I dagens samhälle används ett stort antal giftiga och hälsofarliga kemiska ämnen. Många hamnar i avloppsvattnet. För att dessa ämnen inte skall förorena våra vattentäkter och vårt dricksvatten har man byggt kommunala reningsverk som avskiljer de giftiga ämnena. Dessa hamnar i restprodukten avloppsslam.
Men vad skall man göra med detta giftiga avfall? Det är fullt möjligt men dyrt att ta hand om detta avfall på ett ansvarsfullt sätt. Trots att mängden växttillgänglig fosfor bara utgör ca 10 % och metallavfallet utgör ca 90 % av slammet påstås det felaktigt vara ”växtnäring”, ”kretslopp” och ”växtnäringsåterföring”.
Avfallet med en myriad av gifter tas emot av jordbrukare som får ekonomisk ersättning för detta. Många av de som tar emot slam sprider det på arrenderad åkermark och äventyrar inte sina egna åkrar.
Samma hälsofarliga ämnen, som vi till stora kostnader avskiljer från vårt dricksvatten, sprids alltså i stället ut på livsmedelsproducerande åkermark. Därifrån sprids gifterna vidare genom luften, med vatten i diken och genom marken samt även med odlade växter, t ex foder till mjölkkor som inköpts till mjölkgårdar. Kor betar i sig ca ett halvt kilo jord per dag. Där kan finnas svårnedbrytbara slamgifter från tidigare ägare av åkermarken.
Här skall tilläggas att miljögifter som exempelvis PFAS och giftiga metaller är beständiga och inte försvinner. De ligger kvar i marken och kommer sannolikt att drabba barn under många generationer i framtiden.
Var kommer alla gifter i avloppsslammet ifrån?
Avloppsreningsverken tar i princip emot allt avlopp från olika typer av verksamheter i vårt samhälle: Industrier, verkstäder, sjukhus, dagvatten från vägar bland annat med asfalt, petroleumprodukter, metaller, däckbitar. Vatten från tak med färg, asfalt, metaller och luftnedfall. Från konstgräs kommer granulat med gummi eller plast.
Tvättmaskiner släpper ifrån sig stora mängder av överskottskemikalier från textiltvättarna, till exempel nonylfenoler, färgämnen, mjukgörare, PFAS och mycket annat.Även hushållsdamm är koncentrerat med bland annat mjukgörare och flamskyddsmedel.
Från sjukhusen kommer avloppsvatten från obduktionsavdelningar och från hela samhället kommer läkemedelsrester, kemikalierester, miljögifter, smittämnen, radioaktiva ämnen osv.
Reningsverken själva blandar in stora mängder giftiga ämnen. Ett stort reningsverk i Göteborg blandar in ca 6 000 ton per år, bl a plast, järn- och aluminiumkemikalier (2019).
Den stora metallmängden i slammet är en av många föroreningstyper. Halten av aluminium kan vara 1800 ggr större än vad som kan förväntas av ett vanligt toalettavfall, och för halten bly 170 ggr och krom 35 ggr större. Absolut inte någon form av ”kretslopp” utan ”kvittblivning av avfall”.
Skulle man uppskatta mängden metaller som årligen återfinns i allt slam i Sverige skulle det motsvara ca 1 200 söndermalda lastbilar.
Läs även: LRF Mjölk och miljögifter i svensk mjölk – Hur påverkas barnen av gifterna?
Mjölkorganisationen LRF Mjölk för fram osanningar om miljögifterna i mjölk
Enligt Livsmedelsverket innehåller mjölk ett mycket stort antal miljögifter. Intaget hos barn av de särskilt farliga gifterna dioxiner och dioxinlika PCB är lika stort som från fisk och skaldjur. När dessa miljögifter finns i fisk varnar Livsmedelsverket för detta, men inte när samma mängd kommer med mjölk. Det är intagets mängd av ett gift och inte halten som är avgörande.
Mjölkorganisationen LRF Mjölk förnekar detta och påstår att: ”Mjölken är säker”. Tvärtemot Livsmedelsverkets omfattande analyser påstår man ”Det finns ingen risk att få i sig farliga ämnen genom att dricka svensk mjölk”.
Livsmedelsverket anger exempelvis när det gäller dioxiner och PCB: Det är ”särskilt viktigt att få i sig så lite som möjligt”.
Förenta Staternas Miljöskyddsmyndighet EPA anger:
”Mjölkfett är sannolikt bland de högsta kostkällorna för exponering för långlivade, bioackumulerande och giftiga (PBT) föroreningar, så det är viktigt att förstå PBT-nivåerna i mjölk.”
Det är upprörande att den svenska mjölkproduktionen för fram bedrägliga uppgifter. Det leder till att barn fortsätter att inta dels ett 70-tal av Livsmedelsverket påvisade svåra och hälsofarliga miljögifter – inklusive dioxiner och PCB i mjölk. Samt dels ca 3 000 ännu inte redovisade beständiga PFAS miljögifter.
Den samlade giftverkan av detta är okänd. Hur många föroreningar hamnar i mjölk och mejeriprodukter? Endast ett fåtal av de tusentals gifterna kontrolleras i modersmjölksersättning och mjölk. Här har Livsmedelsverket redovisat ca 100 hälsofarliga ämnen. Resten av gifterna är okänd.
Några av dessa ämnen, särskilt de hormonstörande, är för närvarande epidemiologiskt kopplade till inte bara skadliga effekter på ekosystemet med fauna och flora, men också till människor och kan ge en minskad fertilitet, urogenitala missbildningar, benskörhet, cancer, diabetes, fetma och störd mental utveckling.
Studier av befolkningsgrupper som exponerats för framför allt PFOS och PFOA via förorenade miljöer, har påvisats ha samband mellan förhöjda serumhalter av PFAS och ökade kolesterol-, fettsyra- och urinsyrahalter i blodet. Andra befolkningsstudier har visat på samband mellan PFAS-halter i blodet hos mödrar och minskad födelsevikt eller försämrad immunförsvar hos barnet.
Kunskapen om PFAS skadliga hälsoeffekter kommer framförallt från studier av PFOS och PFOA i försöksdjur. Sådana studier visar att lever, fettmetabolism, sköldkörtelhormoner och immunsystemet påverkas vid PFAS-exponering. Lägre födelsevikt, försämrad tillväxt, försenad skelettbildning och könsmognad, beteendeförändringar, samt minskad överlevnad har observerats hos nyfödda djur efter exponering under fostertiden.
En cocktaileffekt av kemikalier hos gravida kvinnor påverkar barns språkinlärning. Det visar en ny studie där forskarna tagit fram en metod för att kunna förutspå kemikalieblandningars effekt på barn – vi måste ta bort PFAS-kemikalier och absolut inte lägga dessa på åkermark.
Anmärkningar
- Argumentet att: ”slam inte sprids på mjölkgårdar” är vilseledande nonsens. Inga av de hundratals svåra miljögifter som finns i mjölk har ”spridits på mjölkgårdar”. De kan exempelvis spridas genom luften som nedfall från en granngård.
- Påståendet att: ”halten av ett miljögift ligger under gränsvärdet” betyder inte att konsumtion är riskfri, även om detta skulle påstås av livsmedelsföretag. En av världens ledande forskare inom miljökemi Åke Bergman säger 2012 i en STV-intervju: ”Det här betyder att det inte finns några tröskeldoser, vilket gör det i stort sett omöjligt att sätta gränsvärden.”
Artiklar som visar att LRF Mjölk måste överges som livsmedelsproducent om de inte sätter barnens hälsa i första rummet
1. “Mjölken har visats innehålla många av de föroreningar som även finns i slammet, Gränsen är passerad – stoppa slamspridningen nu!”
”Mjölken har visats innehålla många av de föroreningar som även finns i slammet, så därför kräver vi att både mejerinäringen och myndigheterna tar ansvar för slamfrågan. Det skriver företrädare för Ingenjörer för miljön, Läkare för miljön och initiativet Ren åker – ren mat.” – Aktuell Hållbarhet 4/2
2. ”Replik: Det sprids inget slam på svenska mjölkgårdar”
Oriktiga påståenden från organisationen LRF Mjölk:
”Det är förbryllande att företrädare för Ingenjörer för miljön, Läkare för miljön och Ren åker – Ren mat väljer att skriva under ett debattinlägg där så många felaktigheter om svensk mjölk och mjölkproduktion förekommer”, skriver Maria Karlsson, LRF Mjölk. – Aktuell Hållbarhet 9/2
3. ”Replik: Mejerinäringen förstår varken sitt ansvar eller sitt affärsintresse”
Kritiska kommentarer angående LRF Mjölks svar ovan. Aktuell Hållbarhet 16/2.
4. ”LRF Mjölk och miljögifter i svensk mjölk – Hur påverkas barnen av gifterna?”
“De uppgifter om allvarliga miljögifter i mjölk som vi redovisade i NewsVoice den 7:e februari är hämtade från Livsmedelsverket. Trots detta förnekas de av LRF Mjölk den 9:e februari i tidningen Aktuell Hållbarhet. Deras påståenden är både uppseendeväckande, oriktiga och vilseledande. För småbarnsföräldrar är det viktigt att ha kunskap om mjölkens verkliga innehåll och tillhörande hälsorisker.” – NewsVoice 2/3, en redovisning av kemikalier och miljögifter i mjölk
5. ”Slam måste klassas som en farlig produkt med enormt stora mängder metallavfall”
Kemikalier som reningsverket tillsätter. Mängden metaller från urin och avföring obetydlig jämförd med metallavfall i slam. Ett tusental kemikalier och gifter påvisade i slam, men vars enskilda och sammanlagda risk varken redovisas eller undersöks.
Vad bör vi göra?
Det är viktigt att skyddet av våra barn från miljögifter kommer till stånd så fort som möjligt.
Gör så här:
- Ta reda på adressen till det mejeriföretag eller den tillverkare av modersmjölkersättning vars produkter er familj använder.
- Be företaget ställa kravet till LRF Mjölk att all slamspridning på all jordbruksmark skall upphöra omedelbart!
- Be företaget meddela när detta är gjort samt att de meddelar om och när LRF Mjölk väntar att giftspridningen upphör.
- Sprid detta brev till dina vänner!
Varje dag efter att all slamspridning upphört, är en gåva till våra barn idag och till framtidens barn.
Text: Gunnar Lindgren, tel 070-5679054, gunnar.lindgren.mail[snabel-a]telia.com