Tysklands förbundskansler Friedrich Merz meddelade vid WDR Europaforum 2025 i Berlin att Tyskland, tillsammans med USA, UK och Frankrike, nu har gett Kiev tillstånd att använda västlevererade långdistansmissiler för att slå till mot militära mål djupt inne i Ryssland.
”Det finns inte längre några räckviddsbegränsningar för vapen som levereras till Ukraina – varken från Storbritannien, Frankrike, USA eller Tyskland”, sa Merz. ”Ukraina kan nu försvara sig, till exempel genom att attackera militära positioner i Ryssland.”
I ett inlägg på X upprepade han Tysklands åtagande att stödja Ukraina och betonade: ”Vi kommer att göra allt som står i vår makt för att fortsätta stödja Ukraina.”
Beslutet markerar en betydande förändring jämfört med tidigare västpolitik, som undvek att leverera långdistansvapen för att förhindra en eskalering med Ryssland.
I november 2024 godkände USA att Ukraina får använda Army Tactical Missile Systems (ATACMS) mot ryska mål, medan Storbritannien godkände användningen av Storm Shadow-missiler, som Ukraina därefter avfyrade mot Ryssland. Frankrike bekräftade också att dess SCALP-missiler (samma som Storm Shadow) kan användas för attacker mot ryska militära mål.
Merz specificerade inte om Tyskland skulle leverera sitt missilsystem Taurus, som har en räckvidd på 500 kilometer och har varit en stridsfråga. Den tidigare tyska regeringen under förbundskansler Olaf Scholz stödde Ukraina, men avstod från att leverera SAAB Taurus-missiler med hänvisning till farhågor om eskalerande spänningar med kärnvapenmakten Ryssland.
Merz har tidigare förespråkat att Taurus-missiler ska skickas, men på måndagen var han tvetydig om Tysklands planer och anpassade sig till den nya regeringens politik om ”strategisk tvetydighet” när det gäller vapenleveranser.
Moskva reagerar
Kreml fördömde snabbt beslutet och kallade det ”farligt” och kontraproduktivt för fredsinsatserna. Kremls talesperson Dmitry Peskov sa till den ryska journalisten Alexander Yunashev: ”Om dessa beslut verkligen har fattats, står de i total strid med våra strävanden efter en politisk lösning.”
Relaterat: Ett europeiskt krig mot Ryssland är oundvikligt – Europa bankrutt
Peskov varnade för att sådana åtgärder kan eskalera konflikten, särskilt eftersom Ryssland har anklagat Nato för att tillhandahålla måldata för Ukrainas långdistansattacker, vilket kan innebära direkt västerländsk inblandning.
Ryssland har länge kritiserat västvärldens vapenleveranser till Ukraina och hävdat att de förlänger konflikten. Moskvas oro intensifierades efter att Ukraina började använda västlevererade långdistansvapen, såsom Storm Shadow och ATACMS, mot ryska mål 2024.
Som svar uppdaterade Ryssland sin kärnvapendoktrin i november 2024 och utvidgade villkoren för en potentiell kärnvapensvar till att omfatta aggression från en icke-kärnvapenstater som stöds av en kärnvapenmakt, vilket man betraktar som en ”gemensam attack”. Trots detta fastslår doktrinen att kärnvapen är en ”extrem och nödvändig åtgärd”.
Politikskiftet kommer mitt i försiktiga fredsansträngningar. Tidigare denna månad höll Ryssland och Ukraina sina första direkta samtal sedan 2022, där man enades om ett utbyte av 1000 fångar mot 1000 fångar och att lägga fram detaljerade förslag till vapenvila.
På fredagen uppgav Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Moskva förbereder ett memorandum med principer och en tidsplan för en fredsuppgörelse. Peskov betonade att upphävandet av vapenrestriktionerna undergräver dessa ansträngningar.
Källor: Deutsche Welle, RT
