Dan Ahlmark: En fungerande och sund kultur kräver självrealiserade människor med rätt till sina egna liv

publicerad 14 april 2022
- Dan Ahlmark
Dan Ahlmark, 2018. Privat foto.

KULTUR. För att samhället ska fungera krävs självständiga och självrealiserade människor som verkligen kan utnyttja sina potentialer, har fri vilja och där varje person kan förstå sin natur som människa. Kort sagt, varje människa har rätt till sitt eget liv och öde. Dan Ahlmark beskriver förutsättningarna för den fria människans livsvillkor.

Text: Dan Ahlmark

Människans egenskaper

Individens medvetande är grunden för hennes liv och jag. Förmågan att tänka möjliggör hennes handlingar och arbetet att överleva. Mycket hon gör påverkas av hennes individualitet. Denna orsakar att varje människa är speciell i så många avseenden: från fysiska skillnader bortses, så det gäller förmågor, läggning, karaktär/personlighet, mod, risktagande, vilja och intelligens.

Individen är inte reproducerbar. Den del av individualiteten, som bara finns där, plus den som främst är en potential, har mängder av former.  De flesta av dem kan genom samhällets makt begränsas till sina uttryck men tendensen finns där alltid. Individen är inte möjlig att kopiera, och när hon får och vill utveckla sig fritt, har hon därför möjligheten att nå något unikt.

Då en person verkligen utnyttjar sin potential och dessutom kan agera utifrån sina styrkepunkter, kan hon i bästa fall prestera helt unika arbetsresultat. Och om så sker, är prestationen troligen också den, som är till mest nytta för andra medborgare.

Apmänniska - Foto: T. Sassersson, NewsVoice
Apmänniska – Foto: T. Sassersson, NewsVoice

Utvecklingen av människosläktet (Homo sapiens sapiens) ledde så småningom till, att språk utvecklades och därmed begrepp, uttryck och kunskap, som medförde ovärderliga fördelar i strävan att överleva och leva. Människan fick därmed ett konceptuellt medvetande, som möjliggjorde avancerat tänkande baserat på kunskap.

Det ökade skillnaden mellan två typer: ett lägre och ett högre medvetande, där det lägre främst innebär, att en person ofokuserat låter tankar glida runt utan egentlig fokusering på något. Man knuffas på av tillfälliga tankar, intryck och känslor i än den ena, än den andra riktningen.

Det högre medvetandet innebär, att personen genom koncentration fokuserar på något – tanke, objekt, problem, möjlighet osv – och granskar, försöker dra slutsatser och/eller bestämma något gällande detta. Genom att medvetandet är konceptuellt kan hon använda tidigare kunskap, jämförelser, logik och relevanta principer i det intellektuella arbetet.

Skillnaderna i beteende och beroendet av ett val för att fokusera innebär, att människan har ett frivilligt medvetande. Och det tänkande, som det högre leder till, kräver ofta viss ansträngning.

Just förmågan att kunna tänka så och analysera vilket problem man vill, är grundläggande för vår fria vilja. Den förmågan innebär, att en individ kan välja mellan handlingsalternativ och också utföra sådant, som inte bara har förbindelse med tidigare händelser eller faktorer i hennes liv eller som inte bestäms av krafter utanför hennes kontroll.

I en normal situation är människan mentalt och intellektuellt fri att vara sig själv och besluta själv. Hon är helt förmögen att, om hon så vill, granska och bestämma allt gällande sitt eget liv och beteende.

Känslor är reaktioner, som visar på något positivt eller negativt, som påverkat någon av människans värderingar (1), och individen råder inte över dem på annat sätt än att hon i fortsättningen kan ändra en viss värdering och därmed sin reaktion. Så känslor är inte slumpmässiga utan är ett resultat av tänkande vi utfört och beslut vi fattat – eller inte.

Däremot råder människan helt över sina handlingar och kan agera på det sätt hon vill och finner rätt utan hänsyn till sina känslor. En människa kan alltid handla rationellt.

Äldre män. Foto: Anna Auza. Licens: Unsplash.com
Äldre friska människor. Foto: Anna Auza. Licens: Unsplash.com

Genom personens påverkan av känslorna genom sina värderingar och förmågan att i övrigt kunna hantera sina känslor, kan man beträffande henne tala om en enhet mellan kropp och själ.

De djupa interna konflikter och kriser hos personer, som exempelvis religioner historiskt orsakat, berodde på dessas doktriner i kombination med människornas missuppfattningar om upphovet till känslor och i vissa fall förnekande av sin sexualdrift, men i verkligheten är en rationell människa en odelbar enhet av kropp och själ. Tvång och våld/tortyr kan dock orsaka en klyfta.

