Värme och koldioxid ger oss en grönare värld

publicerad 11 augusti 2023
- Tege Tornvall
Temabild: Ung man vandrar i frodig skog. Foto: Jacob Lund, Elements.envato.com
Temabild: Ung man vandrar i frodig skog.
ArcanumSkolan

De som varnar för hotande global uppvärmning för fram att Jordens marknära temperatur globalt har ökat med en dryg grad sedan slutet av 1800-talet – mer på kyliga breddgrader. Det bestrider ingen, men de talar inte om hur det var århundradena före.

Tidigare rådde nämligen Lilla Istiden (ca 1300-1870) med besvärande kalla perioder med missväxt, nöd och svält.

Grönare värld

Den globala uppvärmningen sedan dess är därför en välkommen återhämtning. Värmda hav har gasat ut mer koldioxid. Mer värme och koldioxid har gynnat växt- och djurliv. Världen har blivit grönare, klart visat med satellitbilder.

Ändå var världen under tidigare perioder flera grader varmare och hade flerfalt högre CO2-halt i atmosfären med rikare växt- och djurliv än nu. Jordens liv skulle tvärtom må bra av ytterligare värme och koldioxid.

Som bekant lever Jordens växter på den livsnödvändiga processen fotosyntes med solljus, vatten och koldioxid. Den ger atmosfären dess lika livsnödvändiga syre.

Denna process utnyttjar växtodlare i växthus, där de med mer värme och koldioxid får frukt och grönsaker att växa mer. Välkommet för Jordens växande befolkning, men utanför växthuset anses däremot mer värme och koldioxid vara ett hot mot Jordens liv. Vad är skillnaden? Går den när man stiger in i eller ut ur växthuset?

Atmosfären är för övrigt inget växthus, för den saknar tak och väggar. Det har däremot växthus. De håller inne tillförd värme. Utan tak och väggar sprids värmen fritt med växlande vindar.

Värmen kommer från Solens kortvågiga strålning. När den når jordytan, värmer den land och särskilt hav.

Text: Tege Tornvall, Leksand

Relaterat

ArcanumSkolan

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

  • Hur mycket asfalt på väger,tak och sådant fanns allomstädes för 200 år sedan? Kalhyggen? Planeten var mer grön dåförtiden. Och då mättes inte temperaturen på flygplatser.
    Röstar för 2 månader vinter för att frysa bort en massa småkryp, resten temp för kortbyxor.

  • Ett satans år
    SVENSK DOKUMENTÄR FRÅN 1977

    Filmen handlar om det sista svältåret i Sverige, nödåret 1867 i Ångermanland. Det är en berättelse om människor som for illa av svält och allt elände som lilla istiden orsakade.
    Klimatalarmisterna borde se(dagligen) hur människor blev tvungna att äta sina “skor” i brist på allt annat och fatta att jordens lilla uppvärmning efteråt var “moder jordens” sätt att komma till vår räddning.

    https://www.svtplay.se/video/jRz4v4j/ett-satans-ar?position=347&id=jRz4v4j

    Vi måste påminna konstant de “hypnotiserade troende” och framförallt våra lättlurade ungdomar som bara följer narrativet, annars vaknar de inte till.

    Enligt Dr. Desmet, ska vi undvika att själva diskutera/debattera/bråka med de som är i massformationens grepp.

    Vår uppgift är att förse de med rätt information, påminna och påminna tills de börjar ifrågasätta narrativet och själva vakna till av egen vilja.

    Och när de börjar ifrågasätta själva, välkomnar vi de och förser de med ännu mer korrekt information och kan då börja diskutera och debattera om ämnet så att de vaknar till 100%.

  • Ja snart blir det väl ännu varmare!

    Nu skall man nämligen tydligen bara mäta tempraturen på marken, och inte två meter upp som förut.

    Jag helvetet kommer närmare för var dag som går, och domedagen är snart här. Tur vi har Herr Anal Swabb som kan rädda oss genom botgöring. Tio syrsor till frukost, 20 mjölmaskar till middag, och biktning i koldioxidappen till kvällen och syndafloden hålls på avstånd.

  • Tack för alla vänliga ord Hans. Just nu känns det ganska meningslöst med kommentarer.Vi som försöker oss på motstånd förefaller lika oenade och delade som fienden vill ha oss. Jag har skickat ett tiotal artiklar till NV i maj, men 0 respons.Så nu lägger jag ner. Ha det gott.

    • Nej, nej, nej!

      Du, Nils-Ola Holtze, behövs mer än någon annan här.

      Jag ber så mycket om ursäkt för att jag flippat ut ibland. det har aldrig varit min avsikt, men vi är alla bara människor. Det har gjort oss oenade, det är jag fullt medveten om, och ångrar mig djupt.

      Dig, Nils-Ola Holtze – och Laura – saknar jag enormt och ber om förlåtelse och att ni omprövar era beslut att dra er tillbaka.

    • Redaktören för Newsvoice är kunnig, intelligent och välvillig, men tyvärr väldigt disträ, förmodligen p.g.a. allt runt omkring.

      Jag har otaliga gånger påmint honom om mina insända artiklar innan de blev publicerade.

      Skriv igen en påminnelse för varje inskickad artikel!

      Och jag vet att du har en artikel inskickad om Big bang-teorin och hoppas att den snart blir publicerad! Det är verkligen ett “explosivt” ämne!

      Jag ska också påminna redaktören om dina artiklar, så ge inte upp, de kommer!

    • Big bang-teorin!
      Nu blir jag riktigt nyfiken! Gäller inte dom 4,5 miljader åren för vårat solsystem?
      Universum påstås, vill jag minnas vara ca 16 miljader år.
      Men sedan då! Vad var i så fall före om allt är oendligt?
      Mvh även till Hasse Dahl för sin kunnighet!

      • Tack, Tors vrede!

        Låt oss hoppas att Nils-Ola Holtzes artikel om Big bang-teorin inte har försvunnit i periferin!

        Jag har förstått att redaktören för Newsvoice är en tämligen okritisk anhängare av ateism, evolutionsteori och Big bang-teori, men tror fullt och fast på hans vilja att låta olika åsikter få framföras i hans tidning.

        • Big bang-teorin!
          Nu blir jag riktigt nyfiken! Gäller inte dom 4,5 miljader åren för vårat solsystem?
          Universum påstås, vill jag minnas vara ca 16 miljader år.
          Men sedan då! Vad var i så fall före om allt är oendligt?
          Mvh även till Hasse Dahl

          för sin kunnighet!

          Vi kan bara hålla tummarna!

    • Men trots detta så publiceras artiklar hela tiden på NewsVoice. Har man lite insikt i verksamheten så är det rätt makalöst att de trots allt publicera artiklar över huvudlaget – det skulle behövas en fast stab om 5 personer som jobbar heltid, och övertid, för att hinna med: annonsförsäljare, tekniker, fler redaktörer, redaktionsassistent, en administratör tillika kanslist
      och ansvarsfulla kommentatorer som vet hur man uppför sig i det offentliga rummet (så slipper man förhandsgranska alla kommentarer) samt till sist en önskan att alla griefers alltså alla som bara vill förstöra drar sin kos.

      Till Nils-Ola Holtze: du kan inte bara dumpa artikel efter artikel och förvänta dig att sidorna skall brytas, bilder ska tillfogas, rubriker och underrubriker skall sättas utan börja med att skapa kontakt med redaktören. Berätta vad för slags artikel du skrivit, varför samt hur du vill ha den vinklad – hur artikeln skall tolkas. Erbjud dig hjälpa till. Donera.

      Ring, maila och ligg på.

      • Tack, Erik, för att du berättar hur det är, så att vi förstår hur körigt ni har det på redaktionen. Ni är värda all heder för det fantastiska arbete ni gör.

        Internettidningen Newsvoice är enormt viktig, eftersom var och en har möjlighet att såväl skicka in artiklar för publicering som att ge kommentarer till artiklar och andra som kommenterar. Här kommer alla till tals.

      • Till Erik Forsman.
        Vad pratar du om? Jag har inte dumpat artikel efter artikel. Sist jag skickade in några var i Maj månad och Torbjörn svarade ”Bra , jag tar dem allihop”. Jag förstår att redaktionen har mycket att göra och har inte heller på något sätt legat på eller förväntat mig något. Vill man ändra eller vinkla något får man väl kommunicera! Jag är fullständig amatör på området och ingen tankeläsare. Vill man inte publicera är det också helt okey, jag förstår och har absolut inte förväntat mig något. Jag uppskattar NV och kommer naturligtvis att finna mig i redaktionens beslut. Jag hjälper förresten gärna till om det finns något önskemål om det.

    • Mycket intressant artikel med de flesta kritiska frågor samlade på en plats men också lite kaotiskt!
      Fick en ide av det och läste artikeln i ChatGPT med instruktionen att skriva om och anpassa för en 13-årig att första budskapet och börja med den som är viktigaste för en 13-årg att veta och kommer ChatsGPT:s exakta svar 🙂

      Hur Växter Tillverkar Sin Egen Mat – Fotosyntes
      Växter tillverkar sin egen mat genom en supercool process som kallas för “fotosyntes”.

      Vad är fotosyntes?
      Fotosyntes är som magi för växter. Det är när växter använder solljus, vatten och luft för att göra sin egen mat. Tänk dig att växter har sin egen inbyggda matfabrik där de skapar maten som de behöver för att växa och överleva.

      Hur fungerar det?
      Växter har små delar kallade kloroplaster som fungerar som solceller. Dessa kloroplaster fångar in solljus och omvandlar det till energi.

      Tänk dig att solens strålar ger växterna kraften de behöver för att göra maten.

      Växter tar också in vatten med sina rötter från jorden. Vatten är som bränslet som växterna behöver för att blanda med solens energi.

      Luften omkring oss innehåller något som kallas koldioxid.

      Växter tar in denna koldioxid genom små hål i sina blad, och det blir som en viktig ingrediens i matfabriken.

      Här är det coola: Med hjälp av solljuset, vattnet och koldioxiden blandar växterna ihop en speciell mat som kallas glukos.
      Glukosen är som matens byggstenar, och växter använder den för att växa, göra nya blad och blommor.

      Varför är det viktigt?
      Fotosyntesen är otroligt viktig för oss. När växter tillverkar sin mat, släpper de också ut något som kallas syre i luften.
      Och vet du vad? Vi andas in det syret! Så växter hjälper oss att andas och hålla oss vid liv.

      Det är som om växter och människor hjälper varandra.

      Fotosyntes är när växter använder solens energi, vatten och koldioxid för att göra sin egen mat och skapa syre.

      Förståelse av Klimatvetenskap och Kaosteori
      Klimatvetenskap hjälper oss förstå jordens klimat, men det är inte lätt att förutsäga.
      Istället för exakta förutsägelser gör forskare “prognoser” om vad som skulle kunna hända. Klimatet är som en stor pussel där många delar, som atmosfären, haven och solen, samverkar på komplexa sätt.
      Allting är sammankopplat, och naturen försöker hålla balansen.

      Vissa saker i klimatet följer inte ett enkelt mönster. Till exempel går temperaturen inte alltid upp bara för att det finns mer koldioxid. Den kan gå upp eller ner av olika anledningar.

      Eftersom klimatet är så komplicerat är det svårt att bevisa exakt hur saker fungerar. Vi kan inte göra experiment som i ett laboratorium. Dessutom har mänskliga aktiviteter ändrat klimatet mycket, så gamla data kanske inte räcker för att förstå vad som händer nu.

      Forskare använder datormodeller för att göra gissningar om framtida klimat. Men eftersom klimatet är så kaotiskt (som ett jättemessigt rum), kan även små misstag i gissningarna leda till stora fel i resultaten.

      För att göra saker mer säkra kör forskare simulationer många gånger och hittar ett genomsnittligt resultat.
      Men klimatet idag är annorlunda än förr, så vi måste tänka utanför lådan. Vi använder utbildade gissningar, kallade “parameteriseringar”, för att fylla i luckorna när vi inte har all data.

      Vädret och klimatet kan verka stabilt för oss, men ibland kan de vara oförutsägbara. Det är som att kasta tärningar – du kan inte alltid veta vilket nummer som kommer upp, även om du kastar tärningarna på samma sätt.

      Även forskare är inte alltid överens om allting. Vissa föreslår att använda slumpmässiga idéer för att förstå klimatet bättre, även om det går emot traditionella matematikregler.

      Det finns en fråga: Har vi missförstått begreppet “växthusgaser”? Dessa gaser kanske inte är den enda anledningen till ett varmare klimat.

      Klimatvetenskap är som att lösa ett stort pussel. Vi försöker förstå hur allting samverkar, även om det är riktigt komplicerat.

      Forskare använder datormodeller och utbildade gissningar för att lista ut det, men det är inte alltid lätt eftersom klimatet alltid ändras och överraskar oss.

      Kom ihåg, detta är bara en enkel förklaring, och den verkliga vetenskapen är ännu mer komplex!

        • Det här var AI:s exakta svar utan nån redigering. Jag själv var fundersam för denna mening:

          “Dessutom har mänskliga aktiviteter ändrat klimatet mycket, så gamla data kanske inte räcker för att förstå vad som händer nu.”

          Hade jag begärt av AI att anpassa texten för ungdomar mellan 14-18 år hade det antagligen tagit mer avancerade förklaringar. Och man kan ställa ytterligare frågor och ändra nya texten som man vill men man ska alltid kontrollera och redigera ev. felaktigheter.

          Och av vilken anledning skulle din kommentar “såra” nån?
          Det finns ingen anledning till censur eller självcensur här på Newsvoice!
          Vi får utrycka oss som vi vill, kritisera vad vi vill och självklart tåla att acceptera kritik.

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *