Metabol störning och matallergi kan ge psykisk sjukdom och våldsbenägenhet – Fallet Prince

3
515

PSYKVÅRDEN. Christina Prince försöker få ut sin son Felix från rättspsyk, men överläkaren Erik Nilzén vägrar att lyssna. Christina säger att rättspsyk kommer att ta livet av Felix som misstänks lida av matallergi och en ovanlig läkemedelsskada kallad paradoxal reaktion. NewsVoice har undersökt fallet om en ung man som låsts in på rättspsyk i Vadstena.

Text, intervju och videoredigering: Torbjörn Sassersson | Ljudintervju: Robert Rosenkvist | Foto från rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena: Carlstedt Arkitekter, Carlstedtark.se. Foto på Erik Nilzén: Per Wahlgren (Studiowahlgren.com)

Många insatta känner igen denna typ av problematik. En person hamnar på sluten psykiatrisk vård eller rättspsyk och måste där lyda under strikta rutiner och tvångsmedicinering. All form av fysiskt motstånd leder till ytterligare medicinering, isolering och bältning. Alla motreaktioner tolkas som bevis på psykisk sjukdom. Lydnad och eftergivenhet tolkas som framgång av läkarna. I fallet Felix, är detta en daglig verklighet.

Ett problem för Felix är att han lider av något som kallas “paradoxal reaktion”, vilket innebär att Felix reagerar våldsamt och negativt på medicineringen i form av reaktioner som diarré och vrede. Lugnande medel triggar paradoxalt nog aggressivitet, smärta och hjärtklappning. Felix är fångad i sin egen kropp som plågas av onaturliga kemikalier som inte är alls är kompatibla med hans fysiologi. Eftersom han inte har något självbestämmande över sin kropp sitter han fast i ett kemikaliskt tvångsvårdsystem.

Chefsöverläkare Erik Nilzén, rättspsyk i Vadstena.
Chefsöverläkare Erik Nilzén, rättspsyk i Vadstena. Foto: Carlstedt Arkitekter, Carlstedtark.se. Foto på Erik Nilzén: medarbetare

Metabola störningar och matallergier kan ge psykisk sjukdom – Chefsöverläkare Erik Nilzén vägrar att lyssna

Christina Prince vill väcka medvetenhet kring problemet med metaboliseringsstörningar och matallergier som kan ge psykisk sjukdom. Målet är att skapa en förändring av brottsbalken så att personer som lider av dessa fysiologiska problem inte ska kunna dömas till tex sluten psykiatrisk vård där de medicineras med läkemedel som skapar ytterligare psykisk sjukdom.

Utlåtande:

“Felix Prince suffers from a severe disorder called C677T and A1298C genetic defects, this disorder has not been diagnosed until a few years ago. This disorder does not allow for proper production of brain neurotransmitters such as dopamine, epinephrine, serotonin, and neuroinephrine. Compounding with this verified TBI and PTSD [Post Traumatic Stress Disorder]. Consequently, Felix has a hard time focusing and with behavioral issues” – dr John Salerno, New York, 19 november 2018

Utlåtande:

“We are strongly critical to the given treatment and feel a deep concern as to the inability of the Regional Forensic Psychiatric Ward in Vadstena to handle this situation if treatment is carried on in the same manner and is totally disregarding Felix’s underlying disorder, Autism Spectrum Disorder (ASD) and food intolerances, young Felix is apt to progressive break down to need institutional care for the rest of his life.

Medical treatment needs to get away from counterproductive antipsychosis and to find a treatment that is relevant for a patient with Autism Spectrum Disorder (ASD).

In order to contribute in this part (p. 4-6) we recommend a Complementary Medical Treatment Strategy in accordance with Dr. Salerno’s successful treatment of Felix in 2018…” – Associated Professor in neuropsychiatry, Björn Regland, Bo Jonsson, Head Dr in Psychiatry, Karolinska Institute, 17 May, 2021

Utlåtande:

“I understand that patients can deteriorate but I would like to recommend that he [Felix Prince] be given a re-evaluation outside of the institution to determine more specifically his present mental status and because of the solitary confinement he has been subjected to. This is obviously destructive to his mental health and will only exacerbate his condition. There are evidence-based alternative treatments available in the US and Europe that could be more helpful and therapeutic” – dr John A. Castorina, LMHC, New York, 8 mars 2021

Krävs en ny paragraf i brottsbalken

Christina Prince säger att 20% av alla våldsbrott begås av autistiska personer. Många av dessa kan ha matallergier. Andra länder som USA, Norge och Finland har mycket bättre förståelse för denna koppling mellan matallergi och psykisk störning samt paradoxala reaktioner på läkemedel.