People together. Foto: Phil Coffman. Licens: Unsplash.com
People together. Foto: Phil Coffman. Licens: Unsplash.com

Konsekvenser

Individens unikitet och handlingsmässiga potential i kombination med hennes fria vilja skapar hennes jag.  Hon är klart sitt eget ändamål och äger sig själv. Kollektivistiska teorier om andras rätt att bestämma över henne är felaktiga och gäller inte.

Detta är grunden för hennes Rätt till det Egna Livet (REL). Den rätten har otaliga konsekvenser och den viktigaste i förhållande till samhället är, att den innebär ett helt grundläggande krav på frihet. Kravet gäller inom ramen för sådana demokratiskt beslutade lagar, vilka respekterar människans autonomi.

Läs mer: Det finns ett starkt behov av en rationell och humanistisk samhällsteori

Friheten gäller alla områden förutom de färre funktioner, där offentligt beslutsfattande är lämpligt och kan accepteras. För att realisera människans frihet krävs, att hon når självständighet. Och självständighet för henne i samhället medför krav (eller önskemål) avseende tre områden.

Det första är ett grundläggande krav på samhället att definiera och upprätthålla hennes Individuella Rättigheter (IR) på ett korrekt sätt. Dessa är:

  1. Individens rätt att själv besluta om sitt liv och sina handlingar

2a. Yttrandefrihet
2b. Rätt att höra och ta del av andras åsikter utan offentliga hinder
3. Rätt att vara ensam (skydd för den mänskliga integriteten)
4. Religionsfrihet

5. Församlingsfrihet

6. Föreningsfrihet

7. Äganderätt

8. Rätt att fritt bedriva ekonomisk verksamhet samt rätt att inte hindras i
denna av mycket betungande regler och skatter
9. Utgiftsfrihet (rätten att för alla utgifter, som inte är skatt, själv välja
leverantör).
10. A) Medborgarna har en rätt att få skydd av samhället mot fysiskt våld,
eftersom det offentliga har tagit på sig ansvaret att sköta ett våldsmonopol.
B) Brottsanklagade individer har rätten att dömas genom ett objektivt
rättssystem med preciserade kriterier och regler, och vars principer gäller –
och tillämpas – likvärdigt avseende alla medborgare.
11.   Rätt att som medborgare i en stat delta i val gällande denna, som avgör
statens styrning

Så medborgarens rätt att agera i alla avseenden måste slås fast. När människans Individuella Rättigheter är definierade till sin omfattning och preciserade i en grundlag, kan sedan områdena för offentlig verksamhet preciseras.

Själva utförandet eller funktionen gällande många av dessa – gäller inte samhällets våldsmonopol – kan hanteras genom utnyttjande av privata leverantörer. Det finns naturligtvis en rad områden därutöver av mindre betydelse, där människor kan besluta att ha gemensamma regler och vilka egentligen inte begränsar mänsklig frihet.

Många av dessa torde gälla det lokala samhälle, där man bor och där vissa gemensamma beslut behövs. Men Rätten till det Egna Livet hindrar en väsentlig del av den offentliga aktivitet, som idag kräver väldiga resurser från medborgarna.

Dessa aktiviteter måste avbrytas och avvecklas, och människor få tillbaka rätten över (delar av) sina resurser och att själva få besluta avseende aktuella funktioner. Sättet just att övergå från dagens StatsVälfärdsStat till det goda samhället – den Civila Välfärdsstaten – har granskats i annat sammanhang (2).

För att Rätt till det Egna Livet ska kunna bli meningsfull krävs självständiga individer. Även om individer formellt erhållit frihet genom IR, måste de vara förmögna att verkligen utnyttja den. Hur kan man stödja utvecklingen av detta?

För den unga personen är skolgång naturligtvis nödvändig, så att denne har möjlighet att kunna läsa, skriva och räkna. En rad andra ämnen tillkommer i skolan, som redan idag är av direkt nytta för att förstå människans existentiella situation.

I framtiden, när kravet på sträng objektivitet accepterats och indoktrinering i kollektivistisk ideologi eliminerats i skolan, kommer den att bli ett betydande stöd för utvecklingen av frihetliga människor.

Varje individ behöver också förstå vissa grunder i hur en person styr sitt eget liv och själv bestämmer de viktiga principer, som ska vägleda henne. Hon behöver en Livsyn, som på bästa sätt kan styra hennes agerande. Skolan kan då bidra till att förmedla hur man kan betrakta den omgivning, som individen fysiskt befinner sig i (Världssynen).

