DEBATT. När Sveriges Radio rapporterar om upploppen i Malmö under den gångna helgen råder det ingen tvekan om var de står i debatten om yttrandefrihet kontra sådant som antidemokratiska hädelselagar. Istället för att förhålla sig neutrala väljer de att tala med muslimsk röst och ett muslimskt synsätt på samhället.
Text: Bitte Assarmo | Artikeln har tidigare publicerats i Det Goda Samhället
När inslaget om Malmö påannonserades i P1 Morgon måndagen den 31 augusti sa uppläsaren, med mycket allvarligt tonfall:
”Vi ska till Malmö, det har ju varit en orolig helg där. Det var i fredags, efter att flera personer, bland annat från det danska partiet Stram kurs, skändat koranen som protester övergick i våldsamt upplopp”.
”Skändat koranen”. Inte ”bränt en koran, vilket är en kränkning för många inom islam”. Utan ”skändat koranen”. Punkt.
För svenska medborgare, som till övervägande del är sekulära icke-muslimer, är koranen bara en bok som alla andra böcker. Ändå väljer Sveriges radio alltså att anamma det muslimska synsättet på koranen, vilket är att koranen är en helig skrift.
Även Malmö Stads ledningsstrateg Per-Erik Ebbestål, är inne på samma linje. Han beklagar det som inträffade i Malmö, men han verkar inte tillnärmelsevis lika upprörd över kravallerna som över ”skändningen av koranen”.
”Tyvärr så spreds det bilder på sociala medier som uppfattades som att polisen agerade väldigt passivt kring dom här händelserna. Eh… Och då ska man ju ha förståelse för att… eh… hets mot folkgrupp är ett väldigt svårt brott att utreda. Så polisen agerade på så sätt som planerat, att man väntade tills brott genomfördes och sen, sen grep man dom här personerna som genomförde det här. Men tyvärr så uppfattades det här då som väldigt negativt i vissa grupper.”
Per-Erik Ebbestål antyder alltså att det är själva den så kallade ”skändningen” av koranen som är den brottsliga handlingen, när det brottsliga i själva verket är att ”dom här personerna”, som han kallar dem, genomförde sin manifestation trots att de fått avslag av polisen. Men det slutar inte där. Han beklagar också att ”vissa grupper” uppfattat det som om polisen varit passiv, som om det skulle ge människor rätt att bete sig som drägg.
Det faktum att en majoritet av landets befolkning är betydligt mer upprörda över upplopp och vandalisering än över att en bok blir hårdhänt hanterad är ingenting han ens nämner.
Därmed ger han legitimitet åt upprorsmakarna och ger signalen att det är helt i sin ordning att ge sig ut på gatorna och vandalisera och förstöra om någon är respektlös mot koranen. Koranen betraktas plötsligt som hela Sveriges heliga skrift, när den i själva verket inte har någon särställning överhuvudtaget i vårt land.
Det här fenomenet har smugit sig in i alla sammanhang där islam dyker upp. I flera år har public service (och andra stora medier) konsekvent och vördnadsfullt kallat Muhammed för ”profeten Muhammed”, som om han bör betraktas som ”profeten” av hela det svenska samhället och inte bara av muslimerna. Och varenda gapig, våldsam manifestation med muslimska förtecken ska alltid bortförklaras med att någon – eller kanske hela det svenska samhället – underlåtit att visa muslimerna och deras religion tillbörlig respekt.
För det första är ingen i Sverige ålagd att visa någon särskild vördnad för vare sig islam eller någon annan religion. För det andra går det här förhållningssättet helt emot public services skattefinansierade uppdrag. De ska nämligen vara ”oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen”.
Jo tjena. Hur oberoende i förhållande till religiösa intressen är de när de pratar med muslimsk röst varje gång de rapporterar om sådant som involverar islam? Ungefär lika oberoende som de skulle vara om de plötsligt började prata det kristna språket och i högtidlig ton talade om ”vår frälsare Jesus Kristus” varenda gång de pratade om kristendomen. Den som någon gång hört en alldeles vanlig nyhetsuppläsare i TV eller radio säga det med lågstämd, högtidlig röst, räck upp en hand.
Det är naturligtvis ganska givet att många troende muslimer upplever det som en skändning när en ickemuslim lever rövare med koranen. Det finns kristna som blir rejält illa berörda när någon är respektlös mot bibeln också. Men det är deras sak att hantera – inte vår. Och public service ska inte – får inte – välja sida. Så enkelt är det. Ändå gör de det. Hela tiden. Och det är djupt oroväckande.
Text: Bitte Asarmo
Relaterat
- SVT: Upplopp efter koranbränning – se bilderna från fredagnattens upplopp i Malmö
- Aftonbladet: Risk för nya upplopp – drönare sätts in
