Kan ayurveda bota det moderna samhällets folksjukdomar?

publicerad 13 mars 2015
DrAjeeb Foto Anna Bohlmark 1

Dr Ajeeb - Foto: Anna BohlmarkAyurveda betecknas som gammal indisk läkekonst. Ayur betyder kunskapen och Veda betyder livet. Kan världens äldsta hälsolära vara den mest lämpade metoden när det gäller att förändra ohälsosamma livsstilar och uppnå balans? Kan denna gamla läkekonst användas för att råda bot på det moderna samhällets folksjukdomar? Anna Böhlmark åkte till Indien för att söka svaret på den frågan. I Ayurvedans Mecka träffade hon den indiske läkaren dr Ajeeb, som håller föredrag i Stockholm på söndag 15 mars.

Text och Foto: Anna Böhlmark | Tidigare publicerad i nr 2015 i 2000-talets Vetenskap, återpubl. med tillstånd

Den moderna människan tycks ha förlorat förmågan att instinktivt veta vad som är bra och nyttigt att äta. Som tur är har djuren kvar den förmågan. Om våra tämjda djur hade kunnat återvända till sin naturliga miljö skulle de ha klarat sig bättre. De skulle då inte behöva lida av de sjukdomar och bristtillstånd som människan har orsakat genom att tämja, stänga in och utfodra djuren med kraftfoder.

Den största delen av våra tamdjur har ingen möjlighet att använda sin instinktiva kunskap, eftersom de lever under onaturliga förhållanden och sällan kan välja vad de vill äta. De framtida konsekvenserna av detta förstår vi ännu inte vidden av.

Våra förfäder upptäckte sina naturmediciner när de iakttog hur de vilda djuren instinktivt letade reda på läkeväxter att äta för att kurera sin ohälsa. Genom att observera hur djuren botade sig själva, lärde sig våra förfäder hur de själva kunde hålla sig friska med läkeörter av olika slag. Frågan är om denna kunskap om ett naturligt sätt att leva finns där vi minst anar det. Vi reste till Kerala i Indien för att ta reda på det.

Ayurvedan – kunskapen om livet

Under Indiens kolonialtid undertrycktes den inhemska medicinen, ayurvedan, men trots det lyckades den leva vidare till våra dagar. Troligtvis var det svårt för makten att utplåna en hälsolära som funnits i över 5000 år. Kerala i södra Indien är den region där ayurvedan har sitt starkaste fäste. Regionen blev inte lika koloniserad som andra delar av Indien. Antalet ayurvediska läkare i Kerala är idag över 15 000.

Ayurvedan har speciellt de senaste åren blommat upp på nytt. Som en konsekvens av de biverkningar den västerländska medicinen ger upphov till, återupprättas ayurvedans status och ayurvediska universitet öppnas på nytt. Idag lever de två systemen bredvid varandra i ett integrerat system. Den västerländska medicinen används, liksom i Kina, främst vid akutvård medan den inhemska medicinen används för behandling av mer kroniska besvär.

Doktor Ajeeb i Varkala

Jag tog mig till Varkala, ayurvedans Mecka i Kerala. Varkala ligger vackert utmed en hög klippa där havets vågor oupphörligt slår. Bara att vistas vid havet är för många människor en nåd, speciellt vid reumatism och olika typer av hudåkommor. Varkala är ett himmelrike för den som har kommit till Indien för att förbättra sin hälsa. Här finns hundratals ayurvediska kliniker som behandlar alla typer av hälsoproblem.

Jag besöker doktor Ajeebs klinik. Det första han gör är att beskriva den mest grundläggande principen inom Ayurvedan – naturen själv.

Människan behöver följa naturen, inte tämja den. Vi bör lära oss av naturen såsom våra förfäder gjorde. Redan för 5000 år sedan när de första skrifterna om Ayurvedan kom till, så hade man studerat djuren och noterat vilka växter de åt för matsmältningsbesvär, vid huvudvärk eller feber. Ayurvedan är läran om naturen, och om hur man kan leva ett liv i harmoni med den.

Diagnos av en patient

Jag träffar ryskan Elena som lider av håravfall som beror på stress och en låg energinivå. Doktor Ajeeb tar hennes puls och konstaterar att hennes tillstånd beror på dålig näringsbalans i kosten. På min fråga om doktorn inte behöver göra ett blodtest svarar han:

Nej, det räcker med puls som diagnos. Men vill man ha bekräftelse kan man få det. Elena gjorde ett blodtest och i det visade det sig att hennes hemoglobin inte var bra. Hon lider också av hjärtklappning.

Jag har inga problem med att man vill använda sig av de vetenskapliga metoderna för att bekräfta, men för min del behövs de inte, tillägger doktor Ajeeb.

Nästa steg i diagnosen är att avgöra vilken dominerande personlighetstyp Elena är. Doktor Ajeeb har en lång erfarenhet av utländska patienter och kan därför ganska snart konstatera att hon är en Vata. Egenskaper såsom hudens textur, hårfärg, adamsäpplet och ben, tunga, naglar, händer, men framför allt pulsen avgör här.

De tre Doