Sverige kan få en ny och skarpare civil underrättelsetjänst

Regeringen har beslutat att gå vidare med planerna på att inrätta en ny civil utrikes­underrättelsetjänst, vilket dras igång efter ett utrednings­uppdrag lett av före detta stats­minister och utrikes­minister Carl Bildt.

Enligt ett pressmeddelande från regeringen ska en särskild utredare “inrätta en ny civil utrikes­underrättelsetjänst”, med uppdrag att utreda hur den framtida myndigheten ska utformas och organiseras.

Tidigare rapporter anger att målet är att myndigheten ska vara etablerad från och med 1 januari 2027.

Enligt medierapporter har regeringen alltså tagit beslut om att gå vidare med det, trots att förslaget har mött kritik,  bland annat från Försvarsmakten och andra försvars­myndigheter.

Sverige har en civil utrikesunderrättelsetjänst som heter Kontoret för särskild inhämtning (KSI) och är en del av Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) inom Försvarsmakten. Trots att KSI organisatoriskt ligger under MUST är det en civil tjänst, eftersom den styrs av regeringen (inte Försvarsmakten) och har ett civilt uppdrag att inhämta underrättelser om utländska förhållanden som är viktiga för Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.

Carl Bildts roll och uttalanden

Carl Bildt fick uppdraget att genomföra utredningen enligt direktiv från regeringen. I utredningen konstaterar han att Sveriges nuvarande underrättelse­apparat inte är tillräcklig för det nya säkerhets­läget. Han säger bland annat:

“Vi lever i en mycket osäker värld, där vi dessutom fruktar att det kan bli ännu mer besvärligt om vi tittar några år framåt. Så vi behöver en tydlig ambitionshöjning, en förmågehöjning.”

Han pekar särskilt på att den militära underrättelsetjänsten MUST inte förutsett den ryska invasionen av Ukraina som han hade hoppats.

I den nya modellen vill han därför att den nya myndigheten blir:

• Civilt organiserad
• Direkt underställd regeringen
• Inriktad på att analysera underrättelser från både öppna och hemliga källor

Bildt säger även att den nya tjänsten inte ska vara “som CIA” utan snarare påminna om JIO den brittiska modellen, Joint Intelligence Organisation. JIO är inte en del av MI6 (Secret Intelligence Service) eller MI5 (Security Service), utan det är en separat underrättelseorganisation som verkar under den brittiska regeringen.

Kritiken och riskerna

Förslaget har ifrågasatts på flera håll. Försvarsmakten har bland annat kritiserat att utredningen – enligt myndigheten själv, inte tagit tillvara expert­kunskap i tillräcklig omfattning och att slutsatserna bland annat om MUST:s roll är “onyanserade”.

Experter har också varnat för att en så omfattande organisations­förändring kan skapa interna spänningar och risk för konkurrens om kvalificerad personal mellan underrättelse­myndigheter.

Nästa steg blir att utredaren, baserat på uppdraget, lägger fram förslag kring struktur, ansvarsfördelning, plats för myndigheten och tids­plan. Regeringen har alltså gett grönt ljus för processen att inrätta den nya myndigheten.

Carl Bildt menar att tiden är mogen för att Sverige tar ett större steg för att möta “ett nytt och bredare hot­landskap”, med ökade teknologiska krav, cyber­hot, hybrid­påverkan och komplexa internationella förhållanden.

Beslutet markerar en tydlig ambitions­höjning från svensk sida när det gäller underrättelse­verksamhet och säkerhetspolitik. Samtidigt återstår flera viktiga frågor, inte minst om hur den nya myndigheten ska utformas och hur man ska hantera riskerna med övergången från dagens system.

Källor

• Regeringen: Utredare ska inrätta en ny civil utrikesunderrättelsetjänst
• SVT: Carl Bildt föreslår ny underrättelsemyndighet
• SVT: Regeringen går vidare med kritiserat förslag om ny underrättelsetjänst