Geopolitiska experten Glenn Diesen: NATO-kartellen utnyttjar Ukraina för att konfrontera Ryssland

NATO:s och Västs ”hjälp” till Ukraina är en västerländsk geopolitisk strategi som syftar till att försvaga och bekriga Ryssland.

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
publicerad 5 juni 2024
- NewsVoice redaktion
Glenn Diesen
Glenn Diesen är professor vid  Universitetet i Sørøst-Norge

Glenn Diesen är professor vid Universitetet i Sørøst i Norge och specialiserad på rysk utrikespolitik. Han ifrågasätter bilden av att NATO drivs av en genuin önskan att ”hjälpa” Ukraina. Istället hävdar han att det finns en bredare västerländsk och geopolitisk strategi som syftar till att försvaga och bekriga Ryssland.

Diesen har skrivit 11 böcker, varav de flesta handlar om det konfliktfyllda förhållandet mellan Ryssland och västvärlden i termer av oförmågan att etablera en ömsesidig och acceptabel säkerhetsarkitektur efter det kalla kriget.

Glenn Diesen var inbjuden till teater Tribunalen av Dissidentklubben i Stockholm för att hålla ett tal och delta i en diskussionspanel tillsammans med den geopolitiske forskaren Ola Tunander.

Spech-to-text och sammanfattning av Torbjörn Sassersson, NewsVoice.

Viktiga punkter i Diesens anförande

  • NATO:s roll och narrativ: Diesen hävdar att NATO:s agerande i Ukraina ofta rättfärdigas under förevändningen att man “hjälper” Ukraina. Han menar att detta narrativ är missvisande och istället är propaganda, vilket tyder på att den verkliga avsikten bakom NATO:s engagemang är att försvaga Ryssland.
  • Historisk kontext: Diesen betonar att mellan 1991 och 2014 visade opinionsundersökningar konsekvent att endast cirka 20% av ukrainarna stödde en anslutning till NATO. Diesen menar att detta motsäger bilden av Ukrainas påstådda angelägenhet om att gå med i NATO för att undkomma ryskt inflytande.
  • Konsekvenser av NATO:s utvidgning: Diesen lyfter fram varningar från olika västliga tjänstemän, inklusive en tidigare CIA-chef och en brittisk ambassadör, som varnade för att en NATO-anslutning av Ukraina skulle provocera Ryssland och sannolikt leda till konflikt. Han menar att dessa varningar ignorerades till förmån för en strategi som skulle öka spänningarna med Ryssland.
  • Regimförändringen 2014: Professorn diskuterar statskuppen i Ukraina 2014 och hävdar att den iscensattes av USA och saknade genuint stöd från majoriteten av ukrainarna. Han menar att detta regimskifte var en viktig faktor som ledde till den nuvarande konflikten och att det framställdes som att det skulle “hjälpa” Ukraina att uppnå demokrati.
  • Användningen av nationalistiska grupper: Diesen hävdar att USA förlitade sig på ukrainska nationalistgrupper för att bekämpa proryska element i Donbas, vilket resulterade i betydande interna stridigheter och tusentals ukrainares död. Han ser detta som ett annat exempel på hur åtgärder som säljs som ”hjälp” till Ukraina i själva verket förvärrade konflikten.
  • Amerikanskt inflytande i Ukrainas styre: Diesen beskriver i detalj hur USA tog kontroll över nyckelpositioner i den ukrainska regeringen och utsåg amerikanska och utländska tjänstemän till kritiska roller. Diesen menar att detta undergrävde Ukrainas suveränitet och att det framställdes som att USA “hjälpte” Ukraina att styra landet.
  • Minsköverenskommelserna: Diesen kritiserar undermineringen av Minskavtalen, som var avsedda att skapa fred, men som inte genomfördes som utlovat. Han hävdar att västledarna utnyttjade denna period för att beväpna Ukraina, återigen under sken av att “hjälpa” Ukraina.
  • Förhandlingar och eskalering: Diesen konstaterar att de tidiga fredsförhandlingarna 2022 motarbetades av USA och Storbritannien, som pressade Ukraina att fortsätta kriget. Diesen hävdar att detta beslut drevs av en strategisk önskan att försvaga Ryssland snarare än en genuin ansträngning att “hjälpa” Ukraina.
  • Dynamiken i ett proxykrig: Diesen drar slutsatsen att kriget i Ukraina inte handlar om att hjälpa ukrainarna utan är en del av en bredare strategi för att försvaga Ryssland och fokusera på andra geopolitiska motståndare, i synnerhet Kina.

NATO-kartellen

Under hela sitt tal betonar Diesen upprepade gånger att NATO:s agerande, som framställs som försök att ”hjälpa” Ukraina, ofta snarare tjänar till att trappa upp konflikten och främja västvärldens geopolitiska intressen. Han menar att NATO:s stöd till Ukraina framställs som altruistiskt, men att det ofta leder till resultat som motsäger det påstådda målet.

”Att hjälpa Ukraina som koncept är ett väldigt tomt koncept, och det kan fyllas med vilket innehåll du vill. Och det är så propaganda ofta fungerar, man kommer med ett koncept som alla håller med om, och sedan fyller man det med en massa nonsens, som ofta motsäger konceptet helt och hållet.”

Diesen pekar till exempel på NATO-kartellens expansion som en kritisk faktor för att provocera fram Rysslands invasion. Han hävdar att denna expansion var motiverad för att “hjälpa” Ukraina att ansluta sig till den fria världen, men många opinionsundersökningar visar att majoriteten av ukrainarna inte alls önskade ett NATO-medlemskap.

”NATO framställer sig i hög grad som en passiv aktör som bara svarar på Ukrainas önskan att gå med i NATO, att ansluta sig till den fria världen och därigenom undkomma Rysslands [påstådda] imperialistiska grepp.

Problemet är att det inte finns några fakta som stöder detta. Vi ser det i varenda opinionsundersökning, vare sig den är ukrainsk, västerländsk eller rysk, från 1991 till 2014. Varenda opinionsundersökning visade att bara 20 procent av ukrainarna ville gå med i NATO.

Till och med efter att Ryssland tog tillbaka Krim 2014 gjorde amerikanerna en ny opinionsundersökning, och de upptäckte att det fortfarande bara var en liten minoritet av ukrainarna som ville gå med i NATO. Så en större konflikt skulle då krävas.

Till och med NATO publicerade 2011 ett dokument där de klagade på att det största problemet i relationen mellan Ukraina och NATO var att regeringen och folket inte ville gå med. Så det är därför det är lite av ett bristfälligt argument.”

Joe Biden and Jens Stoltenberg (NATO). Handout by U.S. Department of Defense, Pentagon
Joe Biden och Jens Stoltenberg (NATO). Pressbild: U.S. Department of Defense, Pentagon

Diesen hävdar att västvärldens ledare var medvetna om att ett närmande av Ukraina till NATO-kartellen skulle provocera Ryssland och leda till konflikt, men att de ändå fortsatte på den inslagna vägen.

”Den nuvarande chefen för CIA, William Burns, skrev ett memo 2008 där han argumenterade för att om vi försöker få in Ukraina i NATO, vilket de inte vill, men om vi försöker få in dem, kommer det sannolikt att utlösa ett inbördeskrig och även en rysk invasion.

Vi påpekade att ryssarna inte ville invadera, men att de inte kunde leva med NATO i Ukraina. Så de skulle se det som att de inte hade något annat val. Återigen, det som vi idag kallar rysk propaganda.”

Diesen kritiserar också statskuppen 2014, som framställdes som en demokratisk revolution som stöddes av Väst för att “hjälpa” Ukraina. Han menar att detta regimskifte inte var genuint demokratiskt och saknade ett brett stöd bland ukrainarna.

”De flesta har lyssnat på de läckta samtalen där amerikanerna två veckor före kuppen planerade exakt vilka som skulle ingå i regeringen och vilka som skulle stå utanför.

Detta såldes också som hjälp till Ukraina. Vi hjälper dem med en demokratisk revolution, men återigen, hur hjälper vi dem med vår proukrainska politik? För fakta rapporteras också av västerländska medier, BBC eller andra.

De bevisade att detta inte bara var ett brott mot den ukrainska konstitutionen och att vi inte bara avsatte deras demokratiskt valda regering, som OSSE hade bekräftat hade valts i fria val, men det visade sig också, som BBC rapporterade, att endast en minoritet av ukrainarna faktiskt stödde protesterna på Maidan. En ännu mindre minoritet skulle ha stött en faktisk kupp för att störta deras demokratiskt valda regering.

Så avlägsnade de denna demokratiskt valda regering och satte i dess ställe en regering som handplockats av USA. Detta säljs också till oss, återigen, som en stor pro-ukrainsk hjälp till Ukraina.”

”Den här kuppen är ett stort misstag. Den kommer så småningom att utlösa ett krig med Ryssland, vilket inte var den ursprungliga tanken, om man bara lyssnar på CIA-chefen Burns.”

Efterspelet till kuppen, som tex att nationalistiska grupper förlitade sig på att strida i Donbas och att USA införde kontroll över Ukrainas styre, visar ytterligare hur åtgärder som betecknades som “hjälp” till Ukraina i stället fördjupade splittringen och konflikterna i landet.

”Och sedan såg vi, den första dagen efter kuppen, återigen, detta rapporterades av New York Times för några månader sedan, för tre månader sedan.

De rapporterar om den första dagen efter kuppen, den av USA handplockade regeringen, underrättelsechefen för den nya ukrainska regeringen. Det första han gjorde den första dagen var att ringa CIA och MI6 för ett hemligt krig mot Ryssland, alltså ett partnerskap mellan ukrainarna, amerikanerna och britterna”.

”Detta resulterade i många CIA-baser längs den ryska gränsen. Och detta var förresten från första dagen de gjorde detta samtal. Detta var innan Ryssland tog tillbaka Krim eller Donbas destabiliserades. Och återigen, om vi läser samma artikel i New York Times, så beskrev de detta som att de omvandlade Ukraina till en frontlinjestat i ett krig genom ombud.”

Glenn Diesen lyfter också fram undermineringen av Minskavtalen, som var tänkta att skapa fred i regionen. Han menar att i stället för att stödja dessa avtal använde västledarna tiden till att beväpna Ukraina, återigen under täckmanteln att hjälpa till. Detta, menar han, var ett strategiskt drag för att förbereda sig för ytterligare konflikt snarare än ett genuint försök att säkra freden.

”Och som William Burns, CIA-chefen, förutspådde uppstod omedelbart instabilitet eftersom det, som väntat, i öst knappt fanns någon alls som skulle stödja den nya regeringens legitimitet.

Så vad hände? Jo, USA stödde användningen av nationalister i stället, eftersom det visade sig att den nya regeringen i Kiev inte riktigt kunde få ukrainarna att gå ner och döda sina egna medborgare, eftersom de inte ville det.

Så USA blev beroende av nationalistiska rörelser, eller fascistiska grupper, och skickade ner dem för att slåss mot Donbas, och dödade under de närmaste åren 14 000 ukrainare som sedan dog i Donbas.

Nu kallade de detta för en antiterroristoperation…”

Diesen nämnde att Ukrainas riksåklagare, Viktor Shokin, klagade på att alla toppositioner måste godkännas av Washington och hävdade att Washington behandlade Ukraina som en koloni. Shokin fick sedan sparken av Joe Biden, en president i ett annat land, eftersom han utredde korruptionen i ett ukrainskt gasbolag, där han satte sin son Hunter Biden i arbete.

”De rensade också ut den politiska oppositionen, de största politiska oppositionspartierna, den största oppositionsledaren, Medvedryk, han arresterades och de tog ifrån honom hans ukrainska pass och medborgarskap. De rensade ut medierna, som måste ställas under statlig kontroll, men främst det som ansågs vara pro-ryska medier, även om de ägdes av ukrainare”.

”De var också tvungna att rensa ut den ortodoxa kyrkan från grundläggande kulturella rättigheter som språkliga rättigheter. Och allt detta gjordes i namn av att hjälpa Ukraina, eftersom det ryska inflytandet var ett imperialistiskt arv som måste rensas bort.”

”Vi hade ett val på gång i Ukraina 2019, så ukrainarna hade en chans att rösta igen. Zelensky ställde upp, och han gick till val på en fredsplattform. Han hade ett mycket tydligt budskap: Han ville skapa fred med Donbas och Ryssland, och det innebar att Minskavtalet skulle genomföras.

Han gjorde det mycket klart i sina tal att om människor i Donbas vill tala ryska, vilket de alltid har gjort, så borde de få göra det. Men USA kom återigen till undsättning.

De hävdade att detta innebar att man kapitulerade inför Ryssland, och att ukrainarna inte skulle behöva kapitulera, trots att 73 procent av ukrainarna röstade för det. Så återigen satte USA:s handel och beväpnade nationalister enorma påtryckningar på Zelensky. De hotade honom till och med.”

”Som ett resultat av detta ändrade Zelensky så småningom sin ståndpunkt, och de ledare som hade hotat att hänga honom i ett träd och döda honom fick toppositioner i hans regering.

Så återigen kunde amerikanerna använda dessa nationalistiska grupper som vetorätt, vilket också stärkte en mycket osmaklig grupp i Ukraina, som de flesta ukrainare faktiskt inte skulle stödja.

Minskavtalet undergrävdes sedan, trots att västvärldens ledare hela tiden sa att detta var den enda vägen till fred.

Till och med fransmännen och tyskarna erkände att de hade undergrävt avtalet, att det inte var tänkt att genomföras och att det bara var dags att beväpna Ukraina. Återigen, detta är inte vad ukrainarna hade röstat för, men återigen, det är för att hjälpa Ukraina, en pro-ukrainsk politik.”

Premiärminister Boris Johnson träffar Volodymyr Zelensky i Kiev, Ukraina, 4:e sep 2022.
Premiärminister Boris Johnson träffar Volodymyr Zelensky i Kiev, Ukraina, 4:e sep 2022. Foto: Ukrainas regering, CC BY-NC-ND 2.0

I sin analys av den pågående konflikten påpekar Diesen att vägran att inleda tidiga fredsförhandlingar 2022 var en tydlig indikation på att västvärlden var mer intresserad av att förlänga konflikten för att försvaga Ryssland än att hjälpa Ukraina att uppnå fred. Han citerar olika källor, inklusive ukrainska förhandlare och västliga tjänstemän, som bekräftar att USA och Storbritannien pressade Ukraina att fortsätta kriget trots möjligheter till förhandlingar.

”Ryssland krävde vissa säkerhetsgarantier 2021, som vi minns, eftersom de såg att hotet växte och blev mer och mer oacceptabelt. Till och med amerikanerna erkände att om ryssarna inte fick några säkerhetsgarantier skulle de förmodligen invadera Ukraina. Än en gång vägrade de att ge Ryssland några säkerhetsgarantier.”

”Istället ville vi [väst] ha konfrontation”.

Ukrainarna bekräftade detta den första dagen av invasionen. De gjorde det mycket klart den första dagen att ryssarna hade kontaktat dem: ”Det här är Zelenskijs krig”, den första dagen efter invasionen, förklarar Diesen och fortsätter med att de viktigaste fredssamtalen skulle baseras på att återställa neutraliteten.

På den tredje dagen enades ryssarna och ukrainarna om att inleda fredsförhandlingar, men den amerikanska talespersonen ville inte stödja dem. För amerikanerna handlar det här kriget egentligen inte bara om Ukraina. Det handlar om något mycket större för amerikanerna.

Detta har bekräftats av de ukrainska förhandlarna, Zelenskijs rådgivare, ledaren för Zelenskijs politiska parti, de medlare som medlade i samtalen, israelerna och turkarna.

Även den tidigare chefen för den tyska armén, Harald Kuyat, bekräftade detta: ukrainarna och ryssarna hade i stort sett kommit överens. Det viktigaste var neutralitet, men amerikanerna sa nej, säger Diesen.

”Detta är något som också har bekräftats eller uttalats mycket öppet av amerikanska ledare, vare sig det är Lindsey Graham, Mitch McConnell, Mitt Romney, Dan Crenshaw, general Kellogg, till och med Natos sekreterare Stoltenberg, när han skulle sälja in kriget i USA, att de borde skicka mer vapen och pengar, gjorde han poängen att detta är en bra affär.”

”För väldigt lite pengar kan ni [amerikanerna] försvaga ryssarna som en strategisk motståndare. Precis som alla andra amerikanska ledare nämnde han inte ukrainarna som kämpar för oss. Och det här är en del av problemet: eftersom vi slåss med ukrainare slåss vi inte med våra egna soldater, så det finns väldigt lite incitament här för att faktiskt sluta fred med ryssarna.”

”Men återigen, vi säljer fortfarande detta som att vi hjälper ukrainarna; det är därför vi skickar vapen, och det är också därför vi vägrar att förhandla. Till och med Washington Post rapporterade 2023 att den ukrainska militären inte riktigt ville gå in i den fruktansvärda motoffensiven sommaren 2023 just för att de förlorade så många män, tiotusentals män dog, och all denna utrustning förstördes.

Som Washington Post rapporterade talade de också med amerikanska militära ledare, och de sade att ukrainarna var för rädda för förluster. De är för rädda för att alla deras män ska dö. Amerikanerna hade inte det problemet.”

”Och som Lindsey Graham sa, de hade ett bra avtal. Zelensky lovade att skicka mer vapen om amerikanerna lovade att skicka mer. Zelensky lovade att kämpa till sista man. Återigen, detta är den siste mannen, den siste ukrainaren.”

”Varför pressade vi ukrainarna att göra offensiven, som de inte ville göra? Jo, vi vill hjälpa dem. Återigen, hjälpa dem att få tillbaka sitt land.”

Amerikanska vapen skeppas till Ukraina, 2023.

Det är ett proxykrig mot Ryssland

Diesen drar slutsatsen att kriget i Ukraina har blivit en proxy-konflikt där NATO-kartellens primära mål är att försvaga Ryssland. Han menar att detta strategiska mål överskuggar alla genuina ansträngningar för att hjälpa Ukraina, vilket framgår av den ständiga upptrappningen av konflikten och de betydande mänskliga och materiella kostnader som ukrainarna får bära.

Relaterat i NewsVoice: Colonel Douglas Macgregor’s Warning: Sweden Sold Itself to Fight Russia

Han efterlyser en omprövning av västvärldens politik och betonar behovet av genuina insatser för att hjälpa Ukraina snarare än att använda landet som en bricka i stormaktspolitiken.

”Vi ser nu också att Ukraina håller på att förlora. Det här är ett utnötningskrig. Varje dag förlorar de mängder av män, de förlorar all sin militära utrustning, de förlorar sitt land och landet förstörs.

Och ändå pratar vi inte ens om att förhandla med ryssarna. Vi kan erbjuda något. Vi kan erbjuda ett slut på NATO:s expansion. Det skulle vara ett stort förhandlingskort om vi vill få ett bra avtal med ryssarna.

Men det gör vi inte. Istället pratar vi om att vi kan börja utvisa ukrainska civila från Polen eller Tyskland, om vi bara slutar ge dem sociala förmåner så måste de åka hem. Och då kan vi fylla upp skyttegravarna med fler män som inte vill strida.

Så allt detta görs igen under detta paraply för att försöka hjälpa Ukraina.

Så det är min huvudpoäng. Jag tror att det finns en skillnad mellan att hata Ryssland och att älska ukrainarna. Och om vi är villiga att bekämpa ryssarna till sista ukrainare, tror jag inte att det är baserat på något som har att göra med att vara pro-ukrainska eller hjälpa ukrainarna.

Det handlar mer om att rikta in sig på ryssarna. Och som alla amerikanska ledare hela tiden säger, det är det här kriget handlar om. Vi får slå ut ryssarna och fokusera alla våra resurser på kineserna.

Så återigen, jag tycker att detta borde vara utgångspunkten när vi diskuterar kriget i Ukraina. Det handlar inte om att hjälpa någon. Det handlar om att använda Ukraina i det mycket cyniska stormaktspolitiska spelet.”

 

Spech-to-text och sammanställning av Torbjörn Sassersson, NewsVoice. #NATOkartellen


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq