Hedi Bel Habib, fristående debattör, filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet.
Spanien gör en saklig analys av migrationens betydelse med fokus på demografin och välkomnar migranter för att rädda sin ekonomi. Sverige stigmatiserar migration och fokuserar på återvandring. Resultatet är risk för demografisk kollaps och en havererad ekonomi på längre sikt.
Spanien analyserar demografin och välkomnar migranter
När Sveriges fokus ligger på minskad invandring och återvandring har Spanien under 2026 aktivt satsat på att legalisera och integrera papperslösa migranter, med motiveringen att de är nödvändiga för landets ekonomiska tillväxt och välfärd.
En förklaring till detta är att Spanien gör en kvalificerad demografisk analys av migrationens betydelse för landets ekonomi och välfärd.
I april 2026 godkände den spanska regeringen en omfattande legalisering av papperslösa migranter, vilket berör uppskattningsvis 500 000 personer.
Runt en halv miljon migranter i Spanien kan nu söka uppehålls- och arbetstillstånd genom en ny lag som just trätt i kraft. Denna åtgärd är en del av en ny demografisk strategi för att motverka de negativa effekterna på ekonomin av låga födelsetal och en åldrande befolkning.
Sverige stigmatiserar migranter och firar utvandring
I kontrast till Spanien har demografins långsiktiga betydelse för ekonomin inte beaktats i den åtstramade migrationspolitiken i Sverige. Detta förklarar varför invandring diskuteras som en isolerad fråga utan någon hänsyn till de negativa effekterna på ekonomin av åldrandet och den låga nativiteten.
Migrationen görs till ett stigma för att skylla den generella politikens misslyckanden på invandringen som ett fenomen i sig.
I augusti 2024 meddelade regeringen att Sverige för första gången på över 50 år har en nettoutvandring, vilket innebär att fler människor lämnar landet än vad som flyttar in. Detta ses av regeringen som ett tecken på en förändrad och mer hållbar invandringspolitik, med minskat antal migranter.
Utvandringen är större än invandringen, berättade migrationsminister Maria Malmer Stenegaard (M) i samband med den minskande invandringen, och SD ansåg att Sverige håller på att bli mer normalt.
Spaniens analys borde bli vägledande för Sverige
Ett lands ekonomiska tillväxt beror till stor del på demografins utveckling. Befolkningstillväxt gynnar ekonomisk tillväxt. Forskning visar att flyktingmottagandet på kort sikt kan pressa ekonomin, men effekterna på längre sikt är bättre tillväxt och förbättrad demografi. Detta har Spanien förstått och använt som utgångspunkt för sin syn på migration.
- Spaniens födelsetal faller till allt lägre nivåer, befolkningen i arbetsför ålder minskar, men tack vare omfattande invandring är trenden ändå att antalet arbetsföra invånare sakta växer. Spanjorerna blir också allt äldre. Ungefär var femte invånare är 65 år eller äldre. Den förväntade livslängden i Spanien hör till världens högsta. År 2050 beräknar regeringen att närmare en tredjedel av befolkningen kommer att vara över 64 år.
- En ny analys beställd av den spanska regeringen visar att en skärpt migrationspolitik skulle kunna leda till en betydande minskning av landets BNP. Rapporten, som lyfts fram av Realtid, indikerar att en 30-procentig minskning av migrationen skulle få allvarliga konsekvenser för ekonomin, som i dagsläget är beroende av arbetskraftstillskott. Analysens slutsats är att om Spanien stoppar migrationen kraschar landets ekonomi. Enligt analysen väntas BNP i ett sådant scenario minska med fem procent inom tio år, och betydligt mer på längre sikt.
- Konsekvenserna av en åtstramning av migrationen sträcker sig långt bortom tillväxtsiffror. Inom jordbruket riskerar över 200 000 gårdar att överges inom 50 år, vilket skulle fördjupa avfolkningen på landsbygden. Avfolkningen av landsbygden är ett stort problem. Uppemot 20 procent av landets mindre kommuner kan försvinna helt, enligt analysen. I vissa provinser är medelåldern redan mycket hög, och utan inflyttning väntas befolkningen minska ytterligare.
- Migranter utgör redan en stor del av Spaniens arbetskraft och effekterna väntas bli särskilt tydliga inom vård och omsorg. Tillgången på omsorgspersonal kan minska kraftigt samtidigt som antalet äldre ökar. I storstäder som Madrid utgör migranter redan en överväldigande majoritet av vårdpersonalen inom vissa yrken. Även hälso- och sjukvården riskerar att drabbas. Antalet läkare kan minska betydligt vid minskad migration, vilket skulle förvärra befintliga problem med långa vårdköer och personalbrist. Trycket på pensionssystemet ökar samtidigt. Färre arbetande innebär lägre skatteintäkter, vilket på sikt kräver högre avgifter för att upprätthålla dagens nivåer.
Fokus på demografi kan ge en mer konstruktiv migrationspolitik
Den svenska migrationspolitiken kan betraktas som demografiskt destruktiv. Det är därför mer konstruktivt med en samhällsekonomisk analys som lyfter fram långsiktiga effekter av invandring på demografin i stället för att fokusera på tillfälliga kostnader under de första åren efter ankomst.
Internationella data med långa tidsserier visar att en lägre eller utebliven invandring leder till att andelen äldre i befolkningen ökar snabbare. Invandring har historiskt sett bidragit till en mer gynnsam åldersstruktur (fler i arbetsför ålder) i migrationsländer jämfört med till exempel det nästan migrationsfria landet Japan.
Japan har historiskt sett haft en mycket restriktiv invandringspolitik och en av de lägsta andelarna av utlandsfödda bland utvecklade ekonomier. Resultatet är att Japan idag har lägst antal utrikesfödda och högst andel 65+ per 100 i arbetsför ålder. År 1950 var denna andel lägst i de 10 jämförelseländerna.
Utan invandring hotas Sverige av demografisk kollaps
Om det hänger på dem som har svensk bakgrund skulle hela Sverige kunna kollapsa demografiskt. Statistiken visar att utrikes födda i Sverige har en annan åldersstruktur än inrikes födda, med en markant högre andel i de arbetsföra åldrarna. Utrikes födda har en ur ekonomisk synvinkel gynnsam åldersstruktur.
Drygt 70 procent av den utrikes födda befolkningen är i arbetsför ålder, vilket kan jämföras med 54 procent av den inhemska befolkningen. Försörjningskvoten bland utrikes födda som grupp är därför betydligt lägre än bland inrikes födda och ett fortsatt inflöde av utrikes födda kan på så vis tänkas hålla nere försörjningskvoten även framöver.
År 2025 var 24 procent av Skånes dryga 1,4 miljoner invånare födda utomlands. Bland de utrikes födda skåningarna idag är ungefär hälften födda i Europa och den andra hälften födda i övriga världen.
De största utlandsfödda grupperna är från Mellanöstern, Polen, Danmark och forna Jugoslavien, men över 175 olika födelseländer finns representerade i Skåne. Utrikes födda skåningar har en annan åldersstruktur än de skåningar som är födda i Sverige.
Bland de utrikes födda skåningarna är andelen i arbetsför ålder större och andelen äldre mindre än bland de inrikes födda skåningarna. Bland de utrikes födda är 80 procent 20–69 år gamla, jämfört med 57 procent för de inrikes födda.
Kommuner med lägre migration har högre demografisk försörjningskvot
När vi jämför några skånska kommuner kan vi konstatera att en lägre andel migranter i en kommun ger en svag demografisk utveckling. Andelen utrikesfödda i Bjuv ligger idag på 34,7 procent.
Kommunen har 15 985 invånare och värdet för demografisk försörjningskvot är bland de lägsta i landet med 77,4 procent. Andelen utrikesfödda invånare i Burlöv uppgick till 35,2 procent och försörjningskvoten ligger på 75,4.
Den lägsta andelen utrikesfödda invånare finns i Vellinge där andelen uppgick till 9,7 procent och i Lomma med 10,6 procent . Lomma har 24 715 invånare. Värdet för demografisk försörjningskvot är bland de högsta i landet med 99,3 .
Vellinge kommun har 37 816 invånare. Värdet för demografisk försörjningskvot är bland de högsta i landet, med 97,4. Sölvesborg har 17 405 invånare, varav 12,1 procent är utrikes födda, och försörjningskvoten ligger på 91,5 procent, bland de högsta i landet.
Lägre andel migranter ger högre äldreförsörjningskvot
Skillnaden mellan utrikesföddas och inrikesföddas åldersstruktur gör att den demografiska utvecklingen är mycket svagare i kommuner med lägre andel utrikesfödda. År 2000 hade kommunerna Bjuv, Burlöv, Vellinge och Lomma relativt jämförbara tal när det gäller äldreförsörjningskvot.
År 2025 ökade denna försörjningskvot mycket snabbare i Lomma och Vellinge jämfört med Bjuv och Burlöv. Denna skillnad är direkt korrelerad med andelen utrikesfödda i respektive kommun. En högre andel utrikesfödda tycks således bromsa befolkningsstrukturens åldrande och upprätthålla andelen arbetsföra på en högre nivå.
Välfärdssektorn allt mer beroende av utrikes födda
SKR:s statistik visar att utrikes födda är kraftigt överrepresenterade inom den offentliga sektorn som anställda av kommunerna och regionerna inom vård-, omsorgs- och välfärdsyrkena.
Till exempel är 53 procent av samtliga vårdbiträden utrikes födda liksom 37 procent av undersköterskorna, 46 procent av tandläkarna, 30 procent av de personliga assistenterna, 34 procent av barnskötarna, 50 procent av de som arbetar med städ, tvätt och renhållning samt 39 procent av de som arbetar med kök och mat.
Hela 37 procent av specialistläkarna i Sverige är födda i utlandet, visar data från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Invandrad arbetskraft bär en allt större del av välfärden, särskilt äldreomsorgen.
Antalet kommunalt och regionalt anställda som är utrikes födda har ökat kraftigt de senaste tio åren. I de tre största kommunerna är hela 35 procent av samtliga kommunanställda numera utrikes födda.
Utrikesfödda med utomeuropeisk bakgrund liksom deras barn utgör en allt större andel av hela den svenska totalbefolkningen som befinner sig i arbetsför ålder och de utgör därtill en allt större andel av de offentligt anställda som arbetar inom välfärdssektorn i bred mening.
Dags att rädda Sverige från ett demografiskt självmord
Dagens strama migrationspolitik har inte tagit hänsyn till de negativa effekterna på ekonomin av låga födelsetal och befolkningens åldrande.
Sverige vinner därför på att byta fokus från en isolerad fråga om invandring till demografi och ta fram en ny befolkningspolitik, där invandring diskuteras som tillskott av mänskligt kapital i nära anslutning till frågor som rör demografisk, ekonomisk och statsfinansiell hållbarhet.
Två vägledande exempel på invandringens betydelse för demografisk utveckling är Japan med sina 3,2 procent utrikes födda och hög försörjningskvot samt Singapore med betydligt lägre försörjningskvot, där andelen utrikes födda uppgår till 46 procent.
År 2050 beräknas det migrationsrestriktiva Japan ha 80 personer i åldern 65 plus på 100 personer i arbetsför ålder och detta är inget annat än demografiskt självmord.
