Oljemagnaten John D. Rockefeller fick 1892 en konferens i Genève att kalla all olja ur marken fossil. Det antydde knapphet, höll uppe priset och skyddade hans (Standard Oils) monopol.
Fossil är mineraliserade (förstenade) rester av döda djur och växter. De är hårda och kalkhaltiga och lämnar avtryck. Man kan inte köra motorer på kalk. Inga bränslen är “fossila”.
Flerfalt vanligare är sediment, mjuka rester av döda djur och växter. Av sådana har under hög värme och högt tryck gas och olja bildats, som nu utvinns och används. Eftersom döda växter och djur fortfarande blir sediment, förnyas dessa resurser, men långsammare än de förbrukas.
I Jordens inre finns över 90 procent av allt kol som Jorden sedan sin skapelse fått och fortfarande får från exploderande fjärran stjärnor. Detta kol finns mest i olika föreningar.
Av ursprungligt kol bildas också ny gas och olja under hög värme och högt tryck på lägre nivåer än där sediment lagras. Nu börjar även dessa stora mängder utvinnas.
Att kalla olja och gas ur marken för “fossila” spelar alarmister i händerna. Från Dubai sägs nu att “fossila” bränslen skall “fasas ut”. Eftersom inga sådana finns, betyder detta i praktiken inget. Det vet förstås insatta experter.
Låt oss därför begrava termen “fossila bränslen”. Sådana finns ju inte!