Det nya slaveriet – Därför är du inte så fri som du tror

Torkild Berglund Torkild Berglund, civilekonom och egenföretagare, specialiserad på affärsutveckling, PR och marknadsföring. Han har tidigare bott i Sverige och Norge, men är nu bosatt i Costa Rica (Spiritum.se om flytten till CR). Torkild är aktiv i partiet Ambition Sverige.
publicerad 3 oktober 2025
- av Torkild Berglund
The Psyche - Channel on Youtube
AI-bild | The Psyche - kanal på Youtube

Tekniken har gjort oss effektivare än någonsin, men vi arbetar ändå lika mycket som för hundra år sedan. Videon ”The New Slavery” avslöjar hur vår tids ofrihet ser ut, subtil, dold och effektiv. Artikeln reflekterar över filmens budskap och sätter det i ett svenskt sammanhang av stress, skuldsättning och ökade krav på ständig tillgänglighet.

Vi lever i en tid där maskiner, datorer och automatisering har gjort arbetet snabbare och effektivare än någonsin. Ändå jobbar vi i genomsnitt lika många timmar i veckan som våra föräldrar och morföräldrar gjorde för 50 eller till och med 100 år sedan. Hur är det möjligt? Borde inte teknikens framsteg ha frigjort oss, gett oss kortare arbetsdagar och mer tid för livet?

I stället har det ofta blivit tvärtom: tempot har ökat, kraven har blivit fler, och gränsen mellan arbetstid och fritid har suddats ut. Den som tror sig vara fri lever ofta mitt i ett system som i själva verket liknar en ny form av slaveri – subtilare än det gamla, men inte mindre effektivt.

Videon The New Slavery, producerad av YouTube-kanalen The Psyche, beskriver denna moderna ofrihet1. Den tar oss från tanken att vi lever i fria samhällen till insikten att vår vardag formas av strukturer som kontrollerar vår tid, vår identitet och till och med våra drömmar. Det är en debatt vi behöver föra i Sverige i dag.

Så beskriver filmen The New Slavery vår tid om de nya bojorna: tid, skuld och arbete

I den gamla världen var slaveriet synligt: kedjor av järn, piska och total äganderätt. I dag är det annorlunda. Våra bojor är gjorda av lån, räkningar, hyror och löften om trygghet som aldrig infrias. Skillnaden är att vi i dag tror oss vara fria. Som videon påpekar: förr visste slaven att han var slav – nu har systemet gjort frihetsillusionen till sin starkaste kedja.

Erich Fromm skrev om hur den moderna människan börjar se sig själv som en vara på marknaden2, ett paket av färdigheter och egenskaper som kan säljas till högstbjudande. Värdet sitter inte längre i människan i sig, utan i hennes produktivitet. Vi reduceras till ekonomiska enheter, och vår existens motiveras av vår nytta för systemet.

Max Weber beskrev den ”järnbur” som byråkrati, ekonomisk rationalitet och överlevnadslogik bygger upp kring oss3. Denna bur är inte konstruerad för att vi ska blomstra, utan för att hålla maskineriet igång. Vi springer i hamsterhjulet, men hjulet står stilla. Vi kan få titlar, löneförhöjningar eller nya roller, men i grunden är det samma ekorrhjul.

Priset är högt. Vi säljer inte bara vår tid, vi säljer våra livsår. Fyrtio år av våra bästa dagar försvinner in i ett system som ger oss överlevnad – men inte frihet. Vi kan köpa fler saker, men vi köper sällan mer tid.

När arbetet blir identitet

Arbetet har inte bara koloniserat vår tid – det har koloniserat vår identitet. När vi möter någon ny är en av de första frågorna: ”Vad jobbar du med?” Vi definierar oss själva i termer av yrken. Människan och arbetaren har blivit samma sak.

Abraham Maslow satte självförverkligande – att bli den man innerst inne är – högst i sin behovshierarki4. Men för de flesta skjuts detta upp på obestämd tid, undanträngt av det ständiga kravet på att tjäna ihop till överlevnad. Vi lever inte för att bli oss själva, vi lever för att hålla ekonomin snurrande.

Även språket binder oss fast. Uttryck som time is money, pay your dues eller the grind never stops är inte oskyldiga. De är kulturella kedjor som gör att vi reducerar vår tid till en valuta och oss själva till kuggar i maskinen.

Och konsumtionen förstärker illusionen. Reklamen säljer inte varor – den säljer status och identitet. Bilen blir inte bara ett transportmedel, utan ett bevis på att du lyckats. Klockan på handleden är inte till för att mäta tid, utan för att signalera att du har värde. Men ironiskt nog leder detta bara till att vi jagar ännu mer arbete för att upprätthålla bilden av framgång.

Barn lär sig tidigt att deras värde ska mätas i yrken. På frågan ”vad vill du bli när du blir stor?” är svar som ”lycklig” eller ”fri” ovanliga. De förväntade svaren är titlar. Redan från unga år formas drömmarna till arbetsroller.

Kedjor av skuld och rädsla

I det moderna slaveriet är skuld en av de starkaste kedjorna. Lån och krediter ges sken av att vara frihetsverktyg – möjligheter att studera, köpa bostad, bygga liv. Men i verkligheten är de piskor. Så länge vi är skuldsatta är vi bundna till arbetet.

Bolånet är särskilt effektivt. För många är det livets största ekonomiska åtagande. Att byta jobb, ta en paus eller flytta blir svårt när hela livets struktur vilar på att du ska kunna betala banken varje månad. Studentlånen är ett annat exempel: de framställs som en investering i framtiden, men fungerar ofta som en form av inlåsning.

Zygmunt Bauman beskrev vår tid som ”liquid modernity” 5, en tillvaro där inget är stabilt – inte jobb, inte relationer, inte gemenskaper. Denna osäkerhet är inte ett misstag, utan en del av systemets logik. När inget känns tryggt tvingas vi alltid anpassa oss, alltid jobba mer, alltid hålla oss ”anställningsbara”.

Det kanske mest sofistikerade är att vi ofta bär kedjorna med stolthet. Vi kallar överarbete för ”karriär”, skuldsättning för ”investering” och stress för ”engagemang”. När tvång känns som självval blir motstånd nästan omöjligt.

Att ta tillbaka det mest värdefulla: tid

Friheten i det moderna samhället är en illusion om vi inte har makt över vår egen tid. Den österrikiske psykiatern Viktor Frankl, som överlevde nazisternas koncentrationsläger, skrev: ”Allt kan tas ifrån en människa utom en sak: den sista av de mänskliga friheterna – att välja sin inställning i varje given situation, att välja sin egen väg.” 6

Filmen påminner oss om att vi inte äger vår frihet förrän vi slutar låta systemets måttstockar definiera oss. Lön, status och produktivitet är inte mått på livskvalitet. Frihet är när vi vågar använda vår tid för det som ger mening: relationer, kreativitet, närvaro och kärlek.

Frihet handlar inte om att sluta arbeta, utan om att börja leva på egna villkor. Varje timme vi återtar från maskineriet är ett steg i riktning mot mänsklig frihet.

Reflektioner kring Sverige i dag – och en avslutande tanke

Även i Sverige blir det tydligt att The New Slavery inte bara är en teoretisk tanke. Vi har bland de högsta sjukskrivningstalen i Europa på grund av stress och psykisk ohälsa7, särskilt inom vård, skola och omsorg8. Arbetsnarkomanin maskeras ofta som ”engagemang”, och övertid hyllas som lojalitet.

Samtidigt är svenska hushåll fast i bostadslån som sträcker sig över decennier – ett modernt tvång som gör att många inte kan lämna arbetet även om kroppen och själen säger stopp9.

Trots alla tekniska framsteg är det inte kortare arbetsdagar eller mer fritid som blivit resultatet, utan snarare högre tempo, fler krav och en ständig förväntan på tillgänglighet10. För unga har pressen flyttat ännu längre fram i livet: redan på gymnasiet talas det om ”anställningsbarhet” och ”rätt utbildning”, medan drömmar om frihet, kreativitet eller mening ofta ses som naiva11.

Det moderna slaveriet har inga kedjor av järn, men dess grepp känns ändå hårt. Den avgörande frågan är därför: ska vi acceptera detta som normalt, eller vågar vi ta steget mot verklig frihet? Frihet börjar inte med pengar eller status, utan med tid. Den timme vi vågar ta tillbaka från systemet är början på ett mänskligare liv.

Tio steg för att bryta sig loss från det nya slaveriet

  1. Omvärdera dina behov. Fråga dig själv vad som verkligen är nödvändigt och vad som bara är en inlärd konsumtionsvana.
  2. Sänk dina fasta kostnader. Att leva billigare minskar beroendet av höga inkomster och öppnar för frihet.
  3. Se över ditt boende. Bostaden är ofta den största skuldfällan – att byta till billigare alternativ kan ge frihet.
  4. Avskärma arbetet. Sätt tydliga gränser mellan arbetstid och fritid. Våga stänga av mobilen.
  5. Återta din tid. Avsätt medvetet timmar varje vecka till aktiviteter som inte är produktivitetsstyrda.
  6. Bygg gemenskap. Stärk relationer och nätverk som inte bygger på arbete eller prestation.
  7. Odla motkrafter. Kreativitet, kultur och naturupplevelser ger mening bortom systemet.
  8. Lär dig nya färdigheter. Självförsörjning, hantverk eller digital frihet kan minska beroendet av arbetsmarknaden.
  9. Skuldsätt dig mindre. Undvik onödiga lån och konsumtion som låser dig i arbete.
  10. Omdefiniera framgång. Se inte status och lön som måttstock, utan frihet, närvaro och livskvalitet.

 

Text: Torkild Berglund

Källor och referenser

  1. YouTube – The New Slavery | Why You’re Not as Free as You Think (2023), kanal: The Psyche
  2. Erich Fromm – To Have or To Be? (1976)
  3. Max Weber – The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism (1905)
  4. Abraham Maslow – A Theory of Human Motivation (1943)
  5. Zygmunt Bauman – Liquid Modernity (2000)
  6. Viktor Frankl – Man’s Search for Meaning (1946)
  7. Försäkringskassan – Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser (2022)
  8. Arbetsmiljöverket – Arbetsmiljön 2021
  9. SCB – Hushållens skulder 2023
  10. OECD – Average annual hours worked per worker
  11. Skolverket – Gymnasieungdomars attityder till arbetsliv och studier (2021)

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq