Plånboken kan bli en central fråga i valrörelsen. Svenska folkets köpkraft urholkas i ett rasande tempo när realinkomsterna faller samtidigt som energipriserna, inflationen och räntekostnaderna ökar och kostsamma politiska beslut kan bli spiken i kistan för miljoner människor i Sverige.
Text: Åke Modée | #valet2022
Exempelvis en barnfamilj med bostadslån på tre miljoner i en villa i Stockholm får ställa in sig på att tappa över tio tusen kronor per månad i köpkraft. Risken är att många kommer att tvingas lämna sin bostad, samtidigt som konsumtionen minskar och fler blir arbetslösa.
Vad vill de politiska partierna göra för att vanliga medborgare inte skall behöva lämna sina hem och kunna upprätthålla en försvarlig levnadsstandard?
Vad som kommer göra oss fattigare
Historiskt har priset varit cirka femtio öre per kWh i hela landet, men steg kraftigt i slutet av förre året med stora skillnader mellan södra, SE4, och norra, SE1, Sverige.
Skillnaden i pris beror bland annat på bristande överföringskapacitet från norra till södra Sverige, att elledningar för export till kontinenten med högre priser finns i södra Sverige och nedstängning av reaktorer.
Priset är tre kronor per kWh för fjärde kvartalet 2022 i Mellansverige och i södra Sverige, närmare fem kr per kWh[1] .
För de närmare miljoner med villa eller lägenhet med elvärme innebär detta en extra kostnad på upp mot 4000 kronor per månad, för en normal förbrukning på 20 000 kWh i mellan Sverige och än mer i de södra landsdelarna.
- Inflationen steg till 8,5 procent i juni, enligt SCB. Enkelt uttryck har pengarnas värde minskat. Det innebär att en vanlig barnfamilj har fått en minskad köpkraft på uppskattningsvis 1000 kr per månad.
- Räntorna. Att bekämpa inflationen med ökade räntor verkar vara riksbankers främsta vapen. Från noll ränta till kanske tre procent i början av 2023 innebär att bolåneräntorna för det stora flertalet ökar, efter skatteavdrag, med två procent. För ett bolån på tre miljoner kronor innebär det ökade nettokostnader på 5000 kr per månad.
- Politiskt tycker alla partier att Sverige bör fördubbla sin elproduktionskapacitet och bygga nya elintensiva industrier. Rådande tankar på ny elproduktion och distribution kan förväntas kosta 1500 till 2000 miljarder kronor huvudsakligen från statliga investeringar under de kommande decennierna. Det kommer att kosta alla löntagare och pensionärer flera tusen kronor per månad.
Vad är orsaken?
Många politiker har en syndabock för allt, kriget i Ukraina. Men det är inte hela sanningen.
Vi får inte glömma att energiprisets uppgång i slutet av 2021, långt före kriget började, till stor del berode på USA:s och Tysklands beslut att inte öppna gasledningen, Nordstream 2, och att inte skriva långsiktiga gaskontrakt. När kriget i Ukraina är över och gasleveranser från Ryssland sker som traditionellt kan elpriserna falla. Men EU:s önskan att sluta köpa gas från Ryssland kan innebära att de höga elpriserna biter sig fast under väldigt lång tid.
Men allt kan inte hänföras till utländska förhållanden. Exempelvis Riksbankens agerande de senaste åren att för att pressa ner räntan skedde genom betydande ökning av peningmängden och köp av obligationer. Detta var inflationsgrundande, men gav också bankerna ökade utlåningsmöjligheter, som bidrog till ökade bostadspriser. En del av inflationen kan förklaras av sjunkande värde av den svenska kronan. Importvaror blir dyrare. Även här har Riksbanken ett visst ansvar genom massiva försäljningar av svenska kronor.
Vad kan politikerna göra?
Ja, det är en central fråga när nästan alla i Sverige kommer att uppleva att plånboken sinar. Det är en fråga som partierna måste svara på nu inför valet och inte hänvisa till drömmar om nya kärn- och vindkraftsverk om några decennier. Men vi är inte ensamma hela EU befinner sig i en ekonomisk allvarlig situation.
Några exempel på politiska åtgärder som på kort sikt kan minska konsumenternas kostnader:
- Begränsa exporten av el. Exporten innebär miljardvinster för elproducenterna och miljardförluster för konsumenterna. Begränsad export kan gentemot EU försvaras som en nationel säkerhetsåtgärd för att hindra ett folkligt uppror.
- Avskaffa privatkonsumenternas skatter på el, vilket vid ett elpris på tre kronor per kWh för en konsument med 20 000 kWh per år innebär cirka 19 000 kronor per år i minskade kostnader.
- Inför stopp för hyreshöjningar under en tid eller hela kommande mandatperiod. För att kompensera ökade driftskostnader och räntor finns risk att fastighetsägare kommer att begära betydande hyreshöjningar.
- Inför ett högsta pris och/eller ta bort momsen på ett antal baslivsmedel exempelvis mjölk och mjöl.
- Halvera bankernas vinstmarginal på privata bolån exempelvis genom statliga obligationer och/eller göra den statliga banken, SBAB, till ledstjärna. Ändra Finansinspektionens regelverk för bolån så pensionärer kan byta bank och inte vara livegna en bank med sockrade räntor.
Text: Åke Modée
Referens
[1] Energimyndigheten. Pris den 13 juli 2022.