Problemet är systemtänkandet inom svensk psykiatrisk vård och rättsmedicin som vägrar se att det saknas förståelse och kunskap. Detta trots att flera läkare gjort utlåtanden om fallet Felix, men överläkaren Erik Nilzén vägrar att lyssna, säger Christina.

Felix beskrivs av sin mamma som en mycket intelligent och känslig person med behov av allt det som en utvecklad människa kan tänkas behöva, men Felix är berövad på denna stimuli, istället bältas, drogas och isoleras han. Felix Prince kan vara ett typexempel på en vanvårdad person som kräver en helt annan vård än den som baseras på rutinmässig tung medicinering utan hänsyn till patientens individuella fysiologi.

För att illustrera Felix situation har NewsVoice valt att låta den frilansande journalisten Robert Rosenqvist intervjua mamman, men vi publicerar även ett längre telefonsamtal (delvis nedkortat) mellan Christina Prince och chefsöverläkaren Erik Nilzén som har det yttersta ansvaret för Felix hälsa och vård.

Christina spelade in samtalet utan Nilzéns kännedom, men inspelningen innebär samtidigt att Nilzéns version av situationen blir allmänt känd parallellt med Christinas perspektiv.

Det krävs en ny paragraf i brottsbalken som tar hänsyn till särskilda fall. Brottsmisstänkta måste alltså undersökas om de lider av matallergier eller metabol störning, säger Christina Prince.

Text: Torbjörn Sassersson


Stöd NewsVoice genom att köpa kaffe
Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
Prenumerera
Notify of
guest
3 Kommentarer
Nyast
Äldst Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
Erik Forsman
1 mars 2022 kl 15:46

Det finns faktiskt ett liknade fall jag personligen arbetade med under mitten av 80-talet ute på Långbro mentalsjukhus. Här fanns vid tillfället en mycket speciell kvinna som var oerhört aggresiv och synnerligen farlig (krossade bland annat ett öga på en läkare) och som hade en helt egen avdelning, eller hus med en hel arbetsgrupp dedikerad enbart för uppgiften.

Hon låg en tid fastkedjad naken i ett helt kallt rum. Var dag smetade hon ut sin avföring på väggarna, varje dag. Själv han jag bara arbeta mindre än en vecka innan jag fick en lavett över näsan. Det var mycket riskfyllt att komma henne fysiskt nära. Hon medicinerades tungt, som till synes hade föga effekt. Var rund och tidsmedveten och orgentersd x 4. Läkarna stod handlösa. Hennes anhöriga var mycket engagerade. Hopplöst fall ansågs det.

Hon är hon närmast frisk. Hon fick kontakt med en pedagog och till slut kom man fram till att hon led av en form av autism, och en pedagogisk behandling tog vid som resulterade i närmast ett mirakel. Vet inte om hon nu är medicineras men tror inte det. Hon har gått ut med sin identitet så jag kan göra det samma: https://www.specialnest.se/liv-hem/hon-loste-gatan-sveriges-farligaste-kvinna

Erik Forsman
28 februari 2022 kl 18:01

Den rättspsykiatriska förfarandet ser ut följande: en människa begår ett brott (ofta ett förfärligt brott) och grips ofta på plats och anhålls, häktas och en förundersökning öppnades, obs personen är fortfarande inte dömd och skall där med betraktas som oskyldig, men dock misstänkt. Under utredningen gång märkts att något inte riktigt står rätt till. Allt tar sin tid de olika parterna i rättsprocessen kan begära rättspsykiatrisk undersökning. Rättspsykiatrin består av två delar en utredande del (statlig) och en vårdande fel (landstinget). Personen utreds på “rättspsyk” men har fortfsrande inte dömts. Tiden går. Resultatet eller utredningen förs tillbaka till rättsväsendet. Till sist inleds rättegången och personen döms som skyldig med påföljd inom den rättspsykiatrisks vården och är inte tidsbesbestämd eller döms med särskild utskrivningsprövning vilket kan innebära att den intagne kan få sitta lvet ut. Den genomsnittliga vårdtiden är ca 21 månader, mycket beroende på uppförande och sakta men säkert ges olika “förmåner” som olika aktiviteter, utgång, utgång utanför anstalten med bevakning till obevakade permissioner.

Nu till frågorna: vilka brott har Felix dömts för och vilken diagnos har han och har han dömts med särskild utskrivningsprövning?

Erik Forsman
28 februari 2022 kl 13:49

Behandlingen på en rättspsykiatrisk vårdavdelning är strikt medicinskt och behavioristisk.