Trumpadministrationen har inlett processen för att upplösa USAID, United States Agency for International Development. Sedan helgen har USAID.gov varit borta från internet, vilket tyder på en betydande omkonfigurering eller upplösning av myndigheten. USAID har sedan starten 1961 varit en hörnsten i USA:s ”filantropiska” biståndsinsatser.
Rapporter från olika nyhetsbyråer, inklusive Al Jazeera, The Guardian, Reuters och The New York Times, tyder på att president Trump är redo att underteckna en verkställande order för att upplösa USAID, beröva organet på dess oberoende och integrera dess funktioner i USA:s utrikesdepartement.
Denna utveckling följer på en rad åtgärder som har oroat det internationella samfundet. Den 20 januari, den första dagen av sin andra mandatperiod, utfärdade president Trump en exekutiv order om att frysa allt utländskt bistånd som ett led i hans ”America First”-politik.
Frysningen har lett till att hundratals USAID-anställda och entreprenörer har permitterats eller sagts upp, vilket har haft en betydande inverkan på globala biståndsprogram, inklusive initiativ som påstådd och även verklig hantering av HIV/AIDS, projhekt för tillgång till rent vatten och för korruptionsbekämpning.
Demokratiska lagstiftare har starkt motsatt sig beslutet att föra in USAID i utrikesdepartementet. Senatorerna Chris Murphy och Chuck Schumer har offentligt kritiserat beslutet och hävdat att det inte bara strider mot nationella intressen utan också kan vara olagligt utan kongressens godkännande.
De hävdar att en upplösning av USAID skulle underminera USA:s påstådda humanitära och utvecklingsmässiga åtaganden världen över och potentiellt destabilisera regioner där amerikanskt bistånd har varit en påstådd stabiliserande kraft.
Kritiker av USAID
Kritiker menar att en sammanslagning av USAID med utrikesdepartementet kan leda till att bistånd används mer som ett diplomatiskt verktyg än för humanitära ändamål. De oroar sig för att detta skulle kunna äventyra den ”opolitiska biståndskaraktären” och påverka byråns förmåga att arbeta i länder där USA inte har några formella diplomatiska relationer.
Andra kritiker hävdar att USAID:s program tjänar USA:s geopolitiska intressen. Detta inkluderar främjande av amerikanska värderingar, demokrati och kapitalism, vilket kan ses som en form av mjuk makt.
Vissa av USAID:s aktiviteter är knutna till USA:s utrikespolitiska mål, där bistånd kan användas för att påverka politiska resultat i mottagarländerna, vilket leder till anklagelser om inblandning.
”Det demokratiska partiets National Democratic Institute, det republikanska partiets International Republican Institute, USA:s utrikesdepartement och USAID är de viktigaste organen som är involverade i dessa gräsrotskampanjer, liksom NGO:n Freedom House och miljardären George Soros Open Society Institute.” – Ian Traynor, ”USA:s kampanj bakom oroligheterna i Kiev”, The Guardian, 2004

USAID har en årlig budget på över 27 miljarder dollar och dess uttalade uppdrag är att ”tillhandahålla ekonomiskt, utvecklingsmässigt och humanitärt bistånd över hela världen”. USAID finansieras av miljardären och globalisten George Soros via hans organ Open Society Foundations.
I Östeuropa och de forna sovjetstaterna sträcker sig USAID:s verksamhet dock betydligt längre än till humanitärt bistånd. USAID fungerar som ett instrument för att främja USA:s geopolitiska intressen, främja regimförändringar och destabilisera regeringar som ses som motståndare till amerikanskt inflytande.
Efter Sovjetunionens kollaps 1991 blev denna region en fokuspunkt för USAID på grund av dess strategiska betydelse för att motverka ryskt inflytande och stärka västvärldens politiska och ekonomiska intressen.
USA strävade efter att fylla det framväxande maktvakuumet genom att stödja införandet av västvänliga regimer, finansiera program som försvagar det ryska inflytandet och underlätta dessa länders integration i västliga institutioner som NATO och EU.
Påverkansoperationer
Ukraina (färgrevolutionen 2004 och Euromaidan-revolutionen 2014). USAID gav miljontals dollar till ukrainska icke-statliga organisationer, medier och grupper i det civila samhället som var centrala i mobiliseringen av protester mot proryska regeringar. År 2004 stödde USAID-finansierade organisationer som International Republican Institute (IRI) och National Democratic Institute (NDI) oppositionsledaren Viktor Jusjtjenko, vilket ledde till att han blev president. År 2014 spelade USAID-stödda grupper en avgörande roll under protesterna på Euromaidan.
Georgien (Rosenrevolutionen 2003). USAID erbjöd betydande ekonomiskt stöd till georgiska oppositionsgrupper och media som underlättade Rosenrevolutionen, vilken ledde till att president Eduard Sjevardnadze störtades. Detta ledde till att Micheil Saakasjvili, en västvänlig ledare som knöt Georgien närmare till Nato och EU, tillträdde.
Serbien (Bulldozer-revolutionen 2000). USAID finansierade oppositionsgrupper och oberoende media, vilket bidrog starkt till att Slobodan Milošević tvingades bort från makten.

Propaganda och mjuk makt
USAID:s finansiering omfattar även media, utbildningsinitiativ och icke-statliga organisationer som främjar provästliga narrativ. I Ukraina stödde USAID medieprojekt som Radio Free Europe/Radio Liberty (RFE/RL), som sänder rysslandskritiskt innehåll.
USAID stödde oppositionella medier och grupper i det civila samhället i Vitryssland som utmanade Alexander Lukasjenkos administration. Lukasjenko själv har kritiserat dessa ansträngningar och sagt
”NGO:er behövs inte i Vitryssland. De är ett slöseri med pengar. De är en femte kolonn. De är ett verktyg som används av väst för att destabilisera vårt land.”
Dessa aktiviteter illustrerar en bredare strategisk användning av USAID utöver dess humanitära mandat. USAID ägnar sig åt vad vissa skulle kunna beskriva som mjuk makt för att påverka det politiska landskapet i Östeuropa och de forna sovjetstaterna.
Anhängare av förslaget att lägga ned USAID, inklusive vissa republikanska lagstiftare och tjänstemän i administrationen, hävdar att förändringen kommer att effektivisera verksamheten, minska byråkratiskt slöseri och säkerställa att utländskt bistånd gynnar amerikanska intressen mer direkt.
De ser Elon Musks medverkan, som utsetts att leda det nybildade Department of Government Efficiency (DOGE), som ett tecken på administrationens engagemang för att minska ineffektiviteten.
Kontroversen fördjupades under helgen när två av USAID:s högsta säkerhetstjänstemän fick tjänstledigt efter att de påstås ha blockerat DOGE-representanternas tillträde till avspärrade områden. Denna incident har väckt frågor om motiven bakom administrationens aggressiva strategi för att omstrukturera federala myndigheter.
Med USAID:s webbplats nere och dess personal i oordning står framtiden för USA:s utlandsbistånd vid ett vägskäl. Vissa befarar att USAID:s upphörande som självständig myndighet kan innebära en reträtt från USA:s roll som en påstådd ”global humanitär ledare”.
Analys och sammanfattning: T. Sassersson
Relaterat
- Department of State: Implementing the President’s Executive Order on Reevaluating and Realigning United States Foreign Aid
- Angelo Giuliano: NED, USAID and Soros Open Society Explained – How They do Coups and Colour Revolutions