Elsa Widding: Till hösten är det dags att utveckla en mer vetenskaplig klimatpolitik

Klimatdebatt

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
publicerad 31 maj 2024
- NewsVoice redaktion
Elsa Widding, eget verk
Elsa Widding, eget verk

Elsa Widding skickar sin bok Sunt Förnuft om Energi och Klimat som en sommargåva till regeringen, övriga fem partiledare samt till ordinarie ledamöter i näringsutskottet och i miljö- och jordbruksutskottet. Det blir totalt 62 böcker. I texten nedan förklarar hon argumenten för att läsa boken och för att börja ta fram en mer vetenskaplig klimatpolitik.

Text: Elsa Widding

Jag har ägnat klimatfrågan mycket tid under ett antal år och försökt att sätta mig in i vetenskapen så som den presenteras genom det vetenskapliga underlaget från IPCC. Det har resulterat i boken Sunt Förnuft om Energi och Klimat som trycktes för snart två år sedan.

“Till hösten hoppas jag att vi får en mer balanserad debatt om hur Sverige bör agera på klimatområdet. Jag redogör för mina synpunkter och en rimlig väg framåt i sista kapitlet av min bok Sunt Förnuft om Energi och Klimat”.

Det fanns många orsaker till att jag utvecklade mitt tänkande kring klimatet där den viktigaste anledningen kanske är rapporterna från FN:s klimatpanel IPCC, vars vetenskapliga underlag inte ger en lika negativ bild av situationen som rapporterna från ”Summary for Policymakers” (SPM).

Sammanfattningsrapporterna är inte längre forskarnas texter, utan aktivisternas – och dessa aktivistsammanfattningar ger i sin tur upphov till tidningsartiklar som redan innehåller kraftiga överdrifter och som smittar av sig på politiken.

Den fråga som kanske är av störst intresse för oss politiker att förstå handlar om hur klimatet kommer att förändras under det kommande seklet. Vi vill inte bara veta vad vi människor kan ställa till med utan också hur andra påverkansfaktorer, som står utom vår kontroll, kan tänkas påverka klimatet.

Summan av de två borde ge en god bild av det framtida klimatet. Problemet är bara att frågorna inte har några enkla svar. De utmanar på ett grundläggande sätt vad vetenskapen kan berätta för oss om det framtida klimatet.

För att bättre kunna bedöma hur jordens temperatur kommer att ändras under de kommande 50–100 åren är det till exempel nödvändigt att också förstå orsaken till den lilla istiden, 1350–1850 e.Kr. Här saknas fortfarande en trovärdig hypotes.

En möjlighet kan vara naturliga variationer i klimatsystemet eller obekanta externa effekter. En sådan forskning existerar knappast och borde därför på alla sätt uppmuntras och förhoppningsvis kunna attrahera nya kreativa forskare som förutsättningslöst kan studera frågan.

Det finns givetvis brister i det omfattande arbetet från IPCC och osäkerheterna är stora. Ändå väljer jag att betrakta AR6 WG1 (den fysikaliska vetenskapen) som den i dag bästa tillgängliga samlade naturvetenskapen inom klimatområdet.

Likväl måste man skilja på IPCC som ansvariga för att sammanställa de vetenskapliga rapporterna i ”Assessment Reports, AR” och IPCC som ett politiskt organ under UNFCCC, (United Nation Framework Convention on Climate Change) som i sin tur består av diplomatiska representanter för FN:s 196 medlemsstaters regeringar. Dessa sammanträder årligen i COP-möten, Conference of Parties.

Alarmister och skeptiker värderar fakta olika och det är ett faktum att ingen vet exakt hur framtiden kommer att påverkas av vad jordens befolkning gör. Därför är det av yttersta vikt att inte vilseledas där tillförlitliga data faktiskt finns.

Generellt är förutsägelser för vad som kommer att ske i framtiden baserat på modellberäkningar inte så svåra att utfärda, men huruvida de går i uppfyllelse och i så fall när är en helt annan sak. Jag försöker bidra till att reda ut några av dessa frågor i min bok.

Om framtiden blir katastrofal för vår planet så som scenario RCP-8,5 stipulerar eller mer rimlig så som scenario SSP2-4,5 visar kan som sagt ingen säga säkert men den som har satt sig in i ämnet kan nog med fog hålla med IPCC om att de värsta scenarierna är långt ifrån sannolika även om de båda ingår i klimatmodelleringsscenarierna.

Många tidningsartiklar idag kopplar felaktigt alla typer av extrema väderhändelser till klimatförändringar vilket står i stark kontrast till den senaste vetenskapliga utvärderingsrapporten AR6 och arbetsgrupp 1, dvs. den fysikaliska vetenskapen. Här några citat direkt från IPCC-rapporten,

  • En ökning av extrema värmeförhållanden har inträffat eller kommer att inträffa under de kommande tre decennierna i de flesta landregioner (hög konfidens)
  • Det finns låg tilltro till uppkomsten av kraftig nederbörd och kraftiga översvämningar och flodöversvämningar i observationerna, trots trender som har hittats i några regioner
  • Det finns en låg tilltro till uppkomsten av torkfrekvens i observationer, för alla typer av torka, i alla regioner.
  • Observerade trender för genomsnittlig vindhastighet vid ytan finns i många områden, men uppkomsten av dessa trender från den naturliga variationen mellan åren och deras tillskrivning till klimatförändringar orsakade av människan är fortfarande av låg tillförlitlighet på grund av olika faktorer såsom förändringar i typen och exponeringen av registreringsinstrument, och deras samband med klimatförändringar är inte fastställt. Samma begränsning gäller även för extrema vindar (svåra stormar, tropiska cykloner, sand- och sandstormar)

Det är såldes enbart ökningen av extrem värme under de kommande tre decennierna som har hög tillförlitlighet. Den vetenskaplig tillförlitligheten är låg vad gäller klimatförändringarnas inverkan på extrema händelser för de flesta andra fenomen.

Likväl talar FN:s generalsekreterare António Guterres om att vi närmar oss en klimatkatastrof om inte kraftfulla åtgärder vidtas här och nu. Budskapet förs vidare av mediavärldens rapportörer, som tycks sakna kunskaper och intentioner att granska vad som ligger bakom dessa alarmerande budskap.

De enstaka röster som vågar ifrågasätta alarmismen, blir genast klassade i kategorin klimatförnekare och snarast idiotförklarade, med resultatet att de förnekas plats i allmänna media. Hur kan det ha gått så illa i samhällsdebatten? Vart tog det sunda förnuftet vägen?

Som politiker finns det mycket att läsa och sätta sig in i men jag hoppas ändå att Du som får boken tar dig tid att bläddra i den och kanske hittar någonting som kan vara till nytta i din politiska gärningen.

Jag vill gärna tipsa alla om kapitel 5.2 där jag tillsammans med Ingeman Arbnor, professor i ekonomi, har sökt skapa ett slags ”betydelseangivning” av klimatdebatten och dess olika debattörer med de något flytande gränser som alltid föreligger vid den här typen av indelningar.

Jag hoppas också att så många som möjligt har tid att bläddra i avsnitt 4 som tar upp viktiga delar kring vetenskapen om klimatet med IPCC med arbetsgrupp 1 som referens.

Avsnitt fyra försöker besvara frågor som:

  • Blir klimatet mer eller mindre extremt?
  • Hur kommer IPCC till slutsatsen att uppvärmningen i princip enbart beror på människan?
  • Hur länge stannar koldioxiden i atmosfären?
  • Hur förhåller det sig med isen på nordpolen enligt data och observationer?
  • Vad vi vet om solens påverkan på klimatet?
  • Hur kalibreras modellerna och hur tillförlitliga är klimatmodellerna?
  • Varför är 1,5 graders målet orealistiskt enligt det vetenskapliga underlaget från IPCC?
  • Vad vet vi om koldioxidens koppling till temperaturen?

Jag har försökt att söka svaren på dessa och en lång rad frågor i det vetenskapliga underlaget från IPCC, arbetsgrupp 1.

I del 2 av boken skriver ett antal medförfattare om viktiga ämnen som kopplar till politiken och den alarmism som breder ut sin i samhället.

  1. Katastrofscenarierna: av Professor Gösta Pettersson
  2. Fossila bränslen och de fattiga: av Civilingenjör Karolina Hagegård
  3. Identitetspolitik och aktivism vid universiteten: av Med Dr. Psykiater Kurt Wahlstedt och Tekn. Dr. Civilingenjör Gunnar Holmgren
  4. Yttrandefrihet, demokrati och vetenskap: av Ingemar Nordin, professor i filosofi och vetenskapsteori
  5. Ett energisystem i omställning – varför och till vad? av Per Fahlén, professor i installationsteknik
  6. Miljöfrågorna tappas bort: av Göran Värmby, f.d. miljöchef Göteborg
  7. Klimatångest hos barn och ungdomar: av Med Dr. Psykiater Kurt Wahlstedt och Tekn. Dr. Civilingenjör Gunnar Holmgren
  8. Skrämsel eller upplysning i skolor och förskolor? av Med Dr. Psykiater Kurt Wahlstedt och Tekn. Dr. Civilingenjör Gunnar Holmgren

Med en rimligt försiktig politik kommer vi så småningom att kunna se vartåt det barkar med klimatet och vi kan med förtröstan lämna åt våra efterkommande att vidta åtgärder som de finner kloka och berättigade.

 

Widding: Swisha gärna till 123 573 0148 och skriv “bokbidrag” alternativt Bankgirot 159-9026. Boken går att köpa till ett förmånligt pris på Swebbtv (länk nedan) som har några böcker kvar men boken finns även på Bokus och hos andra näthandlare.

Relaterat

ArcanumSkolan 2024

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq