DEBATT. Alla diskussioner gällande Kina har det sista halvåret rört Corona-epidemin, men den frågan är – trots dess stora ekonomiska konsekvenser – ändå mindre än det egentliga problemet: Hur hantera en hård kommunistisk diktatur, som delvis frigjort sig från den socialistiska planekonomin, som genom sina ekonomiska följder sög kraften ur Sovjetunionen?
Text: Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand.
Kina har genom att tillåta inhemskt kapitalistiskt företagande, locka multinationella företag att lägga tillverkning i Kina, bryta mot WTOs regler på många områden samt att i enorm utsträckning stjäla intellektuell egendom från västländerna lyckats nå en mycket snabb tillväxt – tills president Trump inledde sin handelspolitik.
Den intressantaste tolkningen av skälet till Corona är, att epidemin var följden av just den handelspolitiken och den därmed kontinuerliga minskningen av Kinas enorma handelsöverskott gällande USA samt det faktum, att ett stort antal västerländska företag också påbörjade en omorientering av sina investeringar till andra länder.
Huruvida landet därigenom bara upplevde den lägsta tillväxten på tre decennier eller t o m hade en sjunkande BNP är inte så väsentligt. Hypotesen här är, att den tydligt negativa ekonomiska utvecklingen och de pessimistiska prognoserna ledde till beslutet att sprida viruset – skapat av människor men troligen/kanske av misstag lössläppt i Wuhan – över världen (1). Kinas ledning kunde inte acceptera att i den situation man befann sig pga Trump ensamt få ett ytterligare dråpslag, utan man beslöt att dölja sin nedgång genom att skapa ett alibi och kaos i världsekonomin.
Men även i detta fall kommer Kinas ekonomi att anpassa sig och fortsätta att växa, så huvudfrågan kvarstår: Hur kan världen acceptera att en stat, som djupt förtrycker sin befolkning, ständigt bryter mot viktiga ekonomiska och andra avtal och alltmer tillgriper våld eller hot om våld mot andra länder, får öka sitt inflytande och sin makt ? Kina har redan visat en aggressivitet liknande Tysklands under 1936-38. Om man inte håller med om att dess Munchen-händelse redan inträffat (politiken i Sydkinesiska Havet; (2)), kanske man blir övertygad, om HongKong tas över i strid med internationella avtal?
Slutsatsen är, att Kina är en expansiv och ytterst farlig diktatur sannolikt på glid mot att bli totalitär, och uppenbarligen med mål att minst dominera Asien, Mellanöstern och Afrika.
Landet är också inriktat på att dominera de i framtiden teknologiskt viktigaste industrierna, där man genom – i sin omfattning aldrig tidigare genomförda teknikstölder – redan skaffat sig en nämnvärd position. Genom sin politik har man övertagit väsentliga delar av strategiskt viktiga industrier och där blivit den ledande globala producenten. Västvärlden är i vissa avseenden, exempelvis många mediciner, helt beroende av Kina.
Beträffande elektronik dominerar landet tillverkningen av vissa produktsektorer och levererar exempelvis till ett antal av västvärldens nya stora vapensystem. Man är en formidabel underleverantör gällande strategiskt viktiga produktområden som verkstadsmekaniska komponenter och produkter. En offentlig sammanställning, som visar omfattningen av Västs beroende av Kina beträffande de helt vitala produktsektorerna i ett land, finns ännu inte, men är troligen skrämmande. Kina har helt enkelt under de senaste decennierna fört ett ekonomiskt krig mot Väst, som man betraktar som fiende – ett krig vilket man kan sägas ha vunnit.
Företagsledningar och politiker har vägrat inse vad deras inkompetenta outsourcings- eller etableringspolitik leder till vid en konflikt. Företagen har av girighet och brist på förståelse av Kina till det landet överlämnat produktionsresurser, teknologi och potential för utpressning av sina hemländer. Och politikerna har av enfald eller mutor blundat för alla faror.
USA har drabbats värst genom utflyttningen och förödelsen av sina tidigare industristater i nordost och de oerhörda handelsunderskott man haft visavi Kina. Men hotet, som nu är både ekonomiskt och politiskt, riktas mot alla demokratiska stater, och eftersom Väst måste reagera, kommer ett kallt krig att utvecklas. I det läget är frågan, vilken ny handelspolitik och andra åtgärder man bör utarbeta för att rätta till det riskfyllda läget.
Inledande åtgärder
Inledningsvis bör världen kräva kompensation för de oerhörda skador många länder lidit pga Coronavirus-epidemin och legalt driva dessa krav i de domstolar, som är möjliga. Vi talar här om kostnader uppgående till många biljoner (1012) dollar.
Väst har uppenbarligen inte viljan eller förmågan att omedelbart utesluta Kina ur World Trade Organization pga dess brott mot stadgarna och de villkor, som var förutsättningen för dess medlemskap, men ett ihärdigt arbete med att visa tidigare och pågående brott mot reglerna kan kanske så småningom möjliggöra det. Kinas status som utvecklingsland bör omedelbart elimineras, och samma regler som för industriländer tillämpas avseende landet. Det grepp Kina har om andra globala organisationer, som springer dess ärenden, får lösas successivt. Att västländerna lämnar organisationer –som USA WHO – blir en sista utväg, ifall bättring inte sker.
Handelspolitik
Beträffande export och import till och från Kina:
-Inga militärt viktiga komponenter eller produkter/tjänster får köpas från, säljas till eller i övrigt överföras till Kina, och samma regler gäller produkt- och tillverkningsteknologi med någon tänkbar militär användning (3).
Detta innebär att bland annat olika sektorer av västerländsk elektronik- och verkstadsmekanisk industri måste expandera.
- Västerländska företag ska överhuvudtaget inte vara verksamma inom flyg- och rymdindustrierna i Kina.
- Länder bör avstå från att använda Kina som leverantör eller underleverantör gällande helt samhällsnödvändiga råmaterial, komponenter, produkter eller tjänster (oavsett bransch), som västländer kontinuerligt måste ha tillgång till för samhällsväsentlig verksamhet. Det gäller obetingat om Kina är huvudproducenten eller är en av få stora producenter. En tillräcklig kapacitet gällande stålindustri, metallmanufaktur o dyl måste finnas USA och Europa. Ändring måste ske av miljöregler, som hindrar aktuella industrier att expandera eller verka.
- Västländer bör, eventuellt tillsammans, säkra tillgången på de sällsynta jordartsmetaller, vilka Kina söker monopolisera.
- Export och import av konsulttjänster av tekniskt och kommersiellt slag tillåts inte.
- Strikta regler för detaljerad redovisning av tillverkningsland gällande produkters (och viktiga komponenters) ursprung bör genomföras internationellt.
Identifiering sker av lätta, arbetsintensiva industrier i Kina med välkänd teknik och väsentlig export, vilka snabbt och enkelt kan omlokaliseras till andra länder. Vid diskriminering och orättvist beteende mot utländska företag i Kina, fortsatta intellektuella stölder av intellektuell egendom o dyl bestäms maximal volym eller förbud av import av sådana kinesiska produkter, vilka då inom ett halvår likaväl kan produceras i andra asiatiska länder (4).
Kina eller kinesiska medborgare ska inte tillåtas att i västländer: köpa, äga och/eller driva företag och verksamhet alternativt arbeta inom: produkt/tjänsteområden, där Kina inte har rätt att vara varu/tjänsteköpare eller varu/tjänsteleverantör enligt ovan.
Detsamma gäller:
- hela livsmedelsområdet (bortsett från försäljningsbolag och restauranter)
- byggnation avseende branscher, där kinesiska medborgare inte tillåts vara verksamma
- all verksamhet gällande energi och infrastruktur
- verksamhet inom mineralutvinning samt annan gruvdrift
- fastigheter och fastighetsförmedling
- bank och finans
- media och underhållning av alla slag (för globala organisationer gäller ägarreglerna alla led).
Regler för organisationer av s k kulturell art formuleras på basis av ömsesidighet; Konfucius-institut finns inte längre i Sverige. Kinesiskt deltagande på internet på sätt, som Kina inte tillåter utlänningar, bör utvärderas. Full ömsesidighet ska gälla Kinas utnyttjande av västerländska media för betald reklam och sponsoring.
Finansiering från väst beträffande kinesiska företag och projekt i Kina får inte ske avseende branscher eller verksamheter av någon militär betydelse. Majoriteten av kinesiska företag på exempelvis New Yorkbörsen misstänks för falsk redovisning. Västerländska länder bör ta ställning till om kinesisk kapitalanskaffning här bör tillåtas i någon form.
Kinesiska studenter och akademiker tillåts inte studera, forska eller undervisa i väst inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Alla akademiska kontakter av denna typ med Kina avbryts. Kontakter i andra ämnen, vilka kan ha någon militär betydelse, avslutas. En kraftig nedskärning av antalet studenter sker gällande antalet inom övriga områden.
Dessa regler har likheter med de, som tillämpades mot Sovjetunionen under det första kalla kriget. Eftersom Kina är ett mycket vitalare land kommersiellt, är de idag ännu viktigare att snabbt införa och strikt upprätthålla dessa.
Text: Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav hösten 2017 ut boken ” Vakna upp – Dags att dö! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.
(1) https://www.thegatewaypundit.com/2020/04/with-its-economy-collapsing-in-an-act-of-economic-war-china-dropped-the-coronavirus-and-destroyed-the-entire-world-economy/
(2) https://newsvoice.se/2020/05/geoekonomi-kina-hanteras/
(3) https://www.c4reports.org/open-arms
(4) Jfr: https://www.thegatewaypundit.com/2020/04/wayne-allyn-root-mr-president-heres-how-to-punish-china
