Textförfattarna har genom sina engagemang och nätverk följt utvecklingen i och debatten om den svenska skolan under de senaste 30 åren. De utgår från sina erfarenheter under ett långt yrkesliv i roller som företagsledare, projektledare och organisationskonsulter inom det privata och offentliga.
Vi vill med denna grova kalkyl belysa att en förestående förändring av den svenska skolans arbetssätt är ett stort projekt, som kräver kvalificerad och engagerad ledning med uthållighet och tillräckliga resurser.
Tidöpartierna har kommit överens om att förändra skolan:
”Syftet med projektet är att ta fram och genomföra konkreta politiska förslag som löser Sveriges viktigaste samhällsproblem på skolans område.”
Från november 2024 och fram till slutet av 2025 överlämnas till regeringen cirka tio statliga utredningar om skolan och ett stort antal rapporter från Skolverket, alla med syfte att bidra till Tidöpartiernas mål.
Om hur föreslagna förändringar ska förverkligas på lärosäten och i skolor sägs inget eller mycket litet i de hittills framlagda utredningarna. Detta är ju heller inte utredningarnas uppdrag. Det kommer att krävas ett samlat grepp för genomförande av alla de förändringar som regering och riksdag förväntas besluta. Sammantaget kommer de att innebära radikalt nya sätt att tänka och arbeta i skolan.
Speciellt kommer rektorer, lärare och förskollärare att behöva leva upp till nya ledarroller. Detta kräver förutom förändring av lärarutbildningen också fortbildning av den redan utbildade lärarkåren.
Den 1 september 2025 införs i skollagen ett nationellt program för professionsutveckling, vilket kommer att förbättra möjligheterna för fortbildning av rektorer, lärare och förskollärare. Vi menar dock att fortbildning av lärare i ledarskap och relationer inte bara ska möjliggöras utan bli till en obligatorisk och regelbundet återkommande aktivitet.
De aviserade förändringarna berör över 100,000 lärare, över 4000 skolor och cirka 850 huvudmän. Det kommer att finnas ett stort behov av systematik och samordning i implementeringen av ett så omfattande förändringsarbete.
Inom privat och offentlig sektor är pilotprojekt som ett led i genomförande, utvärdering och uppföljning av förändring en ofta använd metod. Nedan har vi skissat på några av de insatser och kostnader som vi bedömer att förestående förändring av den svenska skolan kräver. Vi bedömer att man bör räkna med minst fem år för genomförande i hela skolsystemet.
- En kvalificerad styrgrupp, kanske en ny myndighet, får regeringens uppdrag att planera, organisera, leda och styra genomförandet av handlingsplanen i alla kommuner och skolor samt också leda och följa upp arbetet i de nedan föreslagna pilotskolorna. Gruppen antas bestå av tio personer: 10 personer x 5 år x 500 000 kronor: 25 mkr
- Varje kommun i Sverige utser en grundskola som pilotskola.
I varje pilotskola ska man på ett systematiskt sätt säkerställa att nya lagar, förordningar och läroplaner kan tillämpas utifrån de olika lokala förutsättningar som gäller. All skolpersonal i pilotskolorna får grundläggande utbildning och träning av de färdigheter som förändringen kräver. Vårdnadshavare för barnen i dessa skolor inbjuds att delta i delar av detta program.
Staten ger dessa skolor ett ekonomiskt årligt stöd med 10,000 kronor per elev. 290 skolor x 400 elever x 10,000 kr x 5 år: 5,800 mkr - En grupp resurspersoner utbildas för att stödja pilotskolornas verksamhet. Hjälpmaterial och lärarhandledning i förändringsarbetet tas fram. Läromedel produceras och ställs till pilotskolornas förfogande. Gruppen antas bestå av 30 specialister.30 personer x 5 år x 1,000,000 kr. Framtagning av hjälpmaterial till de 290 skolorna 290 x 50,000 kr. Totalt 1,500 mkr
- Utbildningsmaterial för föräldrar/vårdnadshavare som ingår i pilotprojektet.
290 skolor x 400 elever x 2 vårdnadshavare x 5,000 kr = 1,160 mk
Efter varje termin genomförs uppföljning av varje skolas erfarenheter. Varje pilotskola följs under hela perioden upp med en vetenskaplig utvärdering. Erfarenheterna sprids via den (nya?) centrala myndigheten, genom publicering av resultaten i press och media, deltagande i seminarier samt rapportering till Staten.
5 personer x 5% av arbetstiden x 5 år: 3 mk - Slutsammaställning och implementering: 10 mk
Pilotprojektets samlade erfarenheter blir grund för anpassning av styrdokumenten. - Fortbildning av lärare i ledarskap och relationer
Samtliga lärare får under 5-årsperioden minst en veckas utbildning och träning.
100,000 lärare x 20,000 kr: 2000 mkr
Summa cirka 10,500 mkr
Budgetpropositionen för 2025 innehåller 103.9 miljarder kr för ”Utbildning och universitetsforskning”, varav 1.3 mdr för Skolverket. 1.7 mdr per år (exklusive fortbildning av lärare) enligt ovanstående kalkyl är lite mer än för Skolverket.
Med den nuvarande myndighetsorganisationen kommer en kraftfull förstärkning av Skolverket och Skolinspektionen att krävas eller kanske är det en tillfällig myndighet som behövs för att säkerställa denna genomgripande förändring av den svenska skolan?
Text: Leif Sundsvik, Stig Zandrén, medlemmar i nätverket Kreaprenör och i föreningen Forum Livskunskap – för Socialt och Emotionellt Lärande (FL-SEL)
Läs mer av textförfattarna: Skolan ska leda till klokhet och förmågor som människor och samhället behöver
