När jag i fjol besökte Orientaliska museet blev jag under ett möte med överintendent Ann Follin introducerad till den svenske konsthistorikern Xi Longren (Osvald Sirén). Jag vet att Xi Longren var en av de intellektuella svenskar som på den tiden var intresserad av Kina och att han forskade på kinesisk arkitektur, trädgårdar, målarkonst etc, samt att han bidrog till bevarandet av många konstnärliga verk.
Text: Cui Aimin, Kinas ambassadör i Sverige. En översättning till svenska tillhandahölls av Stephen Brawer, ordförande för BRIX (Belt and Road Institute in Sweden)
Sedan jag blev ambassadör i Sverige har jag naturligtvis ägnat mycket uppmärksamhet åt historien om relationen mellan Kina och Sverige. I historien om relationen mellan de två länderna nämns ofta att Sverige var det första västerländska landet som upprättade diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina.
Vad som dock inte är känt för de flesta, är att många forskare, konstnärer och till och med medlemmar av den Svenska kungafamiljen var intresserade av kinesisk kultur från början till mitten av förra seklet, vilket är sällsynt i historien om kinesisk-utländska relationer.
Jag funderar ofta över vad det var som gjorde att de två länderna som, åtskilda av tusentals berg och floder, hade en sådan stark dragningskraft till varandra på den tiden, och vad som gjorde att så många framstående svenskar var så hänförda av den kinesiska kulturen?
Svaret tycks inte vara annat än att vissa delar av den kinesiska kulturen slår an en resonans i svenskarnas hjärtan och att den kunde utgöra en andlig tröst under denna relativt turbulenta period. Med andra ord, det finns många själsliga och mentala likheter mellan svenskarna och kineserna som stammar från djupet av våra hjärtan.
Vad är då innebörden av kinesisk kultur och vilka likheter finns med den svenska, ett land som ligger så långt borta på andra sidan jorden?
Kinesisk kultur är en kultur av harmoni mellan människa och natur.
I Kina finns det ett tusentals år gammalt ordspråk som känns till av nästan alla och som lyder:
“Människan och naturen är en enhet”.
Detta innebär att människan är en del av universums natur, och att människokroppens skelett och blod motsvarar naturens berg och floder. Endast genom att anpassa sig till, och leva i harmoni med naturen, kan människan nå välbefinnande. Denna filosofiska idé återspeglas i alla delar av den kinesiska kulturen.
Till exempel i kinesiska landskapsmålningar kan man ofta se folk som bor på höga berg med rinnande bäckar och som njuter av naturens lugn. Om jag förstår det rätt borde detta även stämma överens med svenska kulturtraditioner.
Sverige ligger i det kalla norra Europa och har många skogar och sjöar. Många svenska myter och berättelser och vissa seder har att göra med skogar och sjöar.
Den berömda svenska författaren Selma Lagerlööf, som är välkänd bland kinesiska barn, beskrev Sveriges unika nordiska landskap som höga berg, vidsträckta älvar, mörka skogar etc. i sin bok “Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”.
I en sådan naturlig miljö har svensk kultur naturligtvis utvecklat ett filosofiskt koncept om att leva i harmoni med naturen och skyddandet av naturen är lika viktigt som att skydda oss själva.
Samstämmigheten i fråga om det gemensamma begreppet harmonisk samexistens mellan människa och natur utgör en bra kommunikationsplattform mellan Kina och Sverige för att hantera de stora frågor som påverkar mänsklighetens öde, såsom klimatförändringar, som världen står inför idag.
I fjol stod Sverige som värd för klimatkonferensen och framförde en bra lösningsmekanism och plattform. Jag nämnde även några samarbetsresultat mellan Kina och Sverige på detta område i min tidigare artikel “Grönt bör färga samarbetet mellan Kina och Sverige” som publicerades i Dagens Industri.
Kinesisk kultur handlar om rättfärdighet och måttfullhet. Det finns ett kinesiskt ordspråk “för mycket är lika illa som för lite”, vilket betyder att det är lika dåligt att gå för långt som att inte gå alls. Den kinesiska kulturen förespråkar opartiskhet och väl avvägda lösningar.
Endast på detta sätt kan vi förstå hur saker och ting fungerar, vilket också är ett rimligt sätt att förstå och värna om den mänskliga naturen. Detta leder i förlängningen till ett annat ordspråk som handlar om att inte tvinga in andra i svåra situationer, “gör inte mot andra det du inte vill att andra ska göra mot dig själv”.
Denna filosofiska tanke återspeglas också bland kineser när det gäller sättet att komma överens med andra. Jag vet att det i svenskan också finns ett ord som heter “Lagom”, vilket betyder “inte för mycket eller inte för lite”, precis “lagom”, och att Sverige följer denna filosofi i många avseenden.
