Kammaråklagare Mats Ljungvist håller på att dra in Sverige i krig

publicerad 6 mars 2023
- Kristoffer Hell
Temabild på anonym myndighetsperson. Licens: Elements.envato.com

Möt Mats Ljungqvist, kammaråklagaren i Stockholm som regeringen pekar finger mot för att Sverige ännu inte presenterat de omfattande bevis han påstår sig ha om vem som låg bakom sprängningen av gasledningen Nord Stream i södra Östersjön, i september 2022 – Europas livlina för energi.

Risken med ett fortsatt mörkande är att Nord Streams ägare: Ryssland, Tyskland, Nederländerna, och Frankrike, liksom resten av världen, börjar betrakta Sverige som på något sätt inblandat i det sprängattentat av bibliska proportioner som i skrivande stund håller på att avindustrialisera kontinentaleuropa.

Inte för att Sverige skulle vara skyldig till själva sprängningen – men väl för att efter attentatet ha iklätt sig möjliggörarens och medbrottslingens roll och sanerat brottsplatsen på de bevis som leder till gärningsmannen.

Mot andra länder finns, ännu så länge, bara misstankar och påståenden. Välgrundade sådana må vara – men ännu inga bevis från brottsplatsen.

På engelska heter det svenska klavertrampet för “accessory after the fact”“skyddande av brottsling”.

Brottsbalken 17 Kap 11 §: [1]

“Om någon döljer den som begått brott, hjälper honom eller henne att komma undan, undanröjer bevis eller på annat liknande sätt motverkar att brottet upptäcks eller att någon lagförs för det, döms för skyddande av brottsling till böter eller fängelse i högst två år.”

Vi ringde upp Ove Bring, en av den svenska regeringens främsta experter på folkrätt.

“Det är klart att man kan få folkrättslig kritik för att man inte samarbetar med andra stater och säger som det är i den internationella relationen.”

Kan det handla om mer än att bara kritik riktas mot Sverige?

“Det är inte av den kalibern att det kan bli föremål för en internationell rättslig process i Haag-domstolen. För det första finns det inte tillräckligt mycket att ta på. Det finns politiska anklagelser från ett håll mot ett annat. Det är ju inte samma sak som bevis på att detta är korrekt. Det kommer att falla redan på den biten.

Vi måste veta mycket, mycket mer och ha bevis för saker och ting innan det är idé att ställa sig frågan vad som folkrättsligt kan hända med detta.”

Vi frågade om det engelska juridiska begreppet “accessory after the fact”.

“Det finns inte som en i traktat nedskriven regel, men det är klart att det är fullt möjligt att göra en sak av det i internationella förhållanden och i internationella förhandlingar och samtal. … ‘General principles of Law’ skall iakttas av den internationella domstolen i Haag och de har att döma efter ‘General principles of Law’ och skulle en stat anklaga en annan för någonting i den här formen som du är ute efter så är det inte omöjligt, det är det inte.”

Vad är det då Sverige vet?

Saxat ur åklagarmyndighetens senaste pressmeddelande, publicerad för över tre månader sedan:[2]

“Vid de brottsplatsundersökningar som genomfördes på plats i Östersjön gjordes omfattande beslag och området har dokumenterats noggrant. Analyser som nu utförts visar på rester av sprängämnen på flera av de främmande föremål som påträffades. Det avancerade analysarbetet fortsätter för att kunna dra säkrare slutsatser kring händelsen”, säger Mats Ljungqvist.

Med andra ord, Sverige hade redan i slutet på oktober 2022 hunnit finna mordvapen, krutstänk och fingeravtryck, varefter det sanerat brottsplatsen.

Det enda Nord Stream fann, när det i början på november 2022, tilläts göra sin egen inspektion, var bara kratrar på botten där ledningarna sprängts. Inget nämns om främmande föremål.[3]

Vi kontaktade säkerhetspolisen som hänvisade till kammaråklagare Mats Ljungqvist, som inte gick att nå. Vi skickade istället våra frågor som epost.

NewsVoice första omgång med frågor till åklagare Mats Ljungqvist:

    1. Vilket är utredningens dnr eller motsvarande?
    2. I några av myndighetens pressmeddelanden nämns närvaron av “främmande föremål” vid brottsplatsen. Skall detta förstås som att föremål som inte tillhör Nord Stream AG upptäckts på platsen, d v s inte bara delar av den förstörda infrastrukturen/gasledningar?
    3. Pressmeddelanden nämner även närvaron av sprängmedelsrester. Vilket, vilka labb gjorde undersökningarnal? SKL, annat privat, utländskt?
    4. Vilken typ av sprängmedel har återfanns på brottsplatsen?
    5. I det sista pressmeddelandet 2022-11-18, för över tre månader sedan, sades att “analysarbete fortsätter”.
    6. Har den tekniska delen i utredningen nått i mål än? Om inte, när bedöms detta ha skett.

Sex månader har snart förflutit sedan själva händelsen och då du tog över utredningen från Henrik Söderman.

Mats Ljungqvists svar:

“Jag lämnar samma besked till dig som till alla andra. Jag har inget att säga och tänker inte svara på några frågor med hänvisning till förundersökningssekretess.”

NewsVoice andra omgång med frågor:

“När beräknas förundersökningen vara klar? Över tre månader har ju förflutit sedan brottsplatsundersökningen avslutades.”

Mats Ljungqvist:

“Jag har inget besked att lämna i den delen.”

NewsVoice kontaktade nu regeringen som inte heller ville medverka i en telefonintervju:

    1. Är det en bra ide att en svensk åklagare bedriver Sveriges utrikespolitik genom att ges vetorätt över en viktig fråga som rör landets utrikesförhållanden och säkerhetspolitik, samtidigt som Europa synes balansera på randen till ett storkrig?
    2. Koordinerar åklagare Mats Ljungqvist sina åtgärder med UD/regeringen?
    3. Har regeringen/UD övervägt de konsekvenser som kan följa av kammaråklagare Ljungqvists fortsatta ovilja att avsluta en fu vars forensiska fas var avklarade redan i slutet på 2022 och presentera de fynd myndigheten han arbetar för gjort vid Förenta Nationerna?

Regeringens svar:

“Ansvariga myndigheter i Sverige bedriver en förundersökning som inte är avslutad. Frågor som rör förundersökningen hänvisas till berörda myndigheter.

Den fortsatta förundersökningen får visa om någon kan delges misstanke och senare åtalas. Regeringen spekulerar inte kring eventuella motiv eller aktörer.”

Då Mats Ljungqvist är så hemlig att inte ens åklagarmyndighetens presstjänst säger sig ha en bild på honom, representeras denna dolda svenska makthavare som en pixlad temabild.

Referenser och relaterat

  1. Riksdagen: Brottsbalk (1962:700): 17 kap. Om brott mot allmän verksamhet m.m.
  2. Åklagarmyndigheten: Bekräftat sabotage vid Nord Stream 2022-11-18 09:11.12
  3. Nord Stream AG: Incident on the Nord Stream Pipeline
  4. Åklagarmyndigheten: Riksenheten för säkerhetsmål

ArcanumSkolan 2024

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq