Jag vet en italienare som brukade vara med i ett ungdomsgäng i New York. En gång kom en herre från maffian och sa att killen hade ett gott rykte som en riktig tough guy, men han sa att någon dag kommer ynglingen att dödas för han är ej med i någon maffiafamilj. Killen blev erbjuden att gå med i en familj och då skulle han ha 100 procent full backning från sin familj när han hamnade i bråk.
Om man var en tough guy i New York år 1970 hamnade man förr eller senare i konflikt med någon som hade en familj bakom sig och då behövde man ha en familj i ryggen för att kunna klara livhanken.
En grabb i New York gick på college och var en amerikansk fotbollsspelare. Han hade gigantiska muskler och var stor som ett hus. När hans grannar köpte nya möbler brukade de be honom om bärhjälp. Han hamnade i bråk med en mafioso med spagettiarmar. Muskelberget hade ej en chans för mafioson hade en familj på sin sida.
Det är svårt att vara ung i dagens Sverige. På 70-talet fanns det mobbning. Unga killar kommer alltid att kolla vem man kan sätta sig på och vem man ej kan torka av fötterna på. Om man går i en klass vet man vilka som har högre och lägre ranking än en själv. Det är hur fysiskt stark man är som avgör hur hög ranking man har.
Om man blev mobbad år 1970 kunde man börja köra armhävningar, sit-ups och benböj hemma och man kunde gå till brottningsklubben och lära sig några brottargrepp. Sedan kunde man brotta ner plågoanden och då slutade han trakassera en.
Jetsetaren Dolph Lundgren brukade få spö av sin far. Han gick ej till någon socialtant och bölade utan han körde kampsport och gymträning och löste grundproblemet så pappan ej vågade misshandla honom något mer.
Det fungerar fortfarande likadant mellan svenskar, men om du som svensk hamnar i bråk med en migrant måste du lägga dig på rygg och visa halsen även om du har dubbelt så stora biceps som honom. Om du som svensk hamnar i bråk med en migrant kan det komma 20 personer till skolan och spöa dig.
Migrantens 55-årige farbror med kavaj kan komma till skolan och slå dig även om du är 14 år. Som svensk kan du ej ringa din farbror eller kusin och sedan kommer de till din skola och backar dig i ett bråk. Om en svensk frågar sina svenska klasskompisar om backning i en konflikt säger de ”jag ska kolla på mitt favoritprogram på TV:n” eller ”Jag har hockeyträning”. Kurder och chilenare skiter i tv:n och fotbollsträningen och backar sin bror i vått och torrt.
Svenska ungdomar lirar dataspel medan invandrare äger gatorna. När jag går ut ser jag ensamma svenska män. Om jag ser två svenska män som går ut ihop går jag till Specsavers och kontrollerar synen. Jag ser chilenare som går fem och fem. Kurder går tio och tio. Somalier går tio och tio.
Svensken förlitar sig på att snuten ska hjälpa honom. En gång sa en polis att om du ej har en stor släkt som kan hjälpa dig är du körd i dagens Sverige. En gång såg jag en polis som pratade med några invandrare. Invandrarnas ledare gormade åt polisen vad han skulle göra och var han skulle gå och ställa sig. Polisen lydde artigt invandraren och gick och ställde sig där han skulle stå.
Dagens Sverige är ungefär som New York år 1970 (förutom att maffian hade ett förbud mot bomber medan det bombas något oerhört i dagens Sverige). Det är farligt och det bråkas hela tiden. De sluga invandrarna begriper det och håller ihop i den egna flocken. Svenskarna är som vanligt naiva och sist på bollen.
Även om svenska män skulle bli som italienare år 1970 skulle det nog gå åt skogen. Om svenska män skulle börja klä sig i skinnjackor, guldklockor, Ray-Bans och gå runt med krucifix runt halsen i grupper på tio män per grupp och ragga brudar och inte ta ett steg bakåt för någon skulle nog samhället och media slå ner på dem direkt. Kanske skulle polisen slå ner på dessa vederstyggliga gäng.
Det verkar mer okej att somalier, kurder och chilenare går runt i grupp och bröstar upp sig.
Robin Eriksson är en funktionshindrad, kristen man. Swisha en gåva till 0760836744