Bryter riksdagen mot Sveriges grundlag? – Elena Malmefeldt

-

ANALYS & DEBATT. Hur många beslut som den svenska riksdagen tar är på folkets villkor och utgår de egentligen från folkets vilja? Bryter riksdagen till och med mot grundlagen? Elena Malmefeldt analyserar sakläget och finner att riksdagen undviker att säkra folkstyret.

Text: Elena Malmefeldt, I Sanningens Tjänst

Grundlagarna står över alla andra lagar. Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

I regeringsformen, som är en av de svenska grundlagarna, står att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen är på så sätt en viktig del i den svenska demokratin. Riksdagen är den högsta beslutande församlingen i Sverige.

Riksdagsledamöterna ska representera människorna i Sverige och se till att folkets vilja genomsyrar de beslut som riksdagen fattar. Om riksdagen tar beslut som inte utgår ifrån folkets vilja, spelar det så kallade demokratiska valet ingen roll. Då riksdagen utgår från en agenda som inte är kopplad till de svenska medborgarnas bästa.

Här är beslut som den svenska riksdagen tagit. Utgår dessa beslut ifrån svenska folkets vilja? Eller bryter riksdagen mot grundlagen?

  • Riksdagen avslår motionsyrkanden om apanaget och statschefens kröning – (Varför skulle det svenska folket inte vill ha en kostnadsredovisning?)
  • Riksdagen avslår motionsyrkanden om regeringsbildning, kontrollen av en övergångsregering och tillkännagivanden. (varför skulle inte det svenska folket vilja ha en tidsram för regeringsbildning?)
  • Riksdagen avslår motionsyrkanden om ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän.
  • Riksdagen avslår motionsyrkanden om utredning av formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende.
  • Riksdagen avslår motioner om internationella avtal.
  • Riksdagen avslår en motion om den kommunala revisionen.
  • Riksdagen avslår motionsyrkanden om den offentliga äganderätten. (varför skulle inte det svenska folket vilja reglera utförsäljningen av vår gemensamma egendom?)
  • Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en bestämmelse om att Sverige är en sekulär stat. (Varför skulle det svenska folket vilja blanda ihop lagstiftning och religion?)
  • Riksdagen avslår motionsyrkanden om en ny maktutredning.
  • Riksdagen avslår en motion om ett medborgarråd för rättvis omställning.
  • Riksdagen avslår motionsyrkanden om opinionsbildande verksamhet.
  • Riksdagen avslår motionsyrkanden om handläggningstider.
  • Riksdagen avslår motionsyrkanden om regelförenkling.
  • Riksdagen avslår en motion om barnperspektiv.
  • Riksdagen avslår en motion om egendomsskydd. (Varför skulle det svenska folket inte vilja stärka skyddet av sin privata egendom?)
  • Riksdagen avslår motionsyrkanden om värdegrund mm.
  • Riksdagen avslår ett motionsyrkande om demokratisk delaktighet.
  • Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en översyn av förvaltningslagen.
  • Riksdagen avslår ett motionsyrkande om samverkan mellan myndigheter.

Fördjupningar

Riksdagen avslår motionsyrkanden om apanaget och statschefens kröning

1) Riksdagen avslår förslaget att ta fram tydliga regler för vem som får ta del av apanaget och vad det får användas till.

2) Riksdagen avslår förslaget att utreda om statschefen i stället för apanage bör få samma lön som statsministern och talmannen.

3) Riksdagen framhåller att kungen fritt får disponera sin inkomst i form av apanage utan att redovisa kostnader eller betala inkomstskatt.

Vidare framhåller motionären att samtliga kungligheter som ingår i tronföljden i dag får ta del av apanaget och att kungen bestämmer hur apanaget ska fördelas. Även om regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att se över hovets anslag menar motionären att riksdagen redan nu bör föreslå ändringar i apanaget.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om regeringsbildning, kontrollen av en övergångsregering och tillkännagivanden

Ett tillkännagivande om att utreda möjligheterna att införa en bortre tidsgräns för regeringsbildningsprocessen. Motionärerna anför bla att det i regeringsformen bör införas någon form av bortre tidsgräns för en regeringsbildning.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän

Att regeringen när det gäller lagen om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet ska dels göra vissa kompletteringar som rör sanktioner), och dels förtydliga lagen så att bestämmelserna om karens och ämnesrestriktion även avser uppdrag eller anställningar hos arbetsmarknadens parter.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om utredning av formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende

Att bestämmelserna om formerna för grundlagsändringar ses över i syfte att försvåra sådana ändringar. I ljuset av händelserna i t.ex. Polen och Ungern bör det enligt motionärerna övervägas om det är för enkelt att ändra en svensk grundlag.

En ny grundlagsutredning bör därför få i uppdrag att utreda om det ska ställas ytterligare formkrav vid grundlagsändringar.

Riksdagen avslår motioner om internationella avtal

Efterlyser i motionerna en folklig granskning inför en ratificering av internationella avtal. Enligt motionären bör svenska folket ges en möjlighet att granska internationella avtal eller överenskommelser som kommer att påverka svensk lagstiftning och politik, innan de ratificeras eller undertecknas.

Detta skulle exempelvis kunna göras genom folkomröstning.

Riksdagen avslår en motion om den kommunala revisionen

Ett tillkännagivande om att se över möjligheten att inrätta en särskild enhet hos Riksrevisionen för årlig revision av kommuner och regioner. Motionären menar att kommunsektorn bör revideras på samma sätt som staten och dess myndigheter.

En utomstående årlig effektivitetsrevision och ekonomisk revision via Riksrevisionen av samtliga Sveriges kommuner och regioner skulle enligt motionären sannolikt öka genomlysningen och sätta en press på kommuner och regioner att utveckla sin verksamhet och hushålla bättre med skattebetalarnas pengar.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om den offentliga äganderätten

Tillkännagivanden om en översyn av frågan om hur ett effektivt grundlagsskydd för gemensam egendom ska utformas på statlig, regional och kommunal nivå (yrkande 1).

Om ett lagförslag som innebär att beslut om utförsäljning av gemensam egendom ska fattas med tre femtedelars majoritet alternativt två likalydande beslut med mellanliggande val på statlig, regional och kommunal nivå. Motionärerna anför bl.a. att politiker de senaste åren har sålt ut stora delar av vår gemensamma egendom.

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en bestämmelse om att Sverige är en sekulär stat

Motionärerna framhåller att religion är en privatsak och att det för ett sekulärt land som Sverige är viktigt att politik och religion hålls åtskilt i lagstiftningen.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om en ny maktutredning

  • Att en maktutredning ska tillsättas med ett särskilt uppdrag att se över hur delaktigheten för personer med funktionsnedsättning kan öka.
    Motionärerna framhåller att det bör skapas former och rutiner för att involvera personer med funktionsnedsättning i politiska beslut som direkt berör gruppen på kommunal, regional och statlig nivå.
  • Frågor kring makt och maktens fördelning är enligt motionären centrala i en demokrati.
    Motionären anser att det behövs en fördjupad debatt om hur medborgarnas makt över politiken kan upprätthållas i en globaliserad värld och hur individens egenmakt kan stärkas.

Riksdagen avslår en motion om ett medborgarråd för rättvis omställning

För att kunna genomföra nödvändiga omställningar av samhället krävs enligt motionärerna demokratisk innovation, och ett medborgarråd skapar en ovärderlig mötesplats mellan människor, intressegrupper och experter som kan vägleda politiken och samhället in i framtiden.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om opinionsbildande verksamhet

Föreslås att myndigheter inte bör bedriva opinionsbildande verksamhet och att det bör utredas hur man kan förbjuda myndigheter att bedriva skattefinansierat påverkansarbete gentemot riksdag, regering och andra offentliga beslutsfattare.

I motionen föreslås en översyn av myndigheternas regleringsbrev för att myndigheterna ska ägna sig åt myndighetsutövning och inte politisk opinionsbildning.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om handläggningstider

Att regeringen bör skärpa kraven på myndigheterna att följa de handläggningstider som följer av svensk lagstiftning och EU-lagstiftning. Skarpa deadlines för myndigheternas tillståndsgivning.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om regelförenkling

Föreslås en mer sammanhållen transparent regelförenklingsprocess, att regeringen i sin styrning och ledning av myndigheter bör tydliggöra arbetet med regelförenklingar och att man ska ta fram index och nyckeltal för att kunna mäta och utvärdera förenklingsarbetet hos myndigheterna.

Riksdagen avslår en motion om barnperspektiv

Motionären framhåller de statliga myndigheternas behov av ökade kunskaper om barnperspektivet i sin myndighetsutövning.

Riksdagen avslår en motion om egendomsskydd

Föreslås att man ska stärka den svenska äganderätten genom skarpare direktiv om myndigheternas hänsynstagande till egendomsskyddet i regleringsbreven.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om värdegrund mm

Föreslås ett ”declaration of interest” för offentligt anställda som innebär att dessa redovisar personliga engagemang i föreningar, organisationer och företag m.m. som kan eller kan antas medföra en intressekonflikt i tjänsteutövningen.

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om demokratisk delaktighet

Det framhålls att en livskraftig och stark demokrati förutsätter allmänhetens delaktighet på många olika sätt och i många olika former.

Med detta som utgångspunkt måste alla ha faktiska möjligheter att ta del av och själva delta i de demokratiska processerna. Enligt motionärerna är det framför allt myndigheternas arbete för att öka möjligheten till demokratisk delaktighet för personer med funktionsnedsättning som bör stärkas.

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en översyn av förvaltningslagen

Motionärerna anser att bestämmelserna i förvaltningslagen om åtgärder om handläggningen försenas inte får avsedd effekt.