Kunskaperna i naturvetenskap och särskilt kosmologi har därvid expanderat kraftigt det senaste trekvartsseklet. Hon måste också förstå de viktigaste egenskaper, som människan har och vilka skapar förutsättningarna för hennes agerande och liv (Människosynen).

Hon behöver förstå på vilket sätt samverkan med andra människor kan och bör ske (Samhällssynen). Dessutom behöver hon förstå hur ett eget tankesystem, som hjälper henne att utforma och styra sitt eget liv och dess aktiviteter, kan vara utformat (Egensynen).

Avsikten är ge förutsättningar att realisera sin självständighet och nå det bästa möjliga livet för henne.

Foto: Arek Socha. Licens: Pixabay.com
Foto: Arek Socha. Licens: Pixabay.com

De flesta utformar sina egna varianter av sådana system, men vissa komponenter är nödvändiga och torde förekomma i merparten av dem och väcker ofta ett stort intresse.

De gäller följande frågor:

  1. Vem är jag själv – egentligen?
  2. Vilka värderingar bör vägleda mig i livet?
  3. Vad är känslor, och vilken roll bör de rätteligen spela?
  4. Vilka livsmål har jag, och hur de ska genomföras (arbetsmål)?
  5. Vilka vanor bör jag skaffa mig och vilka ovanor ska undvikas? samt
  6. Vilka är skälen att jag förmår att arbeta hårt och kan förverkliga mina mål (motivationen).

Processen hur Egensynen formas är mycket individuell. Den börjar i och med att individen lär sig grundläggande moralbegrepp och sätt att uppträda och agera, men blir mera systematisk och medveten efter – säg – tolvårsåldern.

Riktigt aktiv blir den periodvis mellan femton och (kanske) tjugotre år. Sedan uppmärksammas och kompletteras den successivt vid olika tillfällen under de kommande decennierna.

Lyckliga människor. Foto: StockSnap. Licens: Pixabay.com
Lyckliga människor. Foto: StockSnap. Licens: Pixabay.com

Tidpunkten för dessa successiva senare preciseringar leder till, att den blir alltmer innehållsrik och konkret. Egensynen beror helt på individen, och revideringar av tidigare ståndpunkter kan bero på personliga kriser: skilsmässor, dödsfall mm eller bero på, att någon fråga plötsligt åter blir mycket viktig: ”Vem är jag egentligen som människa?” eller ”Vilken är meningen med livet ?”.

Spörsmålet vilket värde ens nuvarande liv i realiteten har för en själv kan bli orsaken till många revideringar av värderingar, livsmål och handlingar. Att arbeta med Livssynens olika komponenter kontinuerligt under livet är viktigt för att veta, hur man rätt bör bete sig och kunna realisera och uppleva det bästa av existensen.

En annan del av självständigheten gäller att uppfylla sex olika krav (egentligen önskade beteenden), som ställs på en människa som vill leva i ett frihetligt samhälle.

Dessa gäller:

  1. att verkligen förstå sin natur som människa (vilket gäller olika komponenter i främst Människosynen),
  2. ett krav på Andlig Självständighet dvs att ta ansvaret för att själv rationellt utforma olika komponenter i Livssynen men främst i Egensynen (såsom värderingar och  livsmål) och – senare – alltid tillämpa detta;
  3. att beroende på deras vikt hantera sin känslor rätt;
  4. att upprätthålla Materiell Självständighet (ta hela ansvaret för sitt eget och familjens liv);
  5. att bestämma (och uppfylla) sitt eventuella ansvar för andra människor i sitt eget land eller i världen, samt
  6. bestämma på vad sätt man avser att nå eller skydda friheten i samhället.

Självständighetens krav på (A) Individuella Rättigheter, (B) att individen formar en självständig Livssyn inkl Egensyn och tillämpar denna, samt (C) att individerna lever upp till de önskade beteenden, som ett frihetligt samhälle ställer, är alla följder av Rätten till det Egna Livet.

Utan att dessa tre komponenter till väsentlig del uppfylles, kan inte det fulla löftet infrias till den individuella människan om allmän frihet och de enorma följderna av att utnyttja denna, som den rätten möjliggör.

Läs mer på Fri Debatt: Handledning i att bli en frihetlig människa, del 7

Text: Dan Ahlmark

Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav hösten 2017 ut boken ”Vakna upp! Dags att dö! – Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”. 

ArcanumSkolan 2024

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

Tags: sund kultur