Till exempel att inte överexploatera naturen och att inte eftersträva ett överdrivet lyxigt liv är också ett slags lagom livsstil. På detta sätt liknar den svenska faktiskt den kinesiska kulturen, som är ett filosofiskt koncept som härstammar från att människan har insett sanningen om saker och tar sin utgångspunkt i naturen och universum.
En annan viktig idé inom kinesisk kultur är enkelhet och klarhet. Vi tror att den ultimata sanningen oftast är väldigt enkel. Denna princip återspeglas också i den kinesiska kulturen. De som gillar kinesiska målningar känner säkert till tekniken “lämna det blankt”, eftersom detta kan väcka människors oändliga fantasi och framkalla den upphöjda känsla som kultur och konst kan skapa.
Detta illustrerar att enkelhet är bättre än krånglighet.
De svenska intellektuella, inklusive Xi Longren, tycker väldigt mycket om designen hos kinesiska möbler från Mingdynastin, här var det enkelheten och klarheten som fångade deras hjärtan. De släta linjerna i Mingdynastins möbler, den enkla designen och de anspråkslösa materialen, är det inte väldigt likt den svenska möbeldesignen?
Det är just på grund av detta kulturarv och denna kulturella koppling som dagens kineser, särskilt den yngre generationen, gillar den skandinaviska designen.
Sveriges IKEA i Beijing är mycket populärt bland unga kineser, förutom att handla där gillar de unga även att äta svenska köttbullar, vilket är väldigt trevligt.
Dessutom finns det i kinesernas blod ett kulturellt arv som handlar om att betona välvilja och rättfärdighet samt att ta hand om de svaga.
I tusentals år har kineser praktiserat den sociala moralen att “ge stöd till de som har förlorat sin partner, till föräldralösa barn, till de gamla som har förlorat sina barn och till de funktionshindrade”, vilket främjat och etablerat sociala seder som innebär att man tar hand om missgynnade grupper.
Historiskt sett har detta Kinesiska filosofiska koncept gradvis introducerats i och påverkat det österländska samhället. Därför är det i det österländska samhället ett vanligt beteende att man respekterar de gamla och tar hänsyn till de unga och att man behandlar de svaga med vänlighet.
Enligt ofullständiga statistiska uppgifter finns det runt 230 miljoner människor som tillhör utsatta grupper i Kina, det vill säga som behöver socialbidrag för att säkerställa en fungerande tillvaro, vilket motsvarar ca 17% av den totala befolkningen. År 2021 uppnådde vi en omfattande fattigdomsbekämpning med en befolkningsbas på 1,4 miljarder, inklusive omfattande fattigdomsbekämpning inom utsatta grupper.
I och med det Kinesiska samhällets ständiga utveckling och framsteg har Kinas egen kultur som innebär omhändertagandet av utsatta grupper vidareutvecklats och förbättrats, och samhällets medvetenhet om att ta hand om utsatta grupper har blivit starkare och starkare.
Jag vet att det finns en tradition av att ta hand om de svaga även i svensk kultur, och att svenska kvinnors politiska deltagandegrad och tankar kring jämställdhet i Sverige är uppenbara för alla. Sverige ligger i framkant i världen när det gäller jämställdhet och lika rättigheter.
Likheten och överensstämmelsen inom detta kulturbegrepp mellan Kina och Sverige kan faktiskt skapa ett bredare utrymme för samarbete mellan de två länderna inom närliggande områden, såsom pensionsfrågor.
År 2021, för första gången i Kina, översteg de äldre över 65 år 14% av den totala befolkningen, och vi går nu in i ett samhälle med fler äldre i befolkningen än tidigare. Vår sociala infrastruktur som äldreboenden ligger fortfarande i en tidig fas och vi behöver lära oss av olika länder, inklusive Sverige. Vi stärker gärna utbytet och samarbetet med Sverige inom detta område.
Om man tänker efter noga så har Kina och Sverige många liknande filosofiska åsikter, sociala begrepp och till och med kulturella seder. Det har bara gått drygt ett år sedan jag kom till Sverige och började jobba här, och det finns fortfarande många områden som jag inte hunnit utforska ännu.
Jag hoppas att det i framtiden upprättas samarbeten mellan Kina och den svenska regeringen och folket för att fullt ut utnyttja den gemenskap som finns, och skapa flera samarbets- och utbytesplattformar inom olika områden för att gynna människorna i båda länderna, vilket också är till glädje för de svenskar som har bidragit med enastående insatser.
Text: Cui Aimin, Folkrepubliken Kinas ambassadör i Sverige. En översättning till svenska tillhandahölls av Stephen Brawer, ordförande för BRIX (Belt and Road Institute in Sweden)