Regeringen har beslutat om att ge 8,2 miljarder kronor till Världsbankens Internationella utvecklingsfond (IDA). Pengarna ska motverka fattigdom ute i världen, men borde inte regeringen prioritera svensk ålderdom? Sveriges behov måste sättas först.
De svenska pensionärernas ekonomiska situation har försämrats markant de senaste decennierna. Reallöneutvecklingen för pensioner har inte hållit jämna steg med löner, vilket innebär att pensionärernas köpkraft urholkas i takt med stigande kostnader för boende, vård och andra levnadsomkostnader.
Den så kallade ”pensionärsskatten”, som tidigare infördes, har visserligen minskats, men många pensionärer lever fortfarande med små marginaler. Garantipensionen, som är avsedd att ge en grundtrygghet, har inte justerats tillräckligt för att kompensera för inflationen, vilket särskilt drabbar de med lägst inkomster.
Detta har lett till att många äldre tvingas vända på varje krona, och klyftan mellan hög- och låginkomstpensionärer har vidgats, vilket skapar en växande känsla av orättvisa bland de som byggt upp Sverige.
8,2 miljarder kr för att bekämpa fattigdom i världen
Samtidigt som pensionärerna kämpar med sin ekonomi, väljer regeringen att prioritera omfattande internationella åtaganden. Enligt ett pressmeddelande från regeringen den 2 juli 2025 bidrar Sverige med 8,2 miljarder kronor till Internationella utvecklingsfonden (IDA), Världsbankens fond för de fattigaste länderna.
Detta bidrag, som påstås att på något oklart sätt generera 100 miljarder dollar till 1,9 miljarder människor i 78 låginkomstländer de kommande tre åren, fokuserar på områden som sysselsättning, privata investeringar, stöd till flyktingar och klimatåtgärder, där minst 45 procent av finansieringen riktas till klimatinsatser.
Regeringens generositet får inte ske på bekostnad av de äldre som byggt upp det välstånd som gör bidrag till andra länder möjliga.
Sverige framhålls som en av de mest generösa givarna till IDA i förhållande till ekonomins storlek, och detta är det enskilt största kärnstödet inom svenskt bistånd.
Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa betonar att detta är ett svar på den ökade ekonomiska och geopolitiska osäkerheten som särskilt drabbar låginkomstländer.

De 8,2 miljarder kronor som nu avsätts till IDA kunde exempelvis ha använts för att stärka garantipensionen eller minska skattebördan för pensionärer, vilket skulle ge direkta förbättringar för en utsatt grupp inom landet.
Den demografiska utvecklingen, med en allt äldre befolkning, innebär också att kostnaderna för äldreomsorg och pensioner ökar, vilket ytterligare belyser behovet av att prioritera resurser för att säkra en värdig ålderdom.
Ekonomistyrningsverkets beräkningar visar att statsbidragen till kommuner och regioner urholkas över tid på grund av stigande priser och löner, vilket indirekt påverkar välfärdstjänster som pensionärer är beroende av.
Skillnaderna i ekonomisk trygghet mellan olika grupper i samhället blir allt tydligare, och många pensionärer känner sig förbisedda när resurser fördelas.
Regeringens generositet får inte ske på bekostnad av de äldre som byggt upp det välstånd som gör bidrag till andra länder möjliga. Regeringen måste återupprätta känslan av rättvisa och trygghet för Sveriges pensionärer. De äldre måste kunna leva ett värdigt liv utan ekonomisk stress.
Opinionstext: NewsVoice redaktion