S och KD vill omvandla sjukvården till ett geografiskt apartheidsystem

Hedi Bel Habib Hedi Bel Habib, fristående debattör, filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet.
publicerad Idag 10:00
- av Hedi Bel Habib
Magdalena Andersson och Ebba Busch
Magdalena Andersson och Ebba Busch | Pressfoton: Kristdemokraterna och Mathias Hansson för Socialdemokraterna

Magdalena Andersson och Ebba Busch har enats om att avskaffa det demokratiskt styrda sjukvårdssystemet för att ersätta det med en central byråkrati, ett geografiskt apartheidsystem, långt borta från medborgarnas inflytande. Resultatet är ett apartheidsystem baserat på geografiska grunder.

Andersson och Busch har enats om vad som bäst kan underlätta för deras partier att vinna valet och bilda en gemensam regering. Att Magdalena Andersson välkomnar KD:s förslag om att avskaffa regionerna är inte förvånande.

År 2012 föreslog Magdalena Andersson själv att den kommunala beskattningsrätten kan komma att avskaffas helt eller delvis och ersättas med en statlig finansiering av vård, skola och omsorg eftersom en statlig skatt leder till en jämnare fördelning över kommunerna.

Magdalena Andersson och Ebba Busch sätter regeringsinnehav före landets bästa

Varken Busch eller Andersson har några sakargument. Deras diskussion om att förstatliga sjukvården handlar endast om deras möjlighet att bilda regering. Under måndagen frågades Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch i Ekots partiledarutfrågning. Där sade hon att en ny regering måste möta Kristdemokraternas vallöfte om ett nationellt ansvar för vården och möta vårt krav på att ta bort regionerna.

Ebba Busch får stöd av Magdalena Andersson vid en pressträff.:

”Jag tycker det är väldigt bra om sjukvården blir en fråga i valrörelsen och jag delar Ebba Buschs uppfattning att vi behöver en ökad statlig styrning i svensk sjukvård”.

Kristdemokraterna anser att vårdens tillgänglighet och kvalitet inte ska styras av postnummer eller vilken region du tillhör. De driver på för en mer jämlik hälso- och sjukvård i hela landet. Deras huvudsakliga vårdpolitiska mål är ett statligt huvudansvar för sjukvården och avskaffande av regionerna för att åstadkomma detta. Norges förstatligande av sjukvården används som ett argument för detta.

Norge är ett skräckexempel och inte en förebild när det gäller tillgänglighet

För att kunna utläsa centraliseringens betydelse inom sjukvården för tillgänglighet i alla delar av landet behöver befolkningstätheten beaktas när olika länder jämförs. Norge, Sverige och Kanada är bland de mest glest bebodda länderna och därför jämförbara när det gäller effekter av centralisering av sjukvården på tillgänglighet i alla delar av landet.

Syftet med centraliseringen av sjukvården i Norge var att uppnå en mer likvärdig vård över hela landet och balansera utbudet så att verksamheter finns både i större tätorter och i glesbygd. Ett syfte var att tillgången till sjukhusvård och vårdens utbud fördelas utifrån invånarnas behov och krav på nåbarhet i alla delar av landet.

Data från OECD visar dock att Norge idag har den största klyftan mellan stad och land när det gäller tillgång till sjukhusvård bland OECD-länder. Hela 43,3 procent av Norges befolkning utanför tätortsregioner saknar idag möjlighet att nå ett sjukhus inom ramen för 45 minuter jämfört med ett genomsnitt på 17 procent för OECD-länder.

S och KD vill omvandla sjukvården till ett geografiskt apartheidsystem
43,3 % av Norges befolkning utanför tätortsregioner saknar idag möjlighet att nå ett sjukhus inom 45 min | Källa: OECD och Världsbanken

Dessa data visar klart och tydligt att ju högre grad av centraliserad styrning av resurser som finansierar välfärden, desto högre är andelen medborgare utanför tätorten som saknar tillgänglighet till sjukhusvården. I Norge, där andelen centraliserade skatter tangerar till 90 procent av de totala skattintäkterna, saknar nära hälften av medborgarna utanför tätorten tillgänglighet till sjukhusvård inom rimlig tid.

Denna siffra är nästan dubbelt så hög som i Kanada, där centralt styrda skatter utgör endast 43 procent av de totala skatteintäkterna. Magdalena Anderssons och Ebba Buschs  tilltänkta gemensamma projekt om att förstatliga sjukvården kommer således att omvandla Sverige till ett geografiskt apartheidsystem när det gäller medborgarnas tillgänglighet.

Vården blir inte bättre genom att avskaffa den regionala och lokala demokratin

Att Magdalena Andersson välkomnar KD:s förslag om att avskaffa regionerna är inte förvånande. År 2012 föreslog Magdalena Andersson att den kommunala beskattningsrätten kan komma att avskaffas helt eller delvis och ersättas med en statlig finansiering av vård, skola och omsorg eftersom en statlig skatt leder till en jämnare fördelning över kommunerna.

Det utspelet gjorde de fd statssekreterarna Jan Larsson och Magdalena Andersson  på Socialdemokraternas ekonomiska seminarium enligt Rapports utsända på plats: Avskaffa den kommunala beskattningen (SVT). Arbetarrörelsens tankesmedja skulle under hösten 2012 genomföra en skatteutredning där reformen skulle diskuteras.

Magdalena Andersson och Ebba Busch glömmer att det som de flaggar upp som bäst för att säkra deras maktinnehav är sämst för landets framtid. I en tidigare artikel har jag visat att det inte finns en enda siffra som skulle tyda på att avskaffandet av den regionala och lokala demokratin skulle leda till en bättre vård för medborgarna.

Skulle Magdalena Andersson eller Ebba Busch sitta på några data inom detta område, är de välkomna att bemöta den argumentation som förs i denna artikel och den mer omfattande dataanalysen som presenterades i ett tidigare inlägg i NewsVoice.

 

Ett förstatligande av sjukvården enligt norsk modell kan få förödande konsekvenser i Sverige
Ett förstatligande av sjukvården enligt norsk modell kan få förödande konsekvenser i Sverige

 

Donera till NewsVoice