NewsVoice är en nättidning för oberoende nyheter, debatt och analys. 
Tysklands före detta förbundskansler Angela Merkel hävdar att motståndet från Polen och de baltiska staterna låg bakom misslyckade fredssamtal med Ryssland, vilket hindrade EU från att inleda direkta samtal med Putin under 2021 och det försvårade ansträngningarna att förhindra ett krig i Ukraina.
I en intervju med den ungerska mediekanalen Partizan reflekterar Angela Merkel över händelseförloppet som ledde fram till Rysslands krigsstart i februari 2022 och konstaterar att hon kände att Putin inte längre trodde på Minskavtalen, de avtal från 2014–2015 som syftade till att lösa konflikten i Donbas-regionen i östra Ukraina.
”I juni 2021 kände jag att Putin inte längre tog Minskavtalet på allvar”, sa Merkel. ”Därför ville jag ha ett nytt format där vi kunde tala direkt med Putin.”
Hon hävdar att detta initiativ blockerades av motstånd från vissa EU-medlemmar:
”Detta stöddes inte av vissa länder, främst de baltiska staterna. Polen var också emot det eftersom de var rädda för att vi inte hade en gemensam politik gentemot Ryssland”.
Hon tillägger att Covid-19-pandemin ytterligare komplicerade diplomatin och konstaterar: ”Om man inte kan träffas, om man inte kan diskutera meningsskiljaktigheter ansikte mot ansikte, kommer man inte att hitta nya kompromisser.”
Angela Merkel, som avgick i december 2021 efter 16 år som förbundskansler, gjorde dessa uttalanden i samband med lanseringen av sin självbiografi ”Freedom”. De föreslagna samtalen, som initierades tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron, skulle ha varit det första toppmötet mellan EU och Ryssland sedan 2014, efter Rysslands annektering av Krim och stöd till separatisterna i Donbas.
Medan länder som Italien och Österrike stödde idén, stoppades den i slutändan av skepticism från Polen, de baltiska staterna (Estland, Lettland och Litauen) och Nederländerna.
Merkel beklagade resultatet och sa: ”Sedan lämnade jag mitt ämbete och Putins aggression började”, vilket antyder att enade EU-förhandlingar kunde ha påverkat händelseförloppet.
Uttalandena har mötts av skarp kritik från östeuropeiska ledare, som anklagar Merkel för att skylla på andra. Polska tjänstemän beskriver hennes påståenden som ”absurda” och menar att problemet var bristande diplomati.
Den tidigare lettiske försvarsministern Andris Pabriks kallar Merkels uttalanden ”skandalösa” och anklagar henne för att ”vända upp och ner på saker och ting och vara oförmögen att erkänna sina egna misstag”.
Ryska tjänstemän välkomnar Merkels kommentarer. Kremls talesman Dmitry Peskov instämmer och säger att EU ”tyvärr hålls som gisslan av de fanatiska politikerna i de baltiska staterna och Warszawa”.
Den ryska statsvetaren Sergei Markov berömmer Merkel och noterar en skiftande europeisk trend mot att söka fred med Ryssland.
Merkels mandatperiod har granskats för hennes inställning till Ryssland, inklusive stödet för Nord Stream 2-gasledningen, ett projekt som Polen och de baltiska staterna motsätter sig som en geopolitisk risk.
Merkel tillägger:
”Tiderna har förändrats nu, och vi måste fundera över vilken position som bäst hjälper oss att uppnå fred”.
Källor
- DW: Why Merkel’s Ukraine remarks pleased Russia, angered Poland
- Responsible Statecraft: Diplomacy Watch: Did Merkel just say Euros provoked Ukraine war?
