Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

34%

34.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera.

Miljöministern Romina Pourmokhtari! – Vart tog oljan från passagerarfärjan Marco Polo vägen?

Debatt: Varför har vi inga dykande miljöinspektörer i Sverige?

publicerad 4 januari 2024
Andreas Vos och Kjell Andersson, privata foton
Andreas Vos och Kjell Andersson, privata foton

Katastrofen med passagerarfärjan Marco Polo är över, men vart tog oljan vägen? Vid kallt vatten sjunker olja. Hur rörde sig egentligen vattnet strömmarna och vågorna vid olyckan? Varför har vi inga dykande miljöinspektörer i Sverige?

Det verkar som ingen vet var oljan tog vägen. Men vi vet att det finns endast en handfull fasta mätare som visar hur strömmarna går i hela Östersjön.

SMHI har flera hundratals mätstationer på land som mäter vind och regn osv för att kunna förmedla vilket väder det kommer att bli de närmaste dagarna och varna oss tex om det blir för mycket regn som kan orsaka översvämningar. Man har till och med gjort en databas kallad Hydrografi i nätverk där man kan följa i vilken riktning allt vårt ytvatten i våra vattendrag strömmar och även grundvattnets flödes riktningar.

Databasen tog många år att göra och kostade antagligen skattebetalarna stora summor, men en heroisk insats av olika myndigheter.

Operation Marco Polo. Foto: Kustbevakningen.se
Operation Marco Polo. Foto: Kustbevakningen.se

Ingen miljökontroll

Välter en lastbil med olja kan vi följa kontamineringen nedströms i vattensystemen i databasen, men när det sedan når vår kust är det stopp för det finns inga mätstationer i havet. Därmed kan vi inte följa kontamineringen av havet för att inspektera bottnarna eller hur ekosystemet påverkas av utsläppen.

Detta är olyckligt när nu en stor färja läckt ut mängder med olja till Hanöbukten.

Att ta ansvar för vår havsmiljö och få tillräckligt med mätstationer i Östersjön hade varit till stor hjälp men det är inte vad myndigheter och politiker prioriterat under gångna decennier.

Vi gör en undersökning av Skånes alla kommuner om hur ofta man breddar (släpper ut orenat avloppsvatten) från reningsverken och var deras regn och dagvatten mynnar ut. Av inkomna svar blir man mest förvånad över vilken dålig kontroll som kommunerna har.

Vet man inte var rören mynnar ut till vattendragen kan man ju inte kontrollera eller veta vad som kommer med vattnet ut av föroreningar.

Många kommuner hänvisar till VA SYD, NSVA, Mittskåne Vatten osv. Vilket visar på att det finns inget större intresse av att veta.

  • Borde inte alla kommuner ha en egen karta som visar var utsläppsrören mynnar ut och var föroreningarna tar vägen?
  • Borde det inte finnas en nationell databas där alla förorenande utsläpp läggs in?

Vi bör som nation kunna följa kontamineringen nedströms i svenska vattendrag, dricksvattentäkter och med mätstationer i havet veta var föroreningarna tar vägen.

Det finns en framtid och den beror ju mycket på oss själva hur den ska se ut. Vi har möjligheter utan stora kostnader att få mer information inför beslut angående vår gemensamma samhällsplanering kring hav och vattendrag.

Detta hade gjort att nationen kunnat detaljrikta ekonomiska medel mot giftiga utsläpp vilket sparat nationen enorma kostnader i förstörda ekosystem under vattenytan i vattendrag och längs med kusterna.

Framtiden för vårt gemensamma hav och vattendrag för våra barn, barnbarn och kommande generationer är vi villiga att diskutera med miljöministern.

 

Signerat

Kjell Andersson, dykare sedan 1970 och f.d. forskningsingenjör på Lunds Tekniska Högskola, teknisk geologi, Vice Ordförande Swedish Coast and Sea Center

Andreas Vos, dykare sedan 1993 Kart & Mätningsingenjör, Arkeolog, Osteolog, Marinarkeolog
Styrelseledamot Swedish Coast and Sea Center

Relaterat


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq