatt för en peer review av oberoende granskare för att bedöma vetenskaplig halt. Det kan ta tid, om artikeln överhuvud kommer in. Då kan han bli erbjuden att komma in i vad Asplund kallar en rovtidskrift eller rent av få en färdigskriven artikel.

Läs mer: Recension av “Forskningsfusket av dr Ralf Sundberg – Så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin”

Många artiklar fås genom open access, att den som gett anslag till forskningen kräver att den skall vara offentligt tillgänglig. En stor del av inkomsterna för medicintidskrifterna kommer från annonser och prenumerantavgifter. De är skyhöga för de etablerade tidningarna. På samma sätt finns det rovkonferenser som tjänar pengar på den marknaden.

De fuskande forskare Asplund beskriver är enskilda som oftast inte tycks arbeta för ekonomiska intressen, och de är inte så många. Större problem är när stora aktörer som läkemedelsindustri och elektronikindustri lyckas snedvrida forskningsområden och myndigheter.

Läs mer: Johan Thyberg: Svenska tystnadskulturen ger oss skandalerna som blir kända över hela världen

Oberoende forskare varnar för biologisk påverkan av mobilstrålning, medan industrisponsrad forskning inte ser några sådana effekter. Det kan göras med hjälp av val av forskningsdesign.

Strålskyddsmyndigheten är infiltrerad till att underkänna den oberoende forskningen. Medicinsk forskning, som till största delen är finansierad av industrin, är nästan enbart inriktad på sådant som kan ge pengar. Medicintidskrifterna vill inte stöta sig och missa annonser. Beslutande på forskningsinstitutioner och myndigheter har vunnit sina meriter på forskning för industrin. Därför kan det gå länge och orsaka många döda innan skandalerna avslöjas. Under tiden har läkemedelsbolagen tjänat så mycket att de jätteböter de får är försumbara.

Läs mer. Lars Bern: Evidensbaserad vård ofta kvacksalveri – Statin såldes för 141 miljarder dollar

Forskningsfusk ledde till att klorokin mot Covid-19 övergavs

Ett fall som Asplund dock tar upp är farlighetsvarningen för att använda klorokin för att behandla covidsjuka. Med data från 96 000 patienter kunde man visa på förfärande mängd hjärtrytmstörningar och döda. Det fick WHO att omedelbart att avbryta alla sådana försök. Tvivel väcktes om hur man på så kort tid kunnat samla så mycket statistik, och varför ingen hört talas om studien innan.

Det visade sig att databasen var helt påhittad, och WHO fick backa, men då hade det redan gjort sin verkan att misstänkliggöra allt annat än vacciner. Läkemedelsverket varnar fortfarande. Annat forskningsfusk som ligger kvar i medvetandet har lett till fetthysteri och statiner mot kolesterol.

Text: Hans Sternlycke

Relaterat

• Forskning & Framsteg: Forskningsfusk är vanligare än många tror
• Ny Teknik: 9 artiklar om forskningsfusk
• Dagens medicin: KI:s förra prorektor fälls för forskningsfusk
• Robert Hahn: Autism, narkolepsi och forskningsfusk
• NewsVoice: Svara Doktorn: SVT är Årets förvillare – SVT knappast saklig om alternativmedicin