OPINION OM ENERGIKRISEN. De höga elpriserna, som har uppstått genom blockaden mot Ryssland och därigenom minskad och dyrare gas för elproduktion på kontinenten, och som sedan spridit sig till Sverige genom gemensamma elområden, visar att vi inte kan lita till kärnkraftverken som balanserande faktor.
Text: Hans Sternlycke
Situationen uppstår när förnybara elkällor inte räcker, därför att det inte blåser eller solen inte skiner, eller därför att stamnätets överföringskapacitet inte räcker. Flera har stått stilla när det behövts med stora effekter för strömtillgången.
Det visar också att det inte bara är för miljöhoten eller av ekonomiska skäl vi skall avstå från dem. Ukraina visar också på känsligheten för sabotage. Bortfall från så stora elproduktionsanläggningar är svåra att kompensera.
Kärnkraftsel är osubventionerad tre gånger så dyr som vind- eller solel, och när priset för den rusar upp rasar priset på förnybar el. Att bygga ett nytt kärnkraftverk kostar tre gånger så mycket att bygga som förnybar kraft, och det tar 15 år, medan sol-, vind- och vågkraft snabbt kan byggas ut.
Minikärnkraftverk blir inte billigare och de befinner sig bara på idéstadiet. Kärnkraften kan inte lindra klimatbelastningen, och den är inte fossilfri. Att bryta uran, anrika den och bygga kärnkraftverk kräver mycket fossil energi, och de radioaktiva gaserna från skorstenarna har stor klimateffekt.
Att garantera kärnkraften 400 miljarder kronor är missbruk av pengar. Elförsörjningen bör bli förnybar och lokalt producerad i stället för storskalig och centralt distribuerad.
Den blir billigare och säkrare, om dess intermittenta karaktär kan motverkas. Det kan ske genom lagring i batterier och vätgas. Det är något som utvecklas snabbt, men det är ännu dyrt.
Att bygga värmekraftverk är en billigare lösning för att klara effekttoppar och bristsituationer.
Idag kommer ungefär 9 procent av den producerade elen i Sverige från kraftvärmeverk. Ett kraftvärmeverk producerar el, samtidigt som den ger till fjärrvärmenätet. Verkningsgraden är över 90 procent. Rökgaskondensering kan ge verkningsgrader på 100 procent.
Kraftvärmeverk har länge hanterats styvmoderligt och missgynnats på olika sätt jämfört med andra energikällor, så att dess fulla potential inte kunnat utnyttjas. Med ett bättre regelverk och andra skatter skulle kraftvärme kunna bli en relativt snabb lösning på Sveriges elkris.
Verkningsgraden är över 90 procent. Rökgaskondensering kan ge verkningsgrader på 100 procent 1.
Värmekraftverken ligger där de behövs, centralt i städerna och kan producera elen precis när den behövs oberoende av väderlek och årstid. Redan idag är över 90 procent av bränslena förnybara eller restavfall. Vid kall väderlek ökar fjärrvärmebehovet och då när den behövs som bäst kan elproduktionen öka som mest.
Ändå har elproduktion i kraftvärmeverken hindrats av kontraproduktiva regelverk och skatter. Boverkets energiregler gynnar värmepumpar. Det finns begränsande tillstånd, man får helt enkelt inte producera mer el.
Vid kall väderlek kopplas elproduktionen ofta bort för bara fjärrvärme. Men om skatten på bioolja sänktes skulle det bli lönsamt att tillföra bioolja för att öka effekten och därmed parallellt med värmeproduktionen också kunna producera el.
När kärnkraftverken byggdes fick de tillgång till billiga lån via pensionsfonderna, till negativ ränta på grund av inflationen då, men inte värmekraft som hade varit lönsammare utan denna snedvridning.
Till 2023 finns ett sparmål på 10 procent av dagens elproduktion på 140 TWH
Om elvärmens 30 TWh ersätts med fjärrvärme från kraftvärmeverk, som ger 30-40 procent el och resten värme, ger det långt mer. Elforsk har visat att tio procents minskad elförbrukning skulle minska elpriset med 1,70 per KẂh. Ny miljövänlig industri som fossilfritt stål i Norrland behöver 70 TWh el.
Dit skulle vi nå långt med slopad elvärme och ny el från värmekraft. Den behöver motbalanseras om resten av energin skall komma från vindkraftverk. Det kan värmekraft stå till tjänst med.
Med ny teknik kan även små värmeverk bli elproducenter. Enligt Energiföretagen skulle bara att använda de värmekraftverk som redan finnas fullt ut för elproduktion ge lika mycket el som ett kärnkraftverk mer, sådär 8 TWh el.
Text: Hans Sternlycke
Relaterat
- Kraftvärmeverk Lejonpannan (ett exempel)