Christer Nilsson (1941-) är historiker och författare (6 böcker), ledarskribent och recensent av facklitteratur. Han har skrivit för Läkartidningen, Axess, Ale - Historisk tidskrift, Finsk tidskrift, Expressen, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Östgötacorren, Borås tidning och 
DEBATT. Väljarna i det svenska EU-valet har sagt sitt. Liberalernas kraschlandning på avgrundens rand, 4,1 procent, var ett fiasko utan motstycke och kan ses som helt självförvållat. I inte ringa grad har de stora liberala tidningarna DN, Göteborgsposten, Sydsvenskan/HD och Expressen bidragit till detta självskadebeteende.
Text: Christer Nilsson, historiker, författare
Det har dragit en våg av protester mot etablissemanget och dess trumslagande medier över Europa. Alltmedan dessa medier hela tiden öst sitt förakt över dessa ”populistiska” strömningar. Både över dem som varnar för undergång genom massiv muslimsk migration såväl som dem som varnar för den apokalyptiska klimathysterin med Greta Thunberg i spetsen. Detta förakt från mediernas sida och deras självpåtagna uppgift att uppfostra människor har lett till leda, trötthet och fanflykt från de redan fåtaliga liberalerna som nu skingrats för alla vindar.
Av rädsla för ett starkt folkligt missnöje hade man utsett speciellt Sverigedemokraterna som djävulens advokat för detta genuina folkuppror. Nu blev ju SD, M och KD de stora vinnarna medan L och Fi störtdök. Anmärkningsvärt var också att ”Greta-effekten” totalt uteblev i hennes eget hemland eftersom Miljöpartiet föll från förra valets 15,4 till dagens 11,4 procent.
Ute i Europa var det etter värre. Den största bomben kom från franskt håll där Marine Le Pens Rassemblement National (tidigare Front National) vann över president Macrons nyliberala parti LREM, där migrationen blivit för omfattande och skattetrycket i det närmaste outhärdligt.
I Tyskland blev etablissemangspartierna Socialdemokraterna och Kristdemokraterna med Angela Merkel de stora förlorarna, de sistnämnda näst intill halverades. Detsamma hände i Storbritannien där Labour och Conservatives fick storstryk och där Brexitpartiet valdes på första plats. Viktor Orbàns Fidesz i Ungern fick 52 procent av rösterna och i Italien fick Matteo Salvinis Lega över 30 procent och får tillsammans med Femstjärnerörelsen över 50 procent.
- Är det då inte dags för de liberala politiska redaktionerna att ägna sig åt självrannsakan och intern kritik?
- Vad har vi gjort för fel? Varför har vår opinionsbildning varit så kontraproduktiv?
- Varför går det inte att hamra in ett (ny)liberalt budskap hos människor som för länge sedan tröttnat på den ensidiga och verklighetsfrämmande retoriken?
- Varför inte ödmjukt erkänna att vi misslyckats med vårt uppdrag? Kanske det är för mycket begärt att journalister erkänner att de gjort och tänkt fel?
När man läser vad Liberalerna vill med EU så är det solklart. EU är lösningen på det mesta. Man vill ge unionen egen beskattningsrätt (på sikt) och införa koldioxidskatt. Man vill gå med i euron (som enda parti) och bankunionen och därmed skyldig att täcka upp förluster i utländska banker.
Man vill att finanspolitiken i hela unionen ska samordnas och man vill ha gemensam finansminister och eurozonbudget. För nästan hela svenska folket är detta totalt verklighetsfrämmande – ett dödfött projekt och en viktig orsak till katastrofvalet. Det var en bra idé när svenska folket röstade nej till euron och vi kan tacka vår lyckliga stjärna för att (ny)liberalerna inte har fått sin vilja igenom och att vi står utanför det krisande eurosamarbetet.
Text: Christer Nilsson, historiker, författare