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om samverkan mellan myndigheter

I förarbetena anges att det är väsentligt att alla myndigheters samlade ansträngningar riktas mot det gemensamma målet att erbjuda samhällsmedborgarna goda levnadsvillkor.

Det förutsätter att en myndighet inte ser sin uppgift som strikt isolerad från vad en annan myndighet sysslar med utan att båda gör vad de kan för att underlätta för varandra. Samverkan mellan myndigheter ska leda till att förvaltningen generellt ska bli så enhetlig och effektiv som möjligt.

Text: Elena Malmefeldt, I Sanningens Tjänst

Källor

Extern skribent
Extern skribent
NewsVoice publicerar externa skribenters texter och externa källdokument i formen av tex debattartiklar eller rapporter. Åsikter, information och påståenden är skribentens egna och representerar varken tidningen NewsVoice, redaktionen eller redaktörens uppfattningar.

7 KOMMENTARER

Prenumerera
Notify of
guest

7 Kommentarer
Nyast
Äldst Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
Christer
Christer
Gäst
31 augusti 2022 kl 08:55

Står det i grundlagen att var svensk har rätt till bostad.
Jag har betalt skatt sedan 1987 och får 1056kr efter skatt att livnära mig på i månaden och det är enda hjälpen jag får.
Jag har 5 val.
1 gå och dö.
2 Jobba vitt men då jag inte ens vet vart jag ska sova på natten, så vet jag ännu mindre om jag kommer på morgonen. Och vem vill anställa någon de inte vet om den kommer till jobbet. “Bostad först”.
3 Jobba svart men blir bara erbjuden typ trädgårdsarbete och jag är solallergiker.
4 Börja begå brott.
5 Sitta utanför en affär som en tiggare

Kristian LantzD
Kristian Lantz
16 augusti 2022 kl 16:55

Har alla dessa avslag gjorts under nuvarande valperiod? Jag hade gärna sett att även en datumstämpel fanns för de avslagna yrkandena. Tyvärr tror jag inte att denna typ av välmenande analyser bidrar särskilt mycket till en djupare insikt om det nuvarande politiska systemets beskaffenhet och allvarliga brister.

”[A]ll offentlig makt utgår från folket” är ju till en början en hopplöst vag formulering som knappast går att använda i konkreta fall på ett entydigt sätt. Den behöver naturligtvis förtydligas och preciseras om vi ska stärka ”folkets vilja”.

På tal om våra ”fantastiska” grundlagar, så kan ju de ändras på mindre än ett år förutsatt att ett val hålls mellan de två riksdagsbesluten, så de är verkligen inget att förlita sig på om vi långsiktigt vill stärka ”folkstyret”.

När det gäller dessa grundlagar, så går det att se vilka vilande riksdagsbeslut, och efter valet sannolikt slutliga, som fattats under denna valperiod 2018–2022 här: https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2022/jun/27/vilande-grundlagsandringar/

petergrfstrm
petergrfstrm
Gäst
16 augusti 2022 kl 15:39

jag är inte jurist men har sett att jurister anser att grundlagen inte kan användas i konkreta rättsliga sammanhang.

Daniel Kanon
Daniel Kanon
Gäst
Reply to  petergrfstrm
22 augusti 2022 kl 14:58

svensk domstol får i ett enskilt fall inte tillämpa en författning om den står i strid med en överordnad författning (till exempel lag som strider mot grundlag). Inte heller får en domstol tillämpa en lag som har tillkommit i obehörig ordning. I sådana fall ska domstol på eget initiativ åsidosätta den olagligt tillkomna eller grundlagsstridiga bestämmelsen. Till sist har också domstolar i vissa fall möjlighet att likt en författningsdomstol pröva regeringens och förvaltningsmyndigheternas beslut och föreskrifter genom lagprövning, rättsprövning och resning. – Wikipedia

Lars Bergman
Lars Bergman
Gäst
16 augusti 2022 kl 11:09

Skendemokrati kan man kalla det. Partiledarna där dom flesta saknar relevant utbildning kallar oss skattebetalare för fårskallar som inte begriper nånting och då är det fritt fram.

Samuel af Ugglas
Samuel af Ugglas
Gäst
16 augusti 2022 kl 06:51

Inte med en bokstav, ett ord nämner författaren att man bestulit medborgarna rätten att SPARKA korrumperade politiker!
Varför det?

Peter TorpareD
Peter Torpare
Reply to  Samuel af Ugglas
16 augusti 2022 kl 09:07

När blev den rätten bestulen?

Extern skribent
Extern skribent
NewsVoice publicerar externa skribenters texter och externa källdokument i formen av tex debattartiklar eller rapporter. Åsikter, information och påståenden är skribentens egna och representerar varken tidningen NewsVoice, redaktionen eller redaktörens uppfattningar.

SENASTE KOMMENTARER

ARKIV