Koranbränningarna – varför Iraks rättsväsende fungerar bättre än Sveriges

publicerad 17 september 2023
- Kristoffer Hell
Koranbränningarna
Koranbränningarna

ANALYS. Det är förmodligen en allmänt hållen uppfattning att polisen är till för att förebygga, bekämpa och utreda brott – inte att tolerera, möjliggöra och beskydda kriminalitet. En titt på hur koranbränningarna och dess reaktioner hanterats i Sverige respektive Irak, demonstrerar att Irak har ett rättsväsende som fungerar bättre än det i Sverige.

I Sverige är ”hets mot folkgrupp” ett brott och av lagen framgår det att som folkgrupp räknas bland annat människor som delar trosbekännelse.

Myndigheternas vilja att använda det här lagrummet har dock hittills varit anmärkningsvärt selektiv.

”Hets mot folkgrupp” har under många år flitigt använts för att förfölja enskilda svenskar som i sociala medier vädrat sin frustration över myndigheternas kapitulation inför den svindlande upptrappning av kriminalitet som följt i kölvattnet på ett antal svenska regeringars kapsejsade invandrings-, flykting- och integrationspolitik.

Trots det inte bara godkänner polisen i Sverige allmänna sammankomster där hatbrottet koranbränning iscensätts utan agerar dessutom skyddsstyrka så att brottsligheten kan fortgå utan avbrott.

I videon nedan försöker en kvinna att avvärja hatbrottet koranbränning, inte genom att vända sig emot den man som begår brottet, utan bara genom att försöka släcka elden.

Hon attackeras omedelbart av uniformerad och civilklädd polis som uppträder som livvakter åt förövaren.

Sverige är unikt

När samma situation utspelades i Danmark, skyddade istället dansk polis den kvinna som temporärt lyckades avvärja hatbrottet koranbränning och då utsattes för ett våldsamt angrepp av en av arrangörerna.

Svenska myndigheters godkännande och aktiva beskydd av de som begår hatbrottet koranbränning har resulterat i kraftiga reaktioner utomlands.

I slutet på juli 2023 stormades Sveriges ambassad i Irak.

Enligt internationella överenskommelser är stater skyldiga att skydda utländska ambassader, vilket innebär att den irakiska staten, vid det här tillfället, inte uppfyllde sina internationella åtaganden gentemot Sverige.

Att hatbrottet koranbränning utgör en uppenbarligen mycket grov provokation för många är ingen ursäkt.

Alla begår misstag

Alla kan begå misstag. Även poliser.

Så, vilka blev efterspelen på dessa händelser och myndigheternas misslyckanden?

Irak dömde nyligen 18 poliser till fängelsestraff för att inte ha lyckats förhindra stormningen av Sveriges ambassad.

Det irakiska debaclet är i och med detta åtgärdat och svenska intressen har, postumt, getts upprättelse.

Världen väntar fortfarande på Sverige: på att de poliser och chefer som i konungariket godkänner och beskyddar det återkommande hatbrottet koranbränning nu faktiskt åtalas för detta.

Referenser och relaterat


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq