Ahlmark: Skillnader i människosynen mellan kulturmarxister och borgerliga – Del 1

publicerad 12 mars 2023
- Dan Ahlmark
Dan Ahlmark, 2018. Privat foto.

En vetenskapligt baserad människouppfattning är naturligtvis en nödvändig grund för varje objektiv syn på människan, hennes förnuft och förmågor, hennes rättigheter och vilket samhälle, som passar henne. Därför har frihetliga personer ansträngt sig att just beskriva de egenskaper, som är av ideologisk och politisk betydelse.

Bland medvetandes viktigaste egenskaper finns självfallet hennes förnuft, vilket förutom andra fundamentala förmågor möjliggör för oss att tala. Det utvecklade språket bildar grunden för vår kapacitet att skapa varaktig kunskap och kommunicera med andra.

Världen har ständigt påverkat människans utveckling, och även när orden i ett språk ursprungligen var godtyckligt valda och kulturellt påverkade, har de genom utvecklingen under många tiotusentals år fått en fullgod bas i verkligheten.

Ord och beskrivningar om – säg – omvärlden har så finslipats under Homo Sapiens millennier, att vi idag kan välja just de ord, som mest precist beskriver denna omvärld för vårt aktuella syfte. Rätt utförda kommer våra slutsatser om den vara sanna i meningen att de helt korresponderar med verkligheten.

På samma sätt har motsvarigheterna i olika språk så småningom funnit varandra, så när vi talar ett främmande språk korrekt, kan vi på detta precis uttrycka den mening och det innehåll vi vill kommunicera.

Medvetandet är också frivilligt i meningen, att det har främst två nivåer (1), och att individen har valet att besluta om vilken hon ska utnyttja. Den viktiga nivån är det högre medvetandet, där man fokuserar på något, utnyttjar sina mentala förmågor såsom rationalitet, logik, objektivitet och kreativitet för att analysera, dra slutsatser, bereda grunden för handling och på den basen fatta beslut.

Den lägre nivån innebär att man ofokuserat och utan väsentligt tänkande, logik eller energi bara låter tankarna följa något drömlikt eller externt skeende.

Att inledningsvis just använda förnuftet i syfte att kunna tänka fokuserat och rationellt beträffande  n å g o t  är det ytterst viktiga avgörande, som föregår alla andra. Förmågan att fatta ett sådant beslut är just basen för människans fria vilja.

Givet den samt människans mentala förmåga kan alla problem och frågeställningar av intresse för individen tas upp och behandlas. Förnuftets kapacitet har också lett fram till den modernistiska kunskapssynen och dess metoder (2), som är grunden för den moderna världen (se en annan kunskapssyn i Del 2).

Människans känslor är i stor utsträckning en effekt av hennes värderingar (3). I ett visst ögonblick kan känslorna kanske inte kontrolleras av henne pga ilska, besvikelse mm. Vad som alltid kan kontrolleras av en rationell människa är dock hennes handlingar.

Därför har människan alltid förmåga att styra dessa och kan därmed agera förnuftigt även under starka emotionella påfrestningar.

Andra impulser för beslut kan också härröra från människans undermedvetna, vilket gör det viktigt att alltid låta tänkandet avgöra vilka handlingar, som ska utföras. Aristoteles uppmanade människan att tänka beträffande alla avgöranden. Det bästa var att göra rationalitet till ens ”andra natur”.

Okända värderingar, som döljs i det undermedvetna, kan – när de uppmärksammas – vanligen identifieras och deras innehåll preciseras. De kan sedan elimineras genom att ersättas med medvetna principer, som slår ut de undermedvetna.

När man känner till och nära observerar sambandet mellan värderingar och känslor, möjliggör det, att individen kan bygga upp och forma sina samlade värderingar, så att de individuella är i harmoni med alla andra.

Hos konsekvent disharmoniska människor finner vi ofta oförenliga och motstridiga värderingar, vilka då skapar känslor, som naturligtvis strider mot varandra, när de aktualiseras. Det kan orsaka allvarliga inre konflikter.

Förmågan att undvika detta är grunden för att en individ kan – ifall hon bara vill – nå en harmonisk enhet mellan kropp (känsloimpulser) och själ (värderingar). En viktig komponent i årtusendens missuppfattningar om människans natur är därmed löst (4).

Det finns naturligtvis rader av andra viktiga observationer och slutsatser om människan, men den sista, som tas upp här, är den enorma skillnaden i främst mentala förmågor, som olika människor visar.

Detta tillsammans med respekten för individers värderingar och mål har omedelbara konsekvenser för den allmänna synen på människan.  Tillsammans med vår kunskap om hur denne naturligen måste agera för att bevara och utveckla sitt liv – och därmed också sin existens i samhället – ger det klara slutsatser beträffande den frihet alla individer bör ha där.

En kollektivistisk människosyn

Många kanske anser, att beskrivningen av människan ovan är okontroversiell, ja, självklar. Men så är inte alls fallet, ifall vi exempelvis talar med en person från dagens vänster. En vanlig typ är då nysocialisten dvs kulturmarxisten (5). Dennes grundsyn på människan och hennes egenskaper jämförs därför med den ovan beskrivna.

Beroende på kulturens inverkan och vanor i samhället anser kulturmarxisten, att språket vi använder har deformerats gällande sin innebörd. Orden står inte för en objektiv beskrivning av något utan är – pga användning i en lokal kultur och utsatta för långvarig mänsklig inverkan – korrumperade till sitt innehåll.

Tal och skrift är därför av mindre värde för att beskriva verkligheten. Sådan kommunikation är genomgående subjektiv och förvriden.

Människan anses vara helt formad av sin omgivning, och hennes medvetande avspeglar impulser av olika slag, som kommer från denna. En hypotes om social/kulturell konstruktivism anses alltså gälla – tillhörigheten till gruppen och samhället är det betydelsefulla för hennes beteende.

Individer ses inte som kapabla att själva forma och ha stabila – och utvecklingsbara – åsikter baserade på egen kunskap, rationellt tänkande, fasta principer och erfarenhet.  Individen avspeglar istället bara sin miljö, och hennes åsikter har sitt ursprung från denna. Hennes tänkande och åsikter överensstämmer huvudsakligen med den grupp hon vanligen umgås med.

Grundläggande är, att nysocialisten inte godtar, att individen äger ett medvetande och förnuft, som möjliggör för henne att agera helt självständigt och rationellt på basis av god och objektiv kunskap. En fri vilja i någon väsentlig mening förekommer inte.

Åsikterna präglas också av värderelativism (se nedan), eftersom objektiv kunskap inte existerar. Hennes tänkande, val och handlingar drivs fram av extern påverkan samt tidigare händelser eller utveckling, eller av omvärlds faktorer hon inte kan kontrollera eller motstå.

Det innebär, att hon saknar självständighet och en egen fast identitet – ett jag. Att tala om individer är därför mindre intressant, utan fokus ligger på det kollektiv hon tillhör.

Relaterat

  1. Branden, Nathaniel (1969). The psychology of self-esteem: A new concept of mans psychological nature, kap. IV:I . Nash Publishing Corporation, Los Angeles, California.
  2. Hicks, Stephen (2014). Postmodernismens förklaring. Timbro, Stockholm.
  3. Fri Debatt: Handledning i att bli en frihetlig människa, del 7
  4. Nya Dagbladet: Kroppens och själens enhet
  5. Termen kulturmarxism står främst för de samhälleliga tillämpningarna av postmodernismen, men även för viss utveckling på basis av traditionell marxism (bortsett främst från teorier avseende klass, ekonomi och lagbunden  samhällsutveckling).
  6. NewsVoice: artiklar av Dan Ahlmark

Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han publicerade tidigare boken ” VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”. Han arbetar idag som medborgarjournalist och publicerar i tryckta och elektroniska media.


Så här kan du stötta Newsvoice

  • Det är lätt för mig att instämma i mycket av Dans samhällskritik men kulturmarxism och andra sekter är verktyg för imperiet i dess kamp mot världens konkurrensutsatta medelklass. Det är Dan’s samhällsklass som är utsedd till fiende av imperiets monopolistiska oligarki och därför stöder imperiet helt logiskt de entreprenör-fientliga sekterna av olika kulörer.
    Libertarianers svaga ställning beror på att de inte förmår strida mot sin mäktiga fiende utan nöjer sig med att bli en del av ett manipulerat politiskt spektrum.
    För en traditionellt tänkande borgerlig filosof kan det kännas paradoxal att behöva medge att det (till skenet ) kommunistiska Kina har bättre grogrund för en entrprenörsmässig medelklass.

  • Vetenskap och förnuft = krig på alla plan. Vi ser det överallt.
    Milltärt som civilt som mellan företag och privatpersoner. Detta var avsikten när “vetenskapen” dvs den intellektuella nihilismen grundades. Och just dikotomin är dess främsta verktyg – att ställa A mot B.
    Nu behöver den rundas och ersättas av kärlek och omtanke.

    • Det är kärleksfullt och omtänksamt att se till att vetenskap och förnuft blomstrar. Anarki är vad som blir kvar om man inte gör det.

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *