Sluta köpa droger är nyckeln till att förebygga gängvåld

publicerad 14 juni 2023
- Hedi Bel Habib
Hedi Bel Habib. Gängkriminella i Angered. Bilder: privat och Göteborgspolisen
Hedi Bel Habib och gängkriminella i Angered.

En medborgarkommission är det enda sättet för regeringen att sätta stopp för gängvåldet. Det anser Hedi Bel Habib, fristående debattör, filosofie doktor och forskare med 34 års erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet.

Text: Hedi Bel Habib

Gängvåldet är ett symptom på att Sverige är på väg mot ett dysfunktionellt samhällssystem där medborgarna som köper narkotika samtidigt finansierar narkotikamarknadens utveckling och därmed göder och cementerar gängvåldet.

en växande professionaliseringen av narkotikahandel i Sverige kan underlätta bildning av samma typ av narkotikakarteller som finns i Mexiko och som inte ens mexikanska militären kunde besegra. En medborgarkommission med fokus på medborgarinsikt och medborgaransvar är därför det enda sättet för regeringen att sätta stopp för gängvåldet.

Den som köper narkotika finansierar gängvåld

Gängvåldet har vuxit parallellt med narkotikamarknaden och blivit en inneboende marknadsmekanism för narkotikahandel. Droghandel har blivit en nationell marknad med gatuförsäljning som domineras av ekonomiskt utsatta områden och en växande internethandel, där 99 procent av köpare och säljare är välutbildade och välbärgade inrikes födda svenskar.

Ett nytt mönster är att dessa delmarknader interagerar med varandra och kriminella nätverk strävar efter att styra narkotikamarknaden på vissa geografiska områden. Konkurrensen om platser leder både till högre konfliktnivåer mellan nätverken samt till att nätverk i storstäderna expanderar och utlokaliserar verksamheter till andra platser i Sverige.

En sådan utveckling mot en nationellt omfattande marknad gör att varken polisen eller politiker kan leverera några effektiva åtgärder mot gängvåldet.

Att kriminella sprider osäkerhet på gatorna nästan överallt är en direkt konsekvens av att medborgarna köper narkotika i alla delar av landet. Den som köper narkotika finansierar våld samtidigt. Det går inte inte blunda för kopplingen mellan gängvåldet och medborgarna som köpare och finansiärer av narkotikamarknaden.

Medborgarinsikter och medborgarens ansvar måste därför in i diskussionen kring hur vi kan stoppa gängvåldet. Medborgaransvaret är således det enda sättet att sätta stopp för våldsutveckling genom att sluta köpa narkotika.

Politisk mobilisering räcker inte för att hantera gängvåldet

Det fackliga Polisförbundet kräver att regeringen tillsätter en nationell kriskommission för att stoppa den våldsamma gängkriminaliteten. Tanken är en bred politisk mobilisering, där samtliga riksdagspartier ska ingå. Ett problem med ett sådant förslag är dagens politiker tävlar med varandra och positionerar sig med hjälp av ett gytter av oseriösa, ogenomtänkta, ineffektiva och verklighetsfrämmande förslag till åtgärder.

Politiken oavsett färg liksom strategin ”Sluta skjut” som polisen har initierat har idag ensidigt fokus på symptom och inte på själva orsaken. Det går inte att komma till rätta med gängvåldet och gängkriminalitet om inte problembilden kompliceras och inkluderar medborgarnas ansvar som finansiärer av en ohejdat växande narkotikamarknad.

Tryggheten i vardagslivet är inte bara politikernas och polisens ansvar. Det är i grunden ett medborgaransvar. Polisen och politiker ansvarar för att tillhandahålla goda förutsättningar för ett tryggt vardagsliv.

Gängkriminaliteten är ett symptom på ett dysfunktionellt samhällssystem som har vuxit fram parallellt med narkotikahandeln och ligger i gränslandet mellan säljare och medborgarna som köpare och finansiärer. Och detta måste bli utgångspunkten för alla åtgärder som vill komma tillrätta med gängvåldet och narkotika.

Narkotikamarknaden omsätter mellan 10 och 12 miljarder

Narkotikaförsäljningen är, enligt polisen, en central inkomstkälla för kriminella gäng och man uppskattar att handeln omsätter mellan tio och tolv miljarder kronor varje år. Köparna är en del av kretsloppet.

SVT: Polisen om narkotikaköparna: ”De vet vilka de försörjer – men blundar för kopplingen”

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning informerar om att droghandeln omsätter miljarder årligen, och i exempelvis Stockholm säljs narkotika för minst 30 miljoner i veckan. Den årliga omsättningen av narkotika uppskattas till mellan 2,7 och 6,9 miljarder kronor under perioden 2015–2019.

Störst ekonomisk marknadsandel hade cannabis (45 procent). I skattningen av omsättningen ingick också kokain, amfetamin, heroin och ecstasy. Detta framgår av rapporten “Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988-2019”.

Under perioden 2016–2020 har omsättningen uppgått till någonstans mellan 3,7 och 9,4 miljarder kronor. https://www.can.se/app/uploads/2021/05/can-rapport-200-narkotikaprisutvecklingen-i-sverige-1988-2020.pdf).

Professionaliserad narkotikamarknad och risk för bildning av drogkarteller

Att Sverige är på en farlig väg kan man utläsa i samband med hur narkotikamarknaden har förändrats och genomgått en professionalisering, bland annat genom nya strukturer för smuggling, monopol på vissa försäljningsplatser och en ökad tillgänglighet för köpare (Narkotikamarknader – En studie av smuggling, gatuförsäljning, internethandel och köpare).

Studier från Brottsförebyggande Rådet visar att narkotikasmugglingen förenklats genom att svenska kriminella etablerat sig som organisatörer i centrala transitländer.

Förändringen innebär att fler kriminella aktörer än tidigare nu har möjlighet att importera narkotika till Sverige. I och med att fler kan beställa direkt från organisatörerna i transitländerna kan fler kriminella nätverk även hålla i hela distributionskedjan själva – från smuggling till försäljning.

Kontakterna mellan svenska narkotikaaktörer och aktörer i utlandet har underlättats under senare år genom nya organisationsmönster. Smugglingen har effektiviserats med hjälp av utlokaliserade svenska organisatörer i centrala transitländer.

Distributionskedjorna har kortats och möjligheten att importera narkotika är öppen för en bredare krets av kriminella än tidigare. Större partier än tidigare förs sannolikt in, främst med hjälp av legala företag i godstrafiken.

Professionaliseringen av narkotikahandel kan underlätta bildning av samma typ av narkotikakarteller som finns i Mexiko eller i Colombia. Drogkriget i Mexiko är ett exempel på en väpnad konflikt, och ett pågående större krig, mellan rivaliserande knarksyndikat i Mexiko, där även staten har varit en stridande part.

Trots flera finansiella bidrag och militärt stöd till den mexikanska regeringen, har det inte setts någon typ av förbättring för hantering av den organiserad narkotikabrottsligheten i Mexiko. Sverige måste därför göra allt för undvika att hamna i samma situation som Mexiko.

Territorialisering av marknadsanspråk

Tillgängligheten av narkotika för köparna har ökat till följd av att fler digitala och fysiska marknadsplatser etablerats och serviceinriktade leveransmetoder blivit vanligare. Brås studier visar att platser i vissa bostadsområden blivit centrala för narkotikaförsäljning och distribution.

Fler kriminella nätverk än tidigare strävar efter att kontrollera lokala narkotikamarknader i vissa bostadsområden. Konkurrensen om platser leder till högre konfliktnivåer, men samtidigt bygger narkotikahandeln på gränsöverskridande samarbeten mellan aktörer i kriminella miljöer.

Platserna har en både praktisk och konkurrensmässig betydelse för narkotikahandeln, genom att det kriminella nätverk som kontrollerar en viss plats kan styra över själva rätten att sälja narkotika där.

Ett nätverk med stort skrämselkapital kan också hantera narkotika relativt öppet i området och förvara narkotikan på en lättillgänglig plats, utan risk för rån eller att allmänheten larmar polisen. Det innebär också att det blir lättare att ta in och hantera stora partier narkotika.

Kontroll över lokala marknader sker genom våldsbrott. Ett våldskapital är således en förutsättning för aktörer som gör anspråk på att styra en områdesmarknad. Brås analyser visar att narkotikaförsäljning som är baserad i socialt utsatta områden ofta ”styrs” av kriminella nätverk som gör anspråk på att ”äga” platsen.

Kontrollen över området etableras genom olika typer av brottslighet. Vissa platser anses ha mer stabila dominansförhållanden, medan andra har återkommande stridigheter om makt och revir.

Nätverkens förmåga att kontrollera platser i socialt utsatta områden är en viktig förutsättning för alla delar av narkotikahanteringen – smugglingen, distributionen, förvaringen och försäljningen.

Konkurrensen om platser och territorialisering av marknadsanspråk leder till högre konfliktnivåer i den kriminella miljön. Vi kan också se att nätverk i storstäderna växer genom att starta verksamheter på andra platser i Sverige.

Samtidigt är det viktigt att inte bara betrakta narkotikamarknaden som präglad av våld och konflikt. Det som är mest framträdande i Brås analysmaterial är snarare olika typer av samarbeten mellan individer, grupper och nätverk.

Internetförsäljningen en växande narkotikamarknad

Brås analyser visar också att narkotikan blivit mer lättillgänglig för köparna. Smugglingen har professionaliserats och distributionsleden blivit färre under senare år.

De krypterade kommunikationslösningarna beskrivs som en förutsättning för utvecklingen och som central för alla delar av narkotikahandeln. Sociala medier, chattappar och internetförsäljning underlättar för köpare att komma i kontakt med säljare. Serviceinriktade leveransmetoder möjliggör för fler att köpa narkotika utan att upptäckas av rättsväsendet. Internetförsäljningen av narkotika växer.

Köpare på Darknet har generellt bättre inkomster och utbildning, och nio av tio Darknetköpare har svensk bakgrund.

Nya försäljningsplatser har etablerats på internet, samtidigt som sociala medier och krypterade appar har förenklat kundrekryteringen och marknadsföringen för gatusäljarna. Vissa leveransmetoder har blivit vanligare under senare år – såsom utkörning av narkotika och överlåtelser via posten.

Antalet Darknetköpare är överrepresenterade i förhållande till befolkningsmängden i norra Sverige. Många Darknetköpare bor i studentbostadsområden på universitetsorter, både i norra och i södra Sverige.

Sverige på väg mot ett dysfunktionellt samhällssystem med medborgare som finansierar droghandel

För gängkriminella är drogerna ett av de viktigaste verktygen. Det är inkörsporten till alternativa karriärer när samhället inte erbjuder sådana möjligheter. Efterfrågan på droger är stor i alla samhällsklasser. Det är väletablerade samhällsmedborgare som är finansiärerna till de kriminella gängen.

Kokainet på krogarna har på 20 år gått från en storstadsföreteelse till något som är utbrett över hela landet . Efterfrågan på droger finns i alla samhällsklasser, från högt uppsatta chefer, till småbarnsföräldrar och festknarkare.

Man kan konstatera att Sverige är på väg mot ett dysfunktionellt samhällssystem med medborgare som finansiärer för narkotikahandeln.

Droger och missbruk florerar i alla samhällsklasser och i alla åldrar, men de polisiära och politiska åtgärderna har ett ensidigt fokus på kriminella gäng.

Nyckeln till förebyggande av gängvåldet är en medborgarbaserad strategi, där narkotikakonsumenterna får insikten om att det är efterfrågan på narkotika som är grundproblemet och inte själva utbudet.

Därför måste arbetet med det gängrelaterade våldet fokusera på konsumentmarknaden som finansierar och upprätthåller det gängrelaterade våldet.Droghandel och ökat gängvåld går hand i hand.

Mot bakgrund av denna analys är det klart att det krävs en medborgarbaserad strategi för att sätta stopp för gängvåldet med fokus på medborgarinsikter och medborgaransvar. Att sluta köpa är det enda sättet att sätta stopp för gängvåldet genom att ta sitt medborgaransvar.

Medborgarinsikter är avgörande för att stoppa gängvåldet. Därför är det dags för regeringen att tillsätta en medborgarkommission mot gängvåldet!

Text: Hedi Bel Habib, forskare, Fil doktor

Relaterat


Så här kan du stötta Newsvoice

Stöd NewsVoice 2024
  • Massinvandringspolitiken har förstört Sverige. Att folk skulle sluta köpa knark är lika sannolikt som att de skulle sluta köpa tobak, alkohol eller godis. Regeringen och riksdagen kan legalisera försäljning av olika droger och därmed blir illegala marknader legala.

  • Vilket fundamentalt skitprat. Gud skapade gräset, och det varde gräs. Och somliga såg, att det var gott.
    Sedan kom kärringfasonerna. Folk som inte orkar uppfostra sina barn skapar istället en svart marknad. Detta är så insnöat.
    Min kropp, mitt val. Håll ordning på dina snorungar och blanda inte in andra.

  • Givetvis är det fel att mata skurkarna med kapital. Det gäller förövrigt även legala skurkar. Men! att tro att gängen skulle seriöst fundera på att ta ett vanligt jobb om dom blev av med inkomster är naivt eller direkt korkat. Dom kommer inte sitta sysslolösa utan de kommer utöka andra verksamheter som t.e.x. rån, utpressning och vapensmuggling m.m.
    Problemet är att deras moral inte är kompatibel med övriga befolkningen…

  • Att vara politiker numera är ju ett skrå av monopolkaratär, där man kan leva och bli pensionerad efter en livstid utan att ha gjort ett nyttigt handtag – useless eaters? Jag hade en socialdemokratisk närbo en gång som inte kom med något av egen kraft, men med en livstid i politiken med att enbart trycka på en förutbestämd knapp. Politiker är inget egentligt arbete och borde därför ej kvalificera till pension, därför måste dessa ut på arbetsmarknaden efter kanske 10 år.

  • Att röka en joint efter jobbet gör att man slappnar av och mår fint. Släpp Cannabis fritt och gängkriminaliteten får sig en kick i röven. Låt Systembolaget sälja detta. Pengar in till staten direkt. Systembolaget säljer ju redan andra droger som är mycket värre än Cannabis.
    Carl von Linne’ rökte en pipa i växthuset efter en hel dags jobb. Det är skönt att slappna av lär han ha sagt.
    Svensk narkotika lagar är kontraproduktiva och korkade. Ingen nytta med de lagarna som skapar kriminella.

  • Legalisera alla droger istället, och se till att de är rena och i rätt dos utan konstiga tillsatser. Allt konstigt syntetiskt skit kan man ta bort, de kommer ju inte heller behövas då det då inte finns inticament att hela tiden ändra en molekyl hit och dit för att undkomma lagen.

    CIA, och de stora tappar då sitt monopol. Och gängen tappar sin grund. Sälj skiten i städade butiker och ta skatten till riktig vård av missbrukare.

    De tyngsta drogerna kan delas ut till de som öppet kan erkänna att de är djupt beroende. De får då en dos, en fråga om vård, och så får de gå. Eller så kan man tillhandahålla ett härbre istället för att de skall ligga i rännstenen. All idioti där de bryter sig in i förråd osv för att finnansiera nästa dos kan då få ett slut. Offantliga kostnader för något som kostar några ören att tillverka. Det hade varit billigare för alla.

    Alla polisresurser som ständigt går åt till att dämpa symptom istället för orsak kan då frigöras till vettigare saker än att att jaga Sune som vill röka på till helgen. Något som bevisligen har mindre skadliga effekter än alkohol som Sune kan köpa tonnvis av på systemet bara han betalar ocker till staten.

    Då kan också riktig forskning om effekter osv utföras, och som är väl behövlig då det inte blir förbjudet. Narkomaner kan erkänna sina problem utan att bli tvingade att sluta innan de kan få vård osv. Sveriges drogpolitik har inte tagit oss någonstans, annat än till fler droger, mer kriminalitet, mer våld och mer missbruk.

    Att de som använder droger skulle bry sig om det här och sluta handla är ju skrattretande. De kommer ju aldrig sannolikt ens se artikeln. Någon har suttit bakom ett skrivbord lite för länge, och dragit en handtralla på sin miniräknare lite för många gånger. Välkommen ut till verkligheten.

  • Om det verkligen är som så att alla skjutningar i Sverige har sin grund olaglig narkotikahandel är ju frågan vad som skulle hända om regeringen plötsligt avkriminaliserar alla droger.

  • Hedi Bel Habib ser inte elefanten i rummet då han talar om att, “stoppa gängvåldet”? Däremot nämner han att “99 procent av köpare och säljare är välutbildade och välbärgade inrikes födda svenskar”? Likaså att nio av tio som handlar på Darknet har svensk bakgrund? “Kontakterna mellan svenska narkotikaaktörer och aktörer i utlandet har underlättats under senare år genom nya organisationsmönster. Smugglingen har effektiviserats med hjälp av utlokaliserade svenska organisatörer i centrala transitländer” säger Hedi Bel Habib. Ska man sammanfatta det hela så ser hela knarkindustrin bestå av svenskar? Hedi Bel Habib nämner “gängvåldet” vid ett flertal tillfällen och då frågar man sig om, är det svenskar som står för det också? Summa summarum så verkar lösningen på “gängvåldet” bero på svenskarnas försäljning av narkotika? Och får vi slut på det, så upphör “gängvåldet”? Heidi Bel Habib borde studera svensk brottsstatistik – före massinvandringen? Kan det tänkas att Heidi Bel Habib gjort den här studien tillsammans med Jerzy Sarnecki?

    • De som skjuter, knarkar, säljer knark är de barn som kom ensamma hit. Inga föräldrar, ingen vägledning, inga pengar och ingenstans att bo. 80.000 som inte beviljats asyl ränner runt och skapar kaos i jakt efter pengar och prestige. Ensamkommande kom de i tiotusental. Ingen kontroll om vem som är vem när de kom. Hälften var redan narkomaner när de kom. Nu har de upprättat kontakter med hemlandet för direktimport. Så enkelt att begripa.

  • Den som köper droger, oavsett typ, har bara en tanke i huvudet; att stilla sitt behov av droger, och det brukar vara ett desperat behov i de flesta fall. Några andra tankar finns inte.
    Att de skulle bidra till en bättre utveckling i samhället och därmed minskad kriminalitet är en genom att inte köpa droger är bara en teoretisk analys, men har inget, absolut ingenting, att göra med verkligheten. Särskilt inte för den drogberoende.

  • De som använder droger och gör det för att de har missbruksproblem, de självmedicinera sitt dåliga mående, människor och djur strävar efter att kompensera når något inte står rätt till oavsett om man är medveten om det eller ej. Det finns inte friska och välmående människor som bara huksflux börjar använda droger och heller inga som fastnar i det för att man har provat det på någon fest. Det har till och med gjort studier på möss att när de har tillgång till en naturlig mus-miljö där de kan må bra så kanske de dricker vattnet med heroin eller vad man nu valt att stoppa i någon enstaka gång, sen bryr de sig inte medans när de är i en onaturlig miljö så blir de beroende av att hjälpa upp sitt dåliga mående, som beror på den dåliga livsmiljön.

    De människor som använder drog, mår dåligt och de mår dåligt för att vi lever i ett dysfunktionellt samhälle, så som en kommentar skrev att politikerna är orsaken och man ska lösa det med ännu mera politik och peka finger på någon annan åt problemet. När ekonomin går dåligt och när människor förlorar sin kultur så till tar olika former av flykt och dövande det kan både ses i historien och hos olika naturfolk som t.ex. aboriginerna eller nu också svenskarna.

    Det är intressant att ingen klagar på alla de lagliga droger som har ökat lavinartat genom läkemedelsindustrin, folk som blir sjuka och dör av det eller att man bara bryr sig om drogproblemet för att det blir påtagliga effekter som t.ex. skjutningar. Man bryr sig inte om att folk mår dåligt, så länge man bara inte behöver se det. Det ska bli intressant att se om svaret från politikerna på sikt blir att legalisera många droger och vad som händer i samhället då.

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *