Hedi Bel Habib, fristående debattör, filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet.
LO:s arbetstidsutredning ger förslag på hur arbetstiden i Sverige kan förkortas. En av slutsatserna i utredningen är att det finns tydliga samband mellan arbetstidsförkortning med bibehållen lön och positiva effekter på hälsa. Det stämmer inte.
Bland slutsatserna kan man läsa att:
- Kopplingen mellan arbetstidsförkortning och stress är mest påtaglig. Det finns tydliga tecken på att kortare arbetstid minskar stress och på det sättet är gynnsamt för hälsan.
- Förkortad arbetstid ger större möjlighet till återhämtning och bättre sömn.
- Kortare arbetstid bidrar också till en bättre arbetsmiljö och mindre risk för arbetsplatsolyckor.
Dessa slutsatser är baserade på underlagsrapporten Hälsoeffekter av kortare arbetstid (Kristensson, 2025). Men rapporten innehåller inga data, utan bara allmänna påståenden som inte är baserade på några fakta angående hur förkortad arbetstid påverkar arbetstagarnas hälsa.
Tittar vi på hur sjukfrånvaro har utvecklats över tiden kan vi konstatera att alla befintliga data visar att förkortad arbetstid inte har några entydiga hälsoeffekter. I Frankrike är den lagstadgade veckoarbetstiden 35 timmar och fransmännen har lägst genomsnittligt antal faktiskt arbetade timmar per person. Lagen infördes år 2000 och har sedan dess varit mycket omdebatterad.
Sjukfrånvaron i Frankrike har under 2024 nått rekordnivåer, vilket har skapat en betydande belastning på landets ekonomi och socialförsäkringssystem. Enligt data från Eurostat och relaterade nationella undersökningar rankas Frankrike bland de länder i EU med högst sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron har ökat markant under en längre tid. Vissa studier indikerar en ökning med 39 % av frånvarofrekvensen. Mellan 2012 och 2025 har sjukskrivningarna ökat med uppemot 60 %.
Data angående sjukfrånvaro mellan 1995 och 2023 visar att Frankrike har kortast arbetsvecka och högst sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron har stigit trendmässigt i Tyskland och Frankrike under två decennier och ligger under senare år bland de länder med högst sjukfrånvaro, tillsammans med Norge, trots att länderna har kortare arbetstid.
Bland länderna i diagrammet ovan kan vi konstatera att Sverige har längst arbetstid. I en internationell jämförelse är dock sjukfrånvaron lägre i Sverige jämfört sjukfrånvaron i länder med kortare arbetstid. Sverige har längst arbetstid och lägre sjukfrånvaro.
Sammantaget kan man säga att det inte finns några bevis på att kortare arbetstid ger arbetstagaren bättre hälsa.
Frankrike har haft kortast arbetstid i hela Europa sedan år 2000. Resultatet är idag en rekordhög sjukfrånvaro som tvingar regeringen att spara pengar genom minskad sjukersättning, förlängd arbetstid och hårdare kontroller från och med år 2026. Till skillnad från Frankrike är en 40-hour arbetsvecka typisk i Storbritannien, ändå har landets sjukfrånvaro varit relativt låg över tid.
Norge har kortare arbetstid än Sverige. Sjukfrånvaron i Norge ligger dock sedan lång tid tillbaka på en betydligt högre nivå än alla andra länder i Västeuropa. Vid en granskning av Norges ekonomiska situation varnade OECD för att det på sikt kan bli ett hot mot både arbetskraftsdeltagandet och statsfinanserna. Hela 22 procent av Norges offentliga utgifter går till sjukpenning och invaliditetsförmåner, vilket motsvarar hela åtta procent av landets BNP. Det är långt över snittet inom OECD på 2,3 procent.
Danmark har konsekvent hat en av de lägsta sjukfrånvaronivåerna i Norden. Men bakom denna yta döljer sig en annan verklighet.
Danmark plågas av en långvarig problematik av förtidspensionering, särskilt i tidig ålder. År 2012 genomfördes en ny reform, som skulle minska förtidspensionering bland personer under 40 år. Men reformen har fått en kortvarig effekt och antalet förtidspensionärer ligger nu högre än före reformen.
Mellan 2013 och 2017 sjönk antalet förtidspensionärer från 240 000 till 207 000 personer. År 2017 vände trenden upp åt igen och antalet förtidspensionärer uppgick till cirka 244 000 personer år 2023, en nivå högre än före reformen.
Tittar vi på åldersstrukturen kan vi konstatera att antalet förtidspensionärer i Danmark ökar mest i åldersgrupperna 30-39 år respektive 18-29 år. Detta utgör ett allvarligt hot mot arbetsmarknadens långsiktiga hållbarhet.
Ovanstående analys visar att det inte finns något samband mellan förkortad arbetstid och förbättrad hälsa hos arbetstagaren.
Att mot denna bakgrund föreslå en så omfattande reform om kortare arbetstid är således farligt vilseledande för det politiska beslutsfattandet.
Forskning visar att en arbetsplats med god arbetsmiljö har lägre sjukfrånvaro. Ett ensidigt fokus på förkortad arbetstid kan därför avleda politiken från att ta arbetsmiljöåtgärder.
Hedi Bel Habib, Fristående debattör. Filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet
Huvudreferenser
- LO: Kortare arbetstid – fakta, forskning och förutsättningar LOs arbetstidsutredning 2025
- LO: Kristensson, K, ”Hälsoeffekter av kortare arbetstid,” delrapport 2 i LOs arbetstidsutredning 2025
- Försäkringskassan (Arbetsrapport 2023:2 ): Den svenska sjukfrånvaron i ett europeiskt perspektiv, 1995–2022
