För snart ett år sedan, den 22 november 2022, greps Sergej Skvortsov, 60, i sitt hem i Nacka. Det skedde i en spektakulär gryningsräd där operatörer från polisens nationella insatsstyrka firades ned från en amerikansk Black Hawk-helikopter samtidigt som polisbilar i hög fart anlände och omringade hans och familjens villa. Skvortsov häktades – anklagad för grovt spioneri.
Knappt ett år senare, den 26 oktober 2023, frikändes han av en enig tingsrätt.
Vad hände?
Tingsrätten indikerar att Skvortsov hamnade på den svenska säkerhetspolisens radar efter att en man vid namn Alexej Barysheff hösten 2016 i USA greps för att “olovligen ha anskaffat och exporterat avancerad mikroelektronik åt ryska slutanvändare för bruk inom militär- och rymdteknologi”.
Uppgiften bekräftar rapporter i media om att den amerikanska federala polismyndigheten, FBI, tidigt var inblandad i Skvortsovaffären.
Enligt Stefan Hector, operativ chef för polisens nationella insatsstyrka, användes de anmärkningsvärt dramatiska metoderna vid gripandet av Skvortsov för att snabbt ta kontroll över de misstänkta och deras tillhörigheter för att förhindra försök att förstöra bevis.
Skvortsov föddes i Sovjetunionen 1963 och utbildades till elingenjör i Moskva. 1998 emigrerade han till Sverige. Femton år senare blev han svensk medborgare och startade två företag i Sverige som sysslar med import och export av teknik.
Åklagare Henrik Olins beskrivning av Skvortsovs påstådda spioneri:
“Verksamheten har bestått i att Sergey Skvortsov och hans företag utgjort en plattform för den ryska militära underrättelsetjänsten GRU och en del av det ryska statliga systemet för olovlig teknikinförskaffande från väst.
Verksamheten har vidare bestått i att anskaffa uppgifter i form av information om och själva anskaffandet av olika föremål som den ryska staten och försvarsmakten på grund av exportregler och sanktioner inte kunnat anskaffa på den öppna marknaden.”
Rättegången
Tingsrätten håller med om att SÄPO träffar rätt i sin beskrivning av att Skvortsov livnärt sig på import och export av teknik till och från Ryssland, åtminstone i de bredare penseldragen, men kan inte se hur det SÄPO presenterat utgör spioneri – såsom åklagare Henrik Olin påstår när han åberopar Brottsbalkens 19 kap 10 §.
Domare Jakob Hedenmo:
“Huvudfrågan i målet är om den tilltalades verksamhet kunnat leda till spioneri. För straffansvar enligt åtalet krävs att verksamheten haft syftet att inhämta känsliga uppgifter med stort skyddsvärde rörande Sverige och USA för att begå spioneri.
Åklagaren har inte kunnat styrka att avsikten med verksamheten varit att inhämta sådana uppgifter”.
I och med att Olin misslyckades med att övertyga rätten om att brott ens begåtts, snubblade SÄPO:s åtal redan vid första steget och föll platt.
Nämndemämnen behövde därför inte ens ta i beaktande Sergej Skvortsovs försvar, som i den situationen blivit överflödig.
Hur går det till när polis och åklagare efter (minst) ett års utredande beslutar att åtala någon för ett brott som inte begåtts?
Den Amerikanska Faktorn
Vilken roll spelade egentligen den amerikanska myndigheten FBI i den svenska processen?
Skvortsovs påstådde medbrottsling, den i New York baserade Alexej Barysheff, dömdes i oktober 2017 till ett kortare fängelsestraff som domaren ansågs ha verkställts genom den tid Barysheff redan suttit häktad (ett par månader).
Rättegången tog trettio minuter och var en formalitet. Någon form av avtal mellan FBI och Barysheff verkar ha upprättats i vilket Barysheff erkände brott mot ett kortare fängelsestraff.
Fallet provades således aldrig inför en jury.
Bokslut
Vi talade med Ulrika Borg, Sergej Skvortsovs försvarsadvokat, som förklarade att hon och andra som deltagit i rättegången levde under ett absolut yppandeförbud och att hon därför inte kunde säga någonting – förutom detta:
“Det har varit en bra och stabil rättsprocess så till vida att domstolen, den svenska rättstaten, är fortfarande fungerande eftersom en domstol kan ha integritet och kan gå på en bevisvärdering, det som krävs i dag, och inte faller till föga för någonting annat”.
Frikännandet av Sergej Skvortsov vinner laga kraft den 16 november 2023.
Relaterat och källor
- Stockholms Tingsrätt: Mål B 17320-22
- Stockholms Tingsrätt: Friande dom i målet om grov olovlig underrättelseverksamhet
- Riksdagen: Brottsbalken 19 kap. Om brott mot Sveriges säkerhet
- Le Monde: The Russian spy couple caught in the ‘burbs: In Sweden, ‘The Americans’ plays out in real life
- FBI: Brooklyn Resident And Two Russian Nationals Arrested In Connection With Scheme To Illegally Export Controlled Technology To Russia
- Department of Justice: Brooklyn Resident And Two Russian Nationals Arrested In Connection With Scheme To Illegally Export Controlled Technology To Russia
- United States v. Barysheff, 1:17-cr-00121, (E.D.N.Y Oct 19, 2017) ECF No. 37