Christer Nilsson (1941-) är historiker och författare (6 böcker), ledarskribent och recensent av facklitteratur. Han har skrivit för Läkartidningen, Axess, Ale - Historisk tidskrift, Finsk tidskrift, Expressen, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Östgötacorren, Borås tidning och 
EKONOMI. ”Statens uppfinningsrikedom (och girighet) när det gäller nya skatter och avgifter slår Gustav Vasas med tusentals hästlängder. År 2020 betalade svenskarna 2091 miljarder kronor i skatt”. Det skriver ekonomihistoriker Christer Nilsson, som ställer frågan om kapitationsskatt är lösningen för Sverige, ett av världens fem mest skattetyngda länder.
Text: Christer Nilsson, ekonomihistoriker |#valet2022
En sak har Gustav Vasa och staten i dag gemensam. Bådas girighet är monumental vad gäller att beskatta sina undersåtar in på bara skinnet. Gustav Vasa (1523-1560) var fenomenal på att uppfinna nya skatter: årlig skatt, årlig fordran, fogdefordring, kungsfordring, klockskatt, ollonsvinsskatt, silvergärder, kostgärder, soningsgärder och kronotionde.
Dessutom hårdare böter för revolter, hor, glåpord, slagsmål, avskjutet vilt och för fällda bokar och ekar. Sex och ett halvt ton konfiskerat kyrksilver, från den katolska kyrkan, samlades dels i salar i Gripsholms slott, dels smockfullt i kamreraren herr Eskils (Mickelsson) fyra gemak i slottet Tre Kronor.
Tillkom så 75 ton silver från Sala silvergruva. Gustavs girighet och jordhunger var närmast sjuklig och till sist hade han samlat drygt 5 000 gårdar under sig.
Svenska Staten slår Gustav Vasa med tusentals hästlängder
Statens uppfinningsrikedom (och girighet) när det gäller nya skatter och avgifter slår Gustav Vasas med tusentals hästlängder. År 2020 betalade svenskarna 2091 miljarder kronor i skatt (2 091 000 000 000 kr), vilket är cirka 42 procent av vår bruttonationalprodukt; ett gigantiskt belopp som omräknat i silver inte ens hade fått plats på hela Gripsholms- och Tre Kronors slott tillsammans. Gustav Vasa skulle ha fått bo någon annastans.
Skatternas fördelning för år 2020: Direkta skatter på arbete, 667 mdkr. Indirekta skatter på arbete, 579 mdkr. Skatt på kapital, 244 mdkr. Mervärdesskatt, 467 mdkr. Punktskatter, 136 mdkr.
Sammanlagt handlar det om cirka 50 olika skatter och avgifter. Sverige tillhör därmed världens fem mest skattetyngda länder, Danmark toppar med Sverige på femte plats. Källa: Ekonomistyrningsverket (preliminära uppgifter).
Skatteslukhålen
”Det är häftigt att betala skatt”, utbrast en gång statsministerkandidaten Mona Sahlin, medan Leif Östling, ordförande för Svenskt Näringsliv, kontrade med: ”Det är så vansinnigt höga skatter i Sverige och vad fan får jag för pengarna!”. Vem är då mest sann respektive mest korkad? Sant är dock att gigantiska skattebelopp försvinner i slukhålens svarta gap.
Några exempel på slukhål:
- Massinvandringen och migrationskrisen har dramatiskt ökat skattebelastningen och gett oss parallellsamhällen som kostar 250 miljarder kronor per år – den kanske mest realistiska beräkningen – redovisad i boken ”Låsningen” av Jan Tullberg, docent i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Tullberg har också beaktat kostnaderna för undanträngningseffekter på jobb och bostäder, vilka regeringen felaktigt sopat under mattan och låtsats som om de inte existerar.
- EU:s coronafond blev 2021 års värsta slöseri: 750 miljarder euro ska delas ut till länder i Sydeuropa vilka totalt vanskött sin ekonomi. Sverige ska bidra med 150 miljarder kronor och är därmed skuldsatt fram till 2058. Av den årliga EU-avgiften på 52 miljarder kronor får vi tillbaka endast 16 miljarder (30 procent) i EU-bidrag.
- 27 miljarder kronor – så mycket försvinner ur statskassan varje år på grund av fusk och slarv. Välfärdsfusket är vida utbrett och statens penningkran står ofta vidöppen för den som är oärlig. Systemen är dåligt skyddade och kontrollen häpnadsväckande undermålig. Det handlar om fusk med moms, lönebidrag, assistansersättning, sjukersättning och tillfällig föräldraersättning. Det borde vara våra folkvaldas viktigaste uppdrag att se till att dessa system inte missbrukas.
- För år 2022 redovisar regeringen en rekordstor budget till miljö- och klimatsatsningar, totalt 22 miljarder, samtidigt som utsläppen, trots alla satsningar, i princip har slutat att minska. Expertmyndigheter som Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet har dömt ut många storsatsningar som exempelvis klimatklivet, vindkraften, stödet till el-bilarna och solelen. Källa: Slöseriombudsmannen (Skattebetalarna)
Kapitationsskatt
Hans Jensvik och Jan Norberg ger på NewsVoice ett intressant förslag på en radikal skattereform som skulle kunna rädda Sverige från en total skattekollaps genom införandet av en så kallad Kapitationsskatt – en skatt (per huvud), enkel att beräkna, och som utgår med en summa per person, lika för alla, utan hänsyn till förmögenhet eller inkomst.
Läs mer: Kapitationsskatt – lika skatt per huvud – löser krisen med massinvandringen
I dag är en sådan (praktiserad) skatt sällsynt, men rätt genomförd skulle den dels ge ett rättvist skatteuttag för alla, dels skulle den lösa problemet med alla våra 800 000 ekonomiska migranter som lever på bidrag och inte tillför välfärden en enda skattekrona.
När det inte finns några bidrag att hämta längre så skulle de flesta migranter (på egen bekostnad) föredra att frivilligt flytta hem igen och Sverige skulle slippa alla dyra repartrieringskostnader.
Text: Christer Nilsson, ekonomihistoriker
