I Elena Malmefeldts senaste spaning granskas svensk äldreomsorg. ”När ett samhälle inte längre skyddar sina äldre utan låter förövare arbeta bland dem, mörkar övergrepp och vägrar införa skyddande lagar, då handlar det inte om svek”, skriver Malmefeldt. Många har hört av sig privat till Elena om denna granskning. Mörkertalen är stora. Många vittnar om frustration om att inget förändras.
Text och video: Elena Malmefeldt | Textredigering: NewsVoice
När ett samhälle inte längre skyddar sina äldre utan låter förövare arbeta bland dem, mörkar övergrepp och vägrar införa skyddande lagar, då handlar det inte om svek. Det är ett brott. Ett brott mot förtroendet, mot rättsstaten och mot själva människovärdet.
Det är inte rimligt att våldtäkter, sexuella trakasserier och grov vanvård sker gång på gång, i kommun efter kommun, utan att ansvar utkrävs.
- Hur är det ens möjligt att så många sexualförbrytare och sadister finns anställda inom äldreomsorgen?
- Vad är det egentligen som händer inom svensk äldreomsorg?
- Och varför mörkar kommunerna våldsamheterna?
- Varför får förövarna jobba kvar?
- Varför hotar man personalen som reagerar och kräver tystnad?
När en dömd sexualförbrytare går från Kriminalvårdens ansvar, blir det kommunen som skall ta över ansvaret för boende, sysselsättning och arbetsintegration.
Om frivården ser äldreomsorgen som en ”lågtriggande miljö” för sexualförbrytare och kommunen ser det som en del av sin integrationspolitik, då har vi ett system där förövare osynligt skulle kunna placeras bland våra mest försvarslösa.
Personalen vet inte. Anhöriga vet inte. Våra äldre vet inte.
Om det är så, då står vi inför en skandal utan motstycke.
Samtidigt vägrar regeringen införa den enklaste, mest självklara åtgärden:
Obligatoriskt utdrag ur brottsregistret för arbete inom äldreomsorgen.
Det kräver inga tekniska system. Bara politisk vilja, men riksdagen valde att rösta nej till detta, samtidigt som man röstade igenom lagar om juridiskt könsbyte via vård-appar, så valde man att säga nej till grundläggande skydd för de äldre och allt medan övergreppen fortsätter, mörkar kommuner det som sker.
Förövare får jobba kvar. Anmälningar tystas. Ingen tar ansvar. Det är inte okunskap. Det är medveten tystnad.
Och vi har rätt att ställa frågan: Varför?
Varje äldre människa har rätt till sin värdighet och sin integritet. Du och jag kommer en dag att bli gamla och behöva omsorg. Vi har kanske föräldrar, mor- och farföräldrar – och barn som en dag ska kliva in i samma vårdsystem. Den här frågan berör oss alla.
Alla äldreboenden är inte en krigszon, men inget äldreboende ska vara en plats där äldre fruktar för vanvård, trakasserier och våldtäkt.
För dig som sitter inne med information, hör gärna av dig.
Text och video: Elena Malmefeldt
Relaterat
