Gör Nya Stambanorna så lönsamma att skattefinansiering inte behövs

-

OPINION.Trafikverkets förslag om Nya stambanorna: Stockholm-Jönköping och därifrån vidare till respektive Göteborg och Malmö tar för lång tid att bygga, det blir inte klart förrän 2045, har föråldrad järnvägsteknik, som ger höga underhållskostnader och begränsad hastighet, och det är för dyrt, 295 miljarder kronor, enligt Trafikverkets ursprungliga förslag. Kostnaden tas på skatterna och tränger därmed ut andra viktiga järnvägsinvesteringar.

Text: Hans Sternlycke

Det är mycket olönsamt. Intrycket förstärks av Trafikverkets kalkyler. Trafikanalysmodellen Sampers, som till exempel inte kan hantera utrikes eller kombinerade resor, ger bara halva resandet mot den utvidgade modellen Samvips från KTH. Den ger resultat som bättre svarar mot verkligt utfall och internationella erfarenheter.

Kostnaderna för bygget ökas ökas på med en skattefaktor på 1, 3, 30 procent mer, med motiveringen att samhället skulle förlora skatter på byggandet. Det är väl snarast tvärtom.

Att mer lika hastigheter på de gamla stambanorna förkvarvarande trafik kan ge sexdubblad kapacitet på dem och plats för mer gods räknas inte de nya tillgodo, inte heller minskade olyckor, luftföroreningar och energiförbrukning av minskad bilism.

Nya Stambanorna behöver MP

M-SD-KD vill lägga ner projektet, och det kan blir så, om de vinner valet genom att MP åker ur riksdagen. Det vore en värre katastrof eftersom de gamla stambanorna inte klarar mer trafik, och det inte går att övervinna med förbättringar på dem.

Att i stället för markbanor bygga på bro blir 65 miljarder kronor billigare, enligt Skanska, och de kan byggas fortare, på nio år inklusive planering (på sex år med två elementfabriker).

Inga barriärer skapas och man får äkta höghastighet. Resandet ökar så mycket att banorna kan finansieras med lån på vanliga biljettavgifter. SJ räknar med 20 miljoner resande per år.

Brobanor kan lättare anpassas till terrängen, man slipper stora förflyttningar av massor, ochman får, även med betongbanor, mindre koldioxidavtryck. Möjligheten att få centrala stationslägen är större.

Nya stambanorna. Grafik: Trafikverket
Nya stambanorna. Grafik: Trafikverket

Det är viktigt för att få hög beläggning och att knyta ihop Sverige. Enligt KTH svarar mellanliggande stationer för tre fjärdedelar av resandet. Bara en fjärdedel är ren ändpunktstrafik. Trafikanalys säger att med Nya stambanorna ökar tågresandet till det dubbla än utan.

Två konsultbolag har visat bättre lönsamhet

Kreera får en nettonuvärdeskvot på -0,7 med bygge efter Trafikverkets modell. För varje satsad krona förlorar man 70 öre. Man har ett förslag att bygga beslutade Lund-Hässleholm, Göteborg-Borås och Ostlänken efter Trafikverkets förslag och sträckorna däremellan på bro, men med rambro i stället i stället för balkbro, som Skanska föreslagit.

De sträckorna får en nettonuvärdeskvot på +0,38 och hela Nya stambanan ihop en kvot på -0,10. WSP har i en känslighetsanalys fått en nettonukvoten tipå –0,54 för Trafikverkets förslag, fortfarande med Sampers som trafikanalysmodell. Skanskas förslag hela vägen med alternativ trafikanalysmodell, lägre räntesats och skattefaktor visar hög lönsamhet med hela +0,54 i nettonuvärdeskvot. Varje satsat krona ger 1,54 igen

Riv upp beslutet om hur de tre redan beslutade deletapperna av de nya stambanorna skall byggas! Det är snabbare och billigare att tänka om från början och bygga allt på bro, där det är möjligt. Låt ett statligt projektbolag ta in anbud och låna upp pengar för det!

Text: Hans Sternlycke  | Läs mer av Sternlycke i NewsVoice

Relaterat

Hans Sternlyckehttp://www.miljomagasinet.se/
Hans Sternlycke (1942-) är medarbetare i redaktionen på Miljömagasinet och medlem i Miljöpartiet. Första politiska engagemanget var syndikalismen, men antiparliamentarism var lite ofruktbar sedan Centern och Miljöpartiet. Tror idag mer på ekonomisk omvandling underifrån, arbetskooperativ, ekobyar och omställningsrörelse. Jag skriver gärna om energifrågor, klimat, naturresurser, det ekonomiska pyramidspelet och övergång till hållbarhet. Vi behöver ett arbetsintensivare samhälle med mindre arbetstid. Låga inkomster skall inte beskattas.
Stöd NewsVoice genom att köpa kaffe

5 KOMMENTARER

I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.

Prenumerera
Notify of
guest

5 Kommentarer
Nyast
Äldst Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
Tom-84
Tom-84
Gäst
21 juli 2022 kl 00:48

Nu är detta ett alternativförslag till Trafikverkets förslag med ekonomisk underbyggnad. Att föreslå flyg och extraspår som bättre alternativ saknar ekonomisk analys. Efter djupdykning i siffrorna stöttar jag helt Sternlyckes tankar och förslag! Järnväg på bro är helt överlägset Trafikverkets förslag.
I Frankrike har höghastighetståg övertaget gentemot inrikesflyg. Det går snabbare att ta sig mellan 2 punkter, tack vare att resan startar och avslutas mitt inne i stadskärnorna!

Anders
Anders
Gäst
20 juli 2022 kl 21:52

Om vad som kommer komma närmsta åren så kommer inte utbyggnad behövas. Ww3 2024 eller 2025? Kollaps av ekonomin. Svält. Energibrist (strömlöst. Hej elbilarna!). Varför då ens fundera på höghastighetståg?

Mats Jangdal
Gäst
19 juli 2022 kl 17:07

Satsa på flyg istället!
Mycket bättre för svenska folket än den gamla industritekniken för masstransport från gruva till stålverk, det vill säga järnväg.
Flyg är friare, miljövänligare och passar fler.

Rune N.
Rune N.
Gäst
18 juli 2022 kl 10:35

Men finns det tillräckligt med passagerare i Sverige för att få lönsamhet i dessa tänkta stambanor? Vore det inte bättre att bygga ett extra spår på de befintliga stambanorna? Så att man kan växla persontågen förbi de långsamma godstågen och även få mer utrymme till underhåll.

petergrfstrm
petergrfstrm
Gäst
Reply to  Rune N.
18 juli 2022 kl 17:47

En billigare variant på det skulle kunna vara att godstågen har fler ställen längs vägen där dom får vänta en stund bredvid medan prioriterad trafik passerar. AI håller koll på alla parametrar och ser till att det flyter smidigt

Hans Sternlyckehttp://www.miljomagasinet.se/
Hans Sternlycke (1942-) är medarbetare i redaktionen på Miljömagasinet och medlem i Miljöpartiet. Första politiska engagemanget var syndikalismen, men antiparliamentarism var lite ofruktbar sedan Centern och Miljöpartiet. Tror idag mer på ekonomisk omvandling underifrån, arbetskooperativ, ekobyar och omställningsrörelse. Jag skriver gärna om energifrågor, klimat, naturresurser, det ekonomiska pyramidspelet och övergång till hållbarhet. Vi behöver ett arbetsintensivare samhälle med mindre arbetstid. Låga inkomster skall inte beskattas.

SENASTE KOMMENTARER

ARKIV

ANNONS