Patrik Engellau: Globalisterna anfaller, eller….?

4
Patrik Engellau - Foto: Den Nya Välfärden, Wikimedia Commons, CC BY 3.0
Patrik Engellau – Foto: Den Nya Välfärden, Wikimedia Commons, CC BY 3.0

Text: Patrik Engellau | Artikeln har tidigare publicerats i Det Goda Samhället

När folk varnar för vad de sammansvurna globalisterna – sådana som World Economic Forum, FN, Greenpeace, Fortune 500, Pfizer, EU, Bilderberggruppen och möjligen även Greta Thunberg – är i färd med att ställa till med för att krossa de nationella demokratierna i syfte att inrätta ett eget världsherravälde under ledning av Bill Gates och Klaus Schwab så brukar jag tillrättavisa visselblåsarna och påpeka att de internationella makthavarna visserligen existerar, men att de verkliga beslutsfattarna i demokratier finns i de nationella politiska organen vilket betyder att de huvudansvariga för hot mot ländernas självstyre och handlingsfrihet är personer som Magdalena Andersson, Annie Lööf, Ulf Kristersson och så vidare.

Att skylla på Schwab när Andersson är ansvarig är att låta Andersson slippa undan sitt ansvar. För övrigt, brukar jag tillägga, har vi lagen, närmare bestämt regeringsformen – ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket” – på vår sida om vi ställer krav på Andersson men ingen rätt att begära att Schwab gör oss till viljes.

Men ibland, senast igår, undrar jag om jag har fel. Inte i teorin, som är oantastlig, utan i praktiken, som än slinker hit och än slinker dit ungefär som när man leker Rida, rida ranka med barn.

Corona

Vad globalisterna nu planerar för aggressioner mot det nationella självbestämmandet hade man kunnat förutse redan för två år sedan när coronat angrep och ställde till förvirring i alla länder eftersom länderna visserligen hade nationella epidemiologiska myndigheter med ansvar för att tänka ut och förbereda insatser mot smittsamma farsoter som kunde dyka upp.

Bill Gates hade ändå varnat för just detta så ingen folkhälsomyndighet i världen kunde med gott samvete påstå att de ”inte sett det komma” eller varit ”naiva”.

I vilket fall som helst var det självklart att när uppemot tvåhundra nationella folkhälsomyndigheter ska skaffa sig en strategi mot coronat och implementera strategin för att begränsa virusets skadeverkningar så blir det utan samordning. Ingen vet något och till en början ska alla tänka själva.

En del satsar på flockimmunitet men påstår något annat, en del spikar in sjuka människor i fängelseliknande karantänsförvar, andra stänger skolor, andra åter stänger allt som går att stängas.

Sedan tittar de nyfiket på varandra för att se om någon kommit på en bra idé som till exempel den svenska att behandla luftrörsproblem med morfin i stället för syrgas (vilket aldrig blev någon internationell succé eftersom de sjuka dog av morfinet) eller den amerikanska under Trump som bestämde att det inte skulle ta tio år utan ett år att forska fram ett vaccin bara man hällde tillräckligt med pengar på projektet.

Det rådde kort sagt en stor men oundviklig oreda. Den var oundviklig för att de nationella folkhälsomyndigheterna som formade respektive lands coronapolitik var självständiga. Det är lätt att föreställa sig hos vilka denna decentraliserade oordning kändes mest plågsam.

Hos WHO naturligtvis, den självklara intressenten för en samordnad internationell epidemipolitik, samt dess chef Tedros och dess storfinansiär Bill Gates, en person som enligt uppgift har starka kopplingar till läkemedelsindustrin. Kan något vara mer uppenbart än att WHO genast skulle börja planera för en ny ordning där världens hälsopolitik bestämdes av WHO med stark, obligatorisk finansiering av medlemsländerna?

Precis detta gjorde WHO och de avgörande besluten ska fattas vid ett möte i World Health Assembly, organisationens styrelse, i nästa vecka, alltså sista veckan i maj, utan att denna revolutionerande nyordning och inskränkning av ländernas rätt att bedriva egen epidemipolitik ens, vad jag har kunnat upptäcka, rapporterats till allmänheten i något land.

Det handlar om att styrelsen ska anta ett tillägg till WHO:s Internationella Hälsoreglemente. Den föreslagna nya texten finns här. Det framgår att textförslaget är utarbetat av USA så min förmodan att det var Tedros och Gates som låg bakom var kanske missriktad. I varje fall har de fått hjälp av amerikanska staten.

Enligt de nya reglerna ska medlemsländerna inom 24 timmar rapportera till WHO om nyupptäckta hälsohändelser som kan ha internationell betydelse (article 6). Inom ytterligare 24 timmar ska WHO begära att det rapporterande landet får händelsen bekräftad av oberoende part (article 10).

Sedan kan WHO inom 24 timmar erbjuda hjälp till det drabbade landet (article 10). Om landet inom 48 timmar inte har accepterat WHO:s erbjudande om hjälp ska detta rapporteras till alla de övriga medlemsländerna (article 10).

Om WHO bedömer att risken för andra länder är hög ska organisationen tillsätta en ”nödkommitté” som drar upp riktlinjer för det fortsatta arbetet (article 12). Även om den medicinska risken inte är stor kan WHO:s generaldirektör besluta att starta sådana procedurer (article 12). WHO:s erbjudande kan omfatta teknisk assistens och mobilisering av internationella expertgrupper för att leda WHO:s insatser. Om landet inte accepterar förslaget ska det inom 48 timmar förklara sig för WHO (article 13).

WHO:s rekommendationer kan innehålla sådant som berör individer, last, bagage, containers, postpaket etc (troligen för att förhindra smittspridning; article 15). WHO kan ta hjälp av ICAO, IMO och WTO (kort sagt mobilisera hela FN-systemet för att genomdriva sina planer; article 18). Vid tillsättning av nödkommittéer ska hänsyn tas till personernas kön, ålder och geografiska ursprung (article 48).

Det finns mycket mer men allt förefaller mig handla om att ett odemokratiskt tillsatt internationellt byråkratimaskineri ska kunna ta kontrollen över ett land som inte lyder WHO. Tvångsåtgärder ska kunna vidtas mot länder som trilskas med världshälsoorganisationen.

Kanske målar jag fan på väggen. Det är klart att man kan föreställa sig situationer där giriga diktatorer stoppar den internationella hjälpen i fickan i stället för att köpa medicin till folket och att det faktiskt vore bra om det internationella samfundet grep in med den makt det besitter för att ställa till rätta. Det skulle visserligen verka kolonialistiskt men om tillräckligt många afrikaner får fina jobb i olika nödkommittéer kanske världen kan överse med det.

Text: Patrik Engellau | Artikeln har tidigare publicerats i Det Goda Samhället


Stöd NewsVoice genom att köpa kaffe
Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
Prenumerera
Notify of
guest
4 Kommentarer
Nyast
Äldst Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
Michael Andersson
Michael Andersson
Gäst
21 maj 2022 kl 14:08

Patrik Engellau lever i den liberala tankebubblan. I artikeln försöker han att ta några stapplande steg utanför den, men slinker raskt in i den igen, när komplexiteten i den bottenlösa ondskan utanför börjar avslöjas för honom. Tryggast att inte låtsas om denna och skylla på pianisten, i stället…

Vi har några ovedersägliga fakta: Redan när den parlamentariska demokratin låg i vaggan, började ondskans kolportörer formera sig. Mayer Amschel Bauer startade den Rothschildska dynastin, vilken profiterade enormt på den franska revolutionen och Napoleon-krigen, så till den milda grad att hans son i England, Nathan Rotschild senare sade: “I care not what puppet is placed on the throne of England, to rule the Empire on which the sun never sets. The man that controls Britain’s money supply controls the British Empire, and I control the British money supply.”

På några få decennier hade alltså Nathan Rothschild tagit ekonomisk kontroll över det brittiska imperiet och det engelska kungahuset var hans hundvalpar. Dessa hundvalpars underlydande, i det engelska parlamentets över- och underhus, var självklart därigenom också hans “puppets”.

Att inbilla sig att en svensk statsminister befinner sig i en mera självständig position än det brittiska kungahuset och dess politiker, är höjden av självbedrägeri. Efter att Frimurarna lät mörda Gustav III och sedan placerade en fransk general som skyltdocka på den svenska tronen, har Sverige alltid varit i det internationella Kapitalets klor.

Det ÄR Kapitalet som styr i kulisserna, även i parlamentariska ‘demokratier’, och Patrik Engelau kan inte göra något åt detta faktum, hur gärna han än vill. Men både Bill Gates, Klaus Schwab och andra oligarker är också det riktiga Kapitalets “puppets”.

petergrfstrm
petergrfstrm
Gäst
Reply to  Michael Andersson
22 maj 2022 kl 22:37

Det som är internationellt är imperiet som sen århundraden är anglosaxiskt. Kapitalet är en symbiotisk del av imperiet. Kapitalet kan gå emot folkets intressen men inte imperiets.

Benny H
Benny H
Gäst
21 maj 2022 kl 08:49

Nu är det väl ändå så att globalismen har kontroll över “våra” politiker och att de sedan skyller ifrån sig för att de är mutade eller hotade att göra vad de blivit tillsagda är ju inte så märkligt! Det är inte många av västvärldens politiker som vågar ha egna åsikter som avviker från den globala agendan, det är väl Victor Orban som i så fall skulle vara ett undantag. Skulle en svensk politiker ens knysta om eller ha en avvikande åsikt offentligt är “karriären” som politiker slut och är du tillräckligt obekväm för makten väntar i värsta fall en “liten etta med jordvärme” om du vägrar räta in dig i det globala ledet.

Benny H
Benny H
Gäst
Reply to  Benny H
21 maj 2022 kl 11:41

SD uteslöt Willy Salomonsson, en politiker i Olofström som råkade ha en annan åsikt än makten om Ukraina! Åsiktskorridoren i Sverige börjar bli ruggigt smal nu och man förstår ju att påverkan från främmande makt är påtaglig. T o m ex-statsminister Löfven som yttrat en avvikande åsikt i Nato-frågan brännmärks!