Teknisk valsamverkan för att bryta 8 klöverns dominans – #Valet2022

OPINION. Vilka är då medlen och metoderna för att kunna spräcka 8-klöverns totala väljarförakt? Vi har på senare år sett hur ganska många svenska medborgare tröttnat på politikernas fullständiga likgiltighet gentemot sina ursprungliga svenska medborgare. Är folkrörelsernas tid i Sverige ett minne blott?

Text: Jan Norberg | #valet2022

De nya folkrörelserna har i och för sig tagit sig lite olika former och uttryckssätt. De olika rörelserna har kanske inte alltid varit helt enade om sina respektive prioriteringar, men man verkar vara hyggligt eniga om en sak.

Svensk partipolitik måste förnyas och det mycket fort, annars övergår demokratin till en nattväktarstat som får fokusera på att hålla sina medborgare i schack med brutala metoder. Vi är på god väg redan nu. Dvs de av oss som ser detta komma!

Polisens tillkortakommanden

Polisens politisering, det s.k. Södertörnsyndromet, har genom Dan Eliassons försorg nu fått livsfarliga konsekvenser för den svenska ursprungsbefolkningen och därmed förlamat alla poliser i deras tjänsteutövning. Tack Dan Eliasson.

När våldet från islamska och kriminella klangrupperingar uppmuntras samtidigt som polisen uppträder med stor brutalitet när ursprungssvenskar på ett fredligt sätt vill manifestera sin oro för den samhällsordning, som våra 8 riksdagspartier tycks vara överens om är den rätta, ja, då har vi ett demokratiskt jätteproblem i Sverige.

Vad kan olika svenska folkrörelser göra?

Vilka möjligheter har då alla ursprungssvenskar att påverka den politiska utvecklingen i Sverige om samtliga riksdagspartier i stort sett är överens om den samhällsordning, vilken vi nu snabbt ser falla samman inför våra egna ögon?

Den så djupt odemokratiska 4 %-spärren för att komma in i Riksdagen sätter effektivt käppar i hjulet för alla människor med ambitioner att försöka göra något åt den nu rådande samhällsordningen.

Kommer Stram Kurs att påverka det svenska valet?

Den dansk svenske juristen och politikern Rasmus Paludan har med sitt svenska parti Stram Kurs valt ett mer spektakulärt sätt att påverka den sovande svenska ursprungsbefolkningen. Hans strategi är tydligt polariserande och hans budskap är att åskådliggöra den risk som det innebär att låta klankulturen från MENA successivt få flytta fram sina islamska positioner.

Rasmus Paludans strategi bygger på att visa upp konsekvenserna av en helt oreglerad massinvasion, han lyckas enligt mitt sätt att se det, ganska bra. Genom att utmana de våldsälskande islamisterna så tvingar han alla ursprungssvenskar att ta ställning.

Nya politiska partier uppstår i en rasande takt

Utan att ta ställning till fördel för något speciellt parti av dessa nya uppstickarpartier så har de ett gemensamt problem, det stavas den 4 % spärr som effektivt utestänger dem från att komma in i Riksdagen.

För att ändå exemplifiera ett sådant nytt parti som uppstått, Knapptryckarna, så försöker de på ett nytt sätt organisera sin verksamhet. Deras idéer präglas av ett påtagligt inslag av direktdemokrati där medborgarna via omröstningar i en så kallad röstmotor skall avge sin mening i olika sakfrågor. Partiets representanter förbinder sig då att följa majoritetens beslut då det blir dags för votering i Riksdagens plenisal.

Det finns enligt Valmyndigheten ett ganska stort antal nya s.k. uppstickarpartier, hur många av alla dessa partier som har en rimlig chans att ta sig in i Riksdagen är det mycket svårt att säkert bedöma. Dock kan man med relativt stor säkerhet utgå ifrån att inget av dessa nya partier sannolikt kommer över 4 %-spärren.

Är någon form av teknisk valsamverkan lösningen?

Det finns en legal väg att runda 8-klöverns totala dominans. Den stavades valteknisk samverkan då den förmodligen prövades för sista gången för 30 år sedan. Det var på det sättet som KDS (KD) tog sig in i Riksdagen. KD sitter som bekant kvar i Riksdagen.

De tilltänkta KD-ledamöterna varvades in på valbara platser på Centerpartiets valsedlar. Denna öppenhet resulterade i mediala drev som skadade Centerpartiet allvarligt, men även KD, som endast fick in sin kommande partiledare Alf Svensson, men det räckte för att inifrån riksdagen bygga upp partiet.

Nu prövas nya samarbetsformer och mest intressant är Teknisk Valsamverkan

Låt oss börja med modellen för Teknisk Valsamverkan i sin enklaste form. Den innebär INTE att något av de deltagande uppstickarpartier behöver underordna sig något annat parti. Valsamverkan är bara en helt legal teknisk metod för att komma in i Riksdagen, därefter agerar alla partier som ingått i denna tekniska valsamverkan helt fritt.

Förvisso behövs en paraplyorganisation som alla uppstickarpartier går in under innan valet, något som dock är rena teknikaliteter. Väl inne i Riksdagen så är alla uppstickarpartier helt autonoma och röstar helt självständigt.

Paraplyorganisationen är vanligtvis en ideell förening, en tillhandahållare av verktygslådan för de olika partiernas tekniska valsamverkan. För att sticka ut i det mediala bruset och vara attraktiv behöver paraplyorganisationen samla uppstickarpartier med ”politiska hörntänder”.

Det är inte kopior på redan etablerade partier som behövs, därför är det önskvärt att plattformen för teknisk valsamverkan innehåller funktioner som medger att en säker omröstningsprocedur finns, allt för att kunna möta kraven på en fungerande direktdemokrati i frågor som läggs fram för väljarnas val.

Kampmoralen hos uppstickarpartierna är mycket god, men..

I sin iver att mana fram positiva känslor inom respektive parti så vill ytterst få av uppstickarpartiernas medlemmar medge att de av egen kraft är oförmögna att ta sig in i Riksdagen. Det skulle ju vara dåligt för den interna kampmoralen i varje sådant parti.

Sitter man som jag på ordentlig distans från den svenska valrörelsen så inser jag ändå att vi alla som överväger att rösta på något av dessa uppstickarpartier måste inse de realiteter vi har att förhålla oss till. Frågan blir för oss väljare om dessa uppstickarpartier kan ta sig samman och ingå i en teknisk valsamverkan?

NewsVoice har en ide om att i samarbete med Perspektiv TV att bjuda in representanter för några av dessa uppstickarpartier med den givna frågan om de kan tänka sig att medverka i en organiserad teknisk valsamverkan. Återstår och se hur många av dessa partiers företrädare som kommer till intervjuer där denna möjlighet diskuteras.

Text: Jan Norberg | #valet2022