Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

78%

78.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera. Uppd. 29/4 kl 11:00.

Hur mycket tär Näthatsgranskaren Tomas Åberg på rättsväsendet och skattebetalarnas resurser?

Christian Pavón Christian Pavón (Pavon.se) är en Europarättsjurist med intresse för politik, juridik, kultur och geopolitik. Han är frilansare och en del av NewsVoice redaktion. Stöd Christians arbete genom att swisha till: 0730 975 418
publicerad 18 april 2024
- Christian Pavón, jurist
Tomas Åberg och Christian Pavon. Foton: SVT och Bjornfotograf.se
Tomas Åberg och Christian Pavon.

”Brist på resurser är orsak till färre våldtäktsutredningar” dessa ord skapade en stark debatt om prioriteringar, om rättsröta och ett samhälle som hamnat snett. Uttalandet i Radio P4 fälldes av Dan Eliasson år 2017 som var dåvarande Rikspolischef i Sverige.

Situationen har som bekant förvärrats ännu mer sedan år 2017. Gängkriminalitet och dess följder drar majoriteten av polisresurser samt resurser från andra rättsvårdande instanser och inkluderar även resurser hos socialvårdande instanser som socionomer och social förvaltning.

Detta leder tyvärr som en naturlig följd till att anmälningar om brott med lägre straffvärde prioriteras bort.

Enligt en ny rapport från polisen är hela 62000 personer på något sätt involverade i kriminell gängverksamhet. Detta betyder inte att alla är med i kriminella gäng men att dessa personer på något sätt är inblandade i sådana aktiviteter eller på andra sätt aktivt hjälper gängen.

Det krävs ingen vidare fantasi eller inlevelseförmåga för att se hur fundamentalt allvarligt det är för ett samhälle och vilka resurser detta givetvis tär på.

Många anmälningar om allvarliga brott hamnar därför ofta i slasken eller på andra sätt inte når domstol.

Det finns dock en person som tycks vara helt immun emot detta. Den personen heter Tomas Åberg, även känd som ”Näthatsgranskaren”.

Näthatsgranskaren har som modus operandi att hitta x-antal inlägg på nätet som han anser utgöra hets emot folkgrupp. Personerna han väljer att anmäla är ofta personer som skriver saker i affekt. Åbergs verksamhet har även gett honom ett rätt dåligt rykte på nätet och folk har djupdykt i hans tidigare förehavanden utöver hans verksamhet med att anmäla ”näthat”. Detta har lett till att han anser sig ha blivit förtalad och anmäler dessa.

Straffvärdet för förtal och hets emot folkgrupp är betydligt lägre än till exempel straffvärdet för våldtäkt och grov misshandel.

Trots detta läggs dessa fall ofta ned idag medans Tomas Åbergs fall ofta blir högprioriterade och för det mesta faktiskt går upp till rättegång om de inte blir lösta i förenklat tvistemål och svaranden går med på att betala en bot.

Denna debattartikel skriver jag inte för att ursäkta dumma kommentarer som skrivs av personer på nätet. Men är det verkligen vettigt att sådana resurser läggs på anmälningar gällande dessa kommentarer?

I alla möjliga frågor i livet får man göra prioriteringar. När det saknas resurser som det gör i rättsväsendet så tvingas man prioritera.

Är det rimligt att prioritera nedsättande kommentarer framför anmälningar om grova brott?

Det tycks också som om Åberg använder detta för att kväsa yttrandefriheten och det bör inte ske med rättsväsendets goda minne! Att till exempel scrolla igenom tidningars kommentarsfält och hitta kränkande kommentarer vet Åberg kan ge straff till chefredaktören för den aktuella tidningen.

Att kunna kolla igenom 100-tals, stundtals 1000-tals kommentarer är ingenting en modern tidning alltid har tid med, speciellt inte oberoende media som saknar drakarnas massiva resurser och manskap.

Varför prioriterar då trots allt rättsväsendet Åbergs anmälningar för relativa småbrott jämfört med andra betydligt grövre brott?

Den frågan kan nog bara polis och åklagare själva svara på…


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq