BILTEKNIK. Europeiska och amerikanska politiker och myndigheter tvingar nu med regler, skatter och böter bilindustrin att utveckla och tillverka bilar för ren eldrift eller med elmotor som komplement till förbränningsmotor.
Text: Tege Tornvall, biljournalist, nätverket Klimatsans | Tornvall är erfaren faktajournalist med ett förflutet från bla: Veckans Affärer, Ny Teknik, Bilsport, Affärsresenären, Teknisk Tidskrift och annan fackpress.
Bland nya bilar i Sverige blir elbilar och laddhybrider allt vanligare. Var tredje eller fjärde nyregistrerad bil är nu elbil eller laddhybrid (bränsle- samt elmotor med batterier som laddas utifrån). Drygt häften köps eller leasas av företag, myndigheter och förvaltningar.
De är klart dyrare men ger vid nyköp 60.000 kronor bonus för elbilar och 10-60.000 kronor för laddhybrider beroende på hur mycket koldioxid de släpper ut i blandad körning enligt den nya, strängare WLTP-cykeln. De ger också lägre skatt än bensin- och dieselbilar, men fortfarande svarar laddbara bilar bara för ca 2,5 procent av Sveriges totalt ca 4,8 miljoner personbilar i trafik. Frånsett Norge är andelen än lägre i övriga länder där sådana bilar över huvud taget säljs.
En begränsande faktor är deras batterier. För närvarande används litium/jon-batterier liksom i mobiltelefoner, datorer och hemelektronik. De innehåller sällsynta och dyra material, som ofta utvinns under svåra arbetsförhållanden:
- Litium, varav 75 procent från Argentina, Bolivia och Chile i konkurrens med lokalbefolkningens försörjning. Pris 100-200 kronor per kg.
- Grafit, två tredjedelar från diktaturen Kina. 50-100 kronor per kg.
- Kobolt, nära två tredjedelar från det kommunistiska u-landet Demokratiska Republiken Kongo, även med barnarbete. 250-300 kronor per kg.
- Nickel från bl. a. Ryssland, Australien och Kanada. 120-130 kronor per kg.
Ett batteri med kapacitet 50 kWh (25-35 mils faktisk räckvidd) väger ca 350 kg och innehåller ungefär följande:
- 5-10 kg litium för 500-2.000 kronor
- 30-35 kg grafit för 1.500-3.500 kronor
- 10-15 kg kobolt för 2.500-4.500 kronor.
- 30-35 kg kg nickel för 3.500-4.500 kronor
Tillsammans svarar de för 10-20 procent av batteriets totala pris, som nu ligger runt 1.500 kronor per kWh. Ett 50 kWh batteri kostar ca 75.000 kronor.
Fler laddbara bilar och snabb utbyggnad av batterifabriker ökar behovet av dessa råvaror, även om biltillverkarna försöker ersätta kobolt i batteriernas katoder (minuspoler) med nickel och andra material.
Europeisk och amerikansk bilindustri är nästan helt beroende av leverantörer i andra världsdelar, varav många i demokratiskt osäkra eller rent auktoritära länder. Kina siktar på att dominera marknaden och investerar stort världen runt.
Efterfrågan på flera råvaror ökar snabbare än utvinning och produktion. Sverige har gott om möjliga fyndigheter enligt Sveriges Geologiska Undersökning, SGU. Men svenska formaliteter för tillstånd tar många år – om de alls ges.
För att gardera sig har Scania, AB Volvo och Volvo Cars avtal med leverantörer på olika håll i flera led. Frågan är vad dessa avtal är värda i ett läge med global brist på viktiga råvaror. Även Northvolts planerade fabrik i Skellefteå behöver säkra leveranser.
Text: Tege Tornvall, biljournalist, nätverket Klimatsans | Läs mer av Tornwall i NewsVoice
