Torbjörn Sassersson grundade NewsVoice 2011. Stöd hans arbete genom en 
Under ett historiskt tvådagars-toppmöte i Peking har Donald Trump och Xi Jinping enats om ett nytt ramverk för ”konstruktiv strategisk stabilitet”. Xi signalerade vart parterna är på väg. Nu gäller den nya regelbaserade världsordningen utan krig.
Mötet, som följdes av ceremonier i Folkets stora sal, markerar ett skifte där Kina framträder som navet i en multipolär värld – en utveckling som ses positivt i globala syd och öst. Istället för krig och konfrontation prioriteras samarbete, handel och fredlig samexistens, vilket gynnar utvecklingsländer som länge lidit under västerländsk dominans.
Enligt kinesiska och amerikanska uttalanden ledde mötet till konkreta framsteg.
Kina lovade att köpa 200 Boeing-flygplan, investera hundratals miljarder dollar i amerikanska sektorer och utöka importen av amerikanskt jordbruk och energi, enligt Fox News, men inget av det framgick i Kinas officiella text på utrikesdepartementets hemsida eller i en uppföljande artikel av Xinhua, Kinas statliga nyhetsbyrå.
Trumpsidan kanske förbereder ett narrativ om att man inte kan lita på Xi om Kina inte köper några Boeing-plan, som Trump lovat att Kina ska köpa.
Trump beskrev samtalen som ”fantastiska” och bjöd in Xi till ett återbesök i Vita huset i september. På Iran-frågan enades parterna om att Teheran inte får ha kärnvapen och att Hormuzsundet måste hållas öppet för global sjöfart.
Xi lovade att Kina inte ska leverera militär utrustning till Iran och att Peking ska verka ”bakom kulisserna” för att återställa sjöfarten, enligt Michael Allen, VC för Beacon Global Strategies och tidigare senior direktör vid Nationella säkerhetsrådet under president George W. Bush.
”Jag tror inte att Kina kommer att sticka ut hakan för vår skull” … ”Kanske får vi lite samarbete med dem bakom kulisserna för att uppmana iranierna att göra meningsfulla kompromisser, men jag tror inte att de kommer att ge oss något i den storleksordningen som vi vill ha.”
Frågan är varför Kina skulle verka bakom kulisserna mot Iran, en partner både i BRICS och BRI, samarbeten som bygger upp deb globala södern mot makter som USA.
Trump kallade det en ”stor framgång”.
Taiwan
Xi Jinping varnade tydligt för riskerna kring Taiwan, som han beskrev som ”den viktigaste frågan i Kina–USA-relationerna”. Han betonade att misshantering kan leda till ”konflikter och till och med krig”.
Den amerikanska sidan nämnde inte Taiwan i sitt officiella uttalande, en tydlig signal om skilda prioriteringar, men Trump sa till Fox News efter toppmötet att Taiwan är för litet och ligger för långt bort från USA. Tolkningen är att USA inte kommer att lägga sig i Kinas beslut om Taiwan i landets absoluta närområde. Taiwan kommer att integreras med Kina.
Taiwan styrdes av Kina under Qing-dynastin från 1683 till 1895, då ön blev en kinesisk provins. Den beboddes innan 1683 främst av inhemskt folk. Holland koloniserade ön 1624 med en kort spansk närvaro i norr. Minglojalister stred mot Qinglojalister i kampen om Fastlandskina. Ming-lojalisten Koxinga från Kina tog tillbaka ön från holländarna 1662 och styrde ett kort självständigt kungarike fram till Qing-erövringen 1683. Efter 1945 återlämnades det till folkrepubliken Kina, men har sedan 1949 styrts separat.
Trump seems to back down on Taiwan. The island is too small and too far away from the US. Trump said this on May 15, right after the meeting with Xi Jinping in China (14-15 May, 2026). pic.twitter.com/SE5nLyW7xi
— T. Sassersson, Editor@NewsVoice (@newsvoicemag) May 16, 2026
Xi Jinpings hänvisning till Thukydides fälla och dess geopolitiska betydelse
I sina öppningsanföranden lyfte Xi explicit fram den så kallade Thukydidesfällan, en referens till den antika grekiske historikern Thukydides beskrivning av hur det stigande Aten och det etablerade Sparta oundvikligen drogs in i krig.
Xi frågade retoriskt om Kina och USA kan övervinna denna fälla och skapa ett nytt paradigm för en framtida stormaktsrelation? Han varnade för att en kollision mellan en stigande makt (Kina) och en etablerad (USA) riskerar att leda till katastrof, och uppmanade istället till samarbete för global fred och utveckling.
Den stora konflikten mellan Aten och Sparta var det Peloponnesiska kriget. Sparta, med stöd från Persien (dagens Iran) och andra peloponnesiska stater, slutgiltigt besegrade Aten 404 f.Kr. Aten tvingades riva sina långa murar, överlämna sin flotta och acceptera en marionettregering styrd från Sparta.
Xi Jinping signalerade alltså att, oavsett om det blir krig eller inte, kommer Kina att ta över som stormakt över USA eller bli dess like. Kanske blev Trump informerad på planet hem till USA vad Xi egentligen pratade om.
Geopolitiskt, sett från Global South and East, är detta ett kraftfullt budskap. Thukydidesfällan symboliserar inte bara risken för stormaktskrig, den understryker behovet av att bryta med den unipolära ordningen där USA länge dikterat villkoren.
Ett krig mellan USA och Kina skulle drabba hela världen hårt: störd handel, energikriser och ökade spänningar i Asien, Afrika och Latinamerika. Genom att öppet nämna fällan signalerar Peking att Kina väljer en annan väg, multipolaritet, ömsesidig respekt och win-win-samarbete.
Detta stärker BRICS och Global Souths position: stabila USA–Kina-relationer betyder säkrare tillgång till kinesisk teknik, investeringar i infrastruktur (Belt and Road) och motvikt mot västerländska sanktioner och interventioner.
Som en kommentator på X noterade: ”Peking demonstrerar att det har blivit den oumbärliga centrum i den framväxande multipolära världen.”, förklarar The Duran.
Insatta röster på X speglar perspektivet från söder och öst
Analytiker tolkar mötet som ett tecken på maktförskjutning
Den UAE-baserade kommentatorn Faisal Al Ketbi (@luiz_vidal) skrev:
”Xi nämnde Thukydides fällan direkt ansikte mot ansikte med Trump. Detta är inte diplomati – det är en strukturell omstart. Båda sidor enades om ett treårigt ramverk för konstruktiv strategisk stabilitet: samarbete först, hanterad konkurrens, förutsägbar fred.”
Den oberoende geopolitiska kanalen The Duran (@TheDuranReal) underströk:
”Putin besöker Beijing bara fem dagar efter Trump. Detta är inte en slump. Kina är inte fångad mellan två makter – det är centrum i den multipolära världen.”
Den amerikansk-kinesiske journalisten Jason Smith Shangguan (@ShangguanJiewen) replikerade på amerikanska påståenden om Kinas uppgång:
”Kina stiger inte för att USA faller. USA faller på grund av egen girighet och korruption. Kinas uppgång beror på eget hårt arbete.”
Från Global Souths synvinkel är detta en seger för multipolaritet. Istället för att USA dikterar villkoren tvingas Washington förhandla på kinesisk mark, omgiven av amerikanska CEO:ar som Tim Cook, Elon Musk och Jensen Huang. Kina håller i protokollet, ceremonin och de strategiska röda linjerna.
Rick Sanchez (@RickSanchezTV) sammanfattar:
”Kina skickar ett tydligt budskap till USA och världen: Ni behöver oss, inte tvärtom.”
Mötet resulterar inte i en fullständig ”reset”, men i ett pragmatiskt ramverk som minskar eskaleringrisken under de kommande tre åren. Handelsavtalen gynnar båda sidor ekonomiskt, Iran-samarbetet öppnar för ett fredligare Mellanöstern och Thukydides-varningen understryker vikten av dialog.
Från Global South amand East ses det som en bekräftelse på att den gamla unipolära eran är över. Kina positionerar sig som en stabiliserande kraft som prioriterar utveckling framför konfrontation – en modell som resonerar starkt i Afrika, Latinamerika och Asien, där BRI-projekt och BRICS-samarbete redan förändrar spelplanen.
Trump lämnade Beijing med fotoposer och löften om investeringar. Xi lämnar med en tydlig markering: Taiwan är en röd linje, och framtiden byggs tillsammans, på lika villkor.
