Upprustad järnväg ökar Sveriges beredskap och försvarsförmåga

DEBATT. Det är stor risk att nödvändig upprustning av järnvägsnätet får stryka på foten eftersom Socialdemokraterna har ställt sig bakom de borgerliga att kostnaderna för försvaret ska utökas med 30 miljarder kr om året till 84 miljarder kr, men man har inte angett hur det skall finansieras.

Text: Hans Sternlycke, vice ordförande i Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet

Förra året gick Sverige med i PESCO (Permanent Structured Cooperation), EU:s permanenta militära samarbete, som kräver av sina medlemmar att försvarsanslagen skall höjas till två procent av BNP. Då skulle Sverige behöva lägga 96 miljarder kronor på försvaret. EU har imperialistiska målsättningar att skaffa en europaarmé som kan ingripa även i länder utanför Europa i samarbete med NATO.

Det är stor risk att nödvändig upprustning av järnvägsnätet får stryka på foten för upprustningen av försvaret. I dag används bara en tredjedels procent av BNP till järnvägsinvesteringar, och enligt den budgetsyn partierna har får man inte låna till dem, även om de är ekonomiskt lönsamma, utan de skall finansieras med anslag och ligga under budgettaket. Med ökade försvarsanslag minskar budgettakets utrymme för sådant som som järnväg.

Rustning av försvaret gör inte Sverige tryggare, och inte heller vårt övergivande av neutraliteten för en närmare anknytning till USA och NATO. Det motiveras av en mediekampanj om hur farligt och aggressivt Ryssland är, när det är USA som varit långt aggressivare och startat krig och gjort kupper för sina koloniala intressen, och när NATO lägger tiofalt mer på rustning än Ryssland. Risken är att Sverige som icke neutralt vid en konflikt blir slagfält mellan Ryssland och USA, och att taktiska atomvapen används då.

Ökade försvarsutgifter är meningslöst, när vi inte har ett civilförsvar som duger.

Upprustad järnväg förbättrar Sveriges beredskap

Jordbruket producerar numera bara två femtedelar av vår mat och med den ökade urbaniseringen blir förbindelselinjerna till maten allt sårbarare. Utan bränsleimport kan inte lastbilarna transportera den. Med avbrutna transporter blir det matbrist efter en vecka.

Den ökade befolkningskoncentrationen och digitaliseringen gör elnät, telekommunikation, VA-nät och betalningssystem sårbart. Om vi kan sprida befolkningen jämnare över Sverige med järnväg ökar vår försvarsförmåga mer än med mer pengar till vapen.

Investeringar i infrastrukturen gör Sverige rikare

Om politikerna anser att vi har råd med 30 miljarder kronor om året i ytterligare utgifter, borde de pengarna i stället för på försvar läggas på järnvägsinvesteringar. Då skulle de komma närmare den procent av BNP som behövde satsas på järnväg för att bygga om Sverige för tåg och bort från fossilsamhället. Med mer pengar på försvaret ökas i stället fossilutsläppen i produktion av vapen och i övning med dem, och än värre blir det om de verkligen används.

Utan investeringar urholkas realkapitalet, och vi blir fattigare. Fram till första världskriget satsades en procent av BNP på järnväg med lånade pengar, och Sverige blev en industrination. Med mer investeringar i järnväg blir vi rikare, med mer pengar till försvaret förstör vi pengar.

Skall vi förstöra pengarna där måste vi låna för att klara den infrastruktur som en växande ekonomi kräver. Det omöjliggör dock regeringens budgetpolitik som behandlar investeringar som driftskostnader som läggs under budgettaket. Vi kan inte sätta våra barn i skuld sägs det, men vi blir inte fattigare av att låna till investeringar som ökar vår förmögenhet och ger lönsamhet genom att transporterna fungerar bättre.

Text: Hans Sternlycke