Brittiska The Guardian skrev 2010 att Ukrainas president Viktor Janukovytj kommit överens om att förlänga hyresavtalet för Rysslands flottbas på Krim. Beslutet kom fyra år innan Janukovytj byttes ut mot en Washington-vänligare president genom en väststödd statskupp i Kiev 2014.
Kharkiv-pakten
The Guardian skriver i artikeln ”Ukraine extends lease for Russia’s Black Sea Fleet” att hyresavtalet för den ryska Svartahavsflottan, som skulle ha löpt ut 2017, förlängdes med 25 år, åtminstone till år 2042. Beskedet kom efter ett möte i Kharkiv i östra Ukraina mellan Ukrainas dåvarande president Viktor Janukovytj Rysslands dåvarande president Dmitrij Medvedev.
Avtalet mellan de två länderna är därför känt som Kharkiv-pakten.
Enligt villkoren fick Ryssland ha upp till 25.000 militärer stationerade vid marinbasen på Krim. Avtalet gav också Ryssland vissa skatteförmåner och andra fördelar i förhållande till basen och föreskrev att det ukrainska territoriet fortsättningsvis får användas för transporter av rysk militärutrustning.
Kharkiv-pakten betraktades som en viktig milstolpe i relationen mellan Ryssland och Ukraina och som ett sätt att försäkra ländernas strategiska partnerskap.
The Guardian skriver att Ryssland erbjöd Ukraina rabatt på rysk gas och att avtalet ”verkar markera den sista spiken i kistan för den orangea revolutionen 2004”, en serie demonstrationer och politiska händelser som ägde rum 2004-2005 i Ukraina som ett direkt efterspel till de ukrainska presidentvalen.
Den brittiska tidningen, som uttrycker en viss irritation över Kharkiv-pakten, skriver att:
”Janukovytjs föregångare Viktor Jusjtjenko hade lovat att kasta ut den ryska Svartahavsflottan från hamnen i Sevastopol, med argumentet att dess närvaro var en skymf mot Ukrainas suveränitet och en destabiliserande faktor på Krim, en etnisk rysk majoritetsregion med en stark prosovjetisk stämning”.
Den västvänlige Viktor Jusjtjenko var Ukrainas president från 23 januari 2005 till 25 februari 2010.
Västallians vill kontrollera Krim och Ukraina
The Guardian signalerar till sina läsare att ukrainska tjänstemän ”fortfarande planerar att gå med i EU och integreras med transatlantiska institutioner”, läs NATO.
Något motsägelsefullt skriver The Guardian att vissa ukrainska tjänstemän själva säger att:
”Vi vill röra oss mot väst, men det bästa sättet att göra det är att få gas från öst” och ”Svartahavsflottan är inte något hot mot Ukrainas självständighet”.
”Avtalet är ett lyft för Janukovytj som försöker få Ukrainas ekonomi ur en svår recession och få ett räddningslån på 12 miljarder dollar från IMF. Ryssland betalar för närvarande 90 miljoner dollar per år för basen.”
Den brittiska NATO-förespråkande tidningen skriver att: ”en förlängningen av hyresavtalet kommer sannolikt att öka motståndet mot Janukovytj i Ukrainas västra provinser” dvs i Kiev och konstaterar även det ytterst viktiga i att:
”Ukrainas uppdelning mellan det rysktalande öst och det ukrainsktalande väst är också främst en politisk uppdelning, och ledarna har alltid tvingats spela en känslig balansakt av rädsla för att uppröra något av lägren”.
NATO-chefen Jens Stoltenbergs den 14:e mars, enligt NATO:s hemsida:
”One of the big victories that Ukraine has achieved is actually to be able to push back the Russian Black Sea Fleet and to destroy many other ships and also then ensure the open corridor from Odesa and all the way to the Bosporus.
Ryssland vill att Ukraina är neutralt
The Guardian medger alltså att Ukraina är uppdelat mellan en ryssvänlig och rysktalande population i östra Ukraina som står i opposition till ett mer västvänligt Kiev i västra Ukraina. Tidningen uttrycker även mellan raderna att Kiev befinner sig under västliga försök att kontrollera landet som helhet med målet att införliva Ukraina i EU och NATO.
Ryssland har i decennier motsatt sig en expansion av NATO eftersom Moskva vet att ett Ukraina som är med i NATO kan leda till amerikanska kärnvapenbaser inpå den ryska gränsen.
Amerikanska långdistansmissiler i Ukraina kan likställas med sovjetiska ballistiska robotar på Kuba. Under Kubakrisen 1962 hotade USA med kärnvapenkrig om inte Ryssland stoppade installationen av ryska robotar på Kuba.
Relaterat
- NewsVoice: Jan Westh: Krim och den olagliga annekteringen 1954
- NewsVoice: Patrik Oksanen förvillar om informationskriget och Krim
- NewsVoice: Elon Musk stängde av Starlink för att störa ukrainsk drönarattack mot Krim
- NewsVoice: Stoltenberg bekräftar: NATO-missiler användes i attacken mot Rysslands Svartahavsflotta