Hussein Askary som är vice ordförande för Belt and Road-institutet i Sverige förklarar varför ett globalt styrningsinitiativ lanserats av supermakterna Kina, Ryssland och Indien. Askary konstaterar att den unipolära världen, som ständigt flyttar målet i enlighet med sina egna intressen enligt en ”ruld based order”, ofta kränker internationell rättvisa.
Text: Hussein Askary, ”Why Is China Launching a Global Governance Initiative Now?”, Brixsweden.org
Begreppen ”global styrning” och ”multilateralism” fastställdes i FN-stadgan som undertecknades vid FN:s grundande 1945 efter det fruktansvärda andra världskriget.
I FN-stadgan förklaras dess syfte i inledningen som att:
”rädda kommande generationer från krigets gissel, som två gånger under vår livstid har fört oändlig sorg över mänskligheten, och att återbekräfta tron på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på människans värdighet och värde, på lika rättigheter för män och kvinnor och för stora och små nationer, och att skapa förhållanden under vilka rättvisa och respekt för de skyldigheter som följer av fördrag och andra källor till internationell rätt kan upprätthållas, samt att främja socialt framsteg och bättre levnadsstandard i större frihet.”
80 år senare verkar världen ha lärt sig mycket lite av historiens lärdomar, och spänningarna ökar mellan stormakterna och termonukleära vapen har setts i samband med kriget i Ukraina som bröt ut 2022. Kina kastar sig in i ringen för att återuppväcka andan i FN-stadgan och omdefiniera ”global styrning”, men varför är det nödvändigt, och varför just nu?
Kinas president Xi Jinping tillkännagav Global Governance Initiative (GGI) vid toppmötet för Shanghai Cooperation Organization Plus den 1 september 2025 och betonade Kinas beredskap att samarbeta med alla länder för ett mer rättvist och jämlikt globalt styrningsinitiativ. Xi betraktar GGI som en förlängning av sina tidigare initiativ, Global Development Initiative, Global Security Initiative och Global Civilization Initiative.
I sin förklaring av initiativet påpekade Xi att kalla krigets mentalitet, hegemoni och protektionism fortsätter att hemsöka världen och att ”global styrning har kommit till en ny korsväg”. Han tillade att ”åttio år senare, medan de historiska trenderna för fred, utveckling, samarbete och ömsesidig nytta förblir oförändrade, fortsätter kalla krigets mentalitet, hegemoni och protektionism att hemsöka världen”.
Han förklarade att nya hot och utmaningar bara har ökat, att världen befinner sig i en ny period av turbulens och omvandling och att ”den globala styrningen har kommit till en ny korsning”.
Han lyfte fram fem principer för initiativet med ett globalt styrningsinitiativ, nämligen att följa suverän jämlikhet, respektera internationell rättsstatlighet, praktisera äkta multilateralism, förespråka ett människocentrerat tillvägagångssätt och fokusera på att vidta konkreta åtgärder.
Dessa principer är dock inte nya och har varit en del av den formella globala strukturen inom Förenta nationerna. Vad gör det nödvändigt att nu se över dessa principer?
Frågan om timing för ett globalt styrningsinitiativ
President Xi varnade för ”dubbla standarder” och regler som införs av ”ett fåtal länder” och betonade att FN måste förbli kärnan i den globala styrningen. Han betonade behovet av att bestämt värna om FN:s status och auktoritet och säkerställa dess ”oersättliga, centrala roll” i den globala styrningen.
Han efterlyste dock en reform och förbättring av det globala styrningssystemet för att säkerställa att alla nationers folk är aktörer i och förmånstagare av den globala styrningen.
Folkrepubliken Kinas utrikesministerium publicerade den 1 september ett ”konceptdokument” med en utförlig förklaring av skälen till att GGI lanseras just nu, samt en redogörelse för dess principer och hur de ska genomföras.
I dokumentet förklaras att det internationella läget för närvarande präglas av förändring och instabilitet. Både FN och multilateralism står inför utmaningar, med växande klyftor i den globala styrningen.
De etablerade internationella institutionerna står inför tre viktiga brister:
- Underrepresentation av den globala södern: I takt med att tillväxtmarknader och utvecklingsländer blir allt mer framträdande finns det ett behov av att öka deras representation och åtgärda historiska obalanser.
- Erosion av auktoritet: Principerna i FN-stadgan upprätthålls inte konsekvent; säkerhetsrådets resolutioner ifrågasätts ibland och ensidiga sanktioner har förekommit utanför FN:s ramverk, vilket påverkar den internationella ordningen.
- Behov av ökad effektivitet: Genomförandet av FN:s agenda för hållbar utveckling 2030 är försenat, och frågor som klimatförändringar, den digitala klyftan, artificiell intelligens, cyberrymden och yttre rymden fortsätter att avslöja brister i styrningen.
Som permanent medlem av FN:s säkerhetsråd och det största utvecklingslandet förklarar Kina att landet strävar efter att stödja global fred, utveckling och den nuvarande internationella ordningen.
Som svar på de pågående utmaningarna inom global styrning har Kina infört Global Governance Initiative (GGI). Initiativet främjar ett mer rättvist globalt system och kollektiva insatser för en gemensam framtid, med FN-stadgan och ett brett internationellt samarbete som vägledning.
Relaterat i NewsVoice: SCO-toppmötet: En ny global världsordning som inte styrs av USA/EU växer fram
Kärnkoncepten i GGI
- Suverän jämlikhet: Alla stater, oavsett storlek eller kapacitet, ska ha sin suveränitet respekterad, vara fria från yttre inblandning och behålla rätten att bestämma sin egen väg. Styrningssystemen ska återspegla de flesta länders intressen och ge utvecklingsländerna större representation.
- Internationell rättsstat: Principerna i FN-stadgan ska fungera som grundläggande normer i internationella relationer. Internationella regler ska utvecklas genom konsensus och tillämpas lika utan dubbla standarder.
- Multilateralism: Globala frågor kräver kollektiva beslut, med breda samråd och fördelning av vinster. FN:s roll som central plattform för multilateralism bör stärkas.
- Människocentrerad strategi: Fokus för global styrning är att tillgodose behoven hos befolkningar världen över och effektivt ta itu med gemensamma utmaningar.
- Fokus på verkliga resultat: Effektiv styrning innebär att lösa praktiska problem genom samordnade, systematiska och omfattande åtgärder som tar hänsyn till både omedelbara och långsiktiga utmaningar. Utvecklade länder uppmuntras att bidra med resurser, och utvecklingsländer förväntas stärka sina samarbetsinsatser.
Vart ska vi ta vägen härifrån?
GGI kompletterar Kinas andra initiativ: Global Development Initiative, Global Security Initiative och Global Civilization Initiative, som var och en riktar sig till specifika områden inom internationella frågor. Tillsammans syftar dessa till att stödja global stabilitet och framsteg.
GGI:s fem grundläggande principer härrör från FN-stadgan och syftar till att överensstämma med de flesta nationers ambitioner.
Reformeringen av den globala styrningen ses som en förbättring, snarare än en ersättning, av det befintliga systemet för att bättre kunna hantera nya utmaningar och stödja alla nationer, med särskilt fokus på utvecklingsländerna.
Kina avser att fortsätta stödja det FN-centrerade internationella systemet och internationell rätt, och samarbeta med globala partner för att sträva efter fred och framsteg.
Framöver föreslår Kina att man ska upprätthålla öppenhet, inkludering och samråd inom ramen för GGI. Genom plattformar som FN och relevanta internationella och regionala organisationer kommer prioritet att ges åt att reformera sektorer med betydande behov, däribland internationell finans, artificiell intelligens, cyberrymden, klimatförändringar, handel och yttre rymden, samtidigt som FN:s centrala roll bekräftas.
I ett sammanhang av ökande globalt ömsesidigt beroende framställs förbättringen av den globala styrningen som ett sätt för det internationella samfundet att dela möjligheter och gemensamt möta globala utmaningar.
Kina uttrycker sitt engagemang för att samarbeta med alla länder för att driva på reformer inom global styrning och bidra till en framtid präglad av fred, säkerhet, välstånd och utveckling.
Sammanfattningsvis svarar GGI på två huvudfaktorer
För det första urholkningen av internationell rätt, FN-stadgan och principerna för global styrning av den västdominerade unipolära världen, som ständigt flyttar målet i enlighet med sina egna skiftande intressen under slagord som en ”regelbaserad ordning” [”ruld based order”] som de ofta definierar i strid med internationell rätt, som i invasionen av Irak 2003 eller regimskifteskrigen i Libyen, Syrien och attackerna mot Iran.
Israels folkmordskrig mot det palestinska folket i Gaza, med stöd av USA och vissa västmakter och implicit stöd eller tystnad från vissa EU-länder, är en total utplåning av alla principer i FN-stadgan och konventionerna om humanitär rätt.
Införandet av ensidiga ekonomiska och diplomatiska sanktioner utan stöd i internationell rätt mot nationer som inte håller med USA och dess allierade i politiska frågor.
För det andra har det globala ekonomiska landskapet förändrats dramatiskt under de senaste decennierna, och uppkomsten av Kina, Sydostasien, BRICS-länderna och många andra nationer i det globala söder kräver en ny organisationsnivå som står i proportion till deras nya position i världsekonomin och en ny placering vid bordet för globala diskussioner där de måste behandlas som jämlikar och deras ambitioner och bekymmer måste ingå i diskussionen.
Slutligen är det viktigt att notera att Kina och dess partner i den globala södern inte strävar efter att ersätta västmakterna vid förhandlingsbordet, utan kräver att bordet görs större så att alla får plats.
