KD vill ta bort regionerna och göra sjukvården statlig, enligt norsk modell (1). Alla indikatorer med central betydelse för folkhälsan pekar dock på att alla nordiska statligt styrda modeller presterar sämre än den svenska sjukvården.
Data från 2024 visar att Sverige är bäst i hela EU och presterar bättre än Norge, Danmark, Island och Finland när man mäter hälsopolitiskt (preventable) och sjukvårdsrelaterad åtgärdbar (treatbale) dödlighet per 100 000 invånare.

Sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödsfall avser dödsfall som orsakats av sjukdomar vilka bedöms kunna påverkas genom medicinska insatser, tidig upptäckt och behandling. I måttet ingår dödsfall orsakade av t.ex. ischemisk hjärtsjukdom, stroke, diabetes och cancer i livmoderhalsen. Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet avser dödsfall som i huvudsak kan förhindras genom förebyggande folkhälsoåtgärder och primärvård. Dessa två indikatorer är avgörande för bra folkhälsa.
Andelen i befolkningen med icke-tillgodosedda tandvårdsbehov på grund av kostnad, väntetider och geografiskt avstånd ligger på runt 4 procent i Sverige. Detta är tre gånger lägre än i Norge och Danmark, där siffran ligger på nära 12 procent. I Finland ligger siffran på 9 procent. Dessa tre länder har statligt styrd sjukvård. I hela Europa är det bara Grekland som har sämre tillgång till tandvård än Norge och Danmark.

Dålig tandhälsa kan påverka förekomsten av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, demens samt lungsjukdomar och mag- och tarmsjukdomar, som exempelvis Crohns och IBD. I boken Din hälsa sitter i munnen, författad av professor Björn Klinge, belyses det omfattande forskningsarbetet kring sambandet mellan munhälsa och allmän folkhälsa.
En tredje avgörande faktor för folkhälsa är samhällets förmåga att motstå pandemier (ofta kallad pandemisk resiliens eller beredskap). Under covid-19-pandemin drabbades flera länder av tydlig överdödlighet, det vill säga att fler personer avled än vad som var normalt utifrån historiska genomsnitt.
Under denna pandemi har Sverige presterat bäst, med lägst överdödlighet i EU och bättre än de statligt styrda hälso- och sjukvårdssystemen i Norge, Danmark och Island.
Överdödlighet under Coronapandemin (Genomsnitt för tre år 2020-2022).

Finlands nya hälsoreform är ett ännu varnande exempel.
I januari 2023 flyttades ansvaret för hälso- och sjukvården från enskilda kommuner till statligt finansierade välfärdsområden (5). Av dem som behövde medicinsk vård år 2024 angav 12,4 procent av befolkningen att de inte fick de tjänster som de behövde. Andelen är näst störst i EU (6). Enligt stiftelsen Kaks upplever idag nära 60 procent av finländarna att sjukvården har försämrats på deras hemort (7).
Många forskare och nationalekonomer i Finland anser att de statliga välfärdsområdena i Finland bör omvandlas till regioner med egen beskattningsrätt för att säkra en jämlik tillgänglighet till vården i alla delar av landet (8).
Referenser
- Bel Habib, Hedi: S och KD vill omvandla sjukvården till ett geografiskt apartheidsystem
- OECD: State of Health in the EU. Sweden.Country Health Profile 2025
- Eurostat: Statistik över ouppfyllda vårdbehov
- OECD: State of Health in the EU Sweden Country Health Profile 2023
- Vårdproffs: Välfärdsområdena är en katastrof
- Finska Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde: EU-jämförelse: Finlands hälso- och sjukvård är bra på många sätt, men alla har inte tillgång till vård på lika villkor
- Yele,2025: Sex av tio tycker att sjukvården blivit sämre där de bor
- Hufvudstadsbladet. 16 maj 2026: Det är sjukt dyrt att vara sjuk i Finland. Sluta låtsas att Finland är ett nordiskt välfärdsland
Hedi Bel Habib, fristående debattör, filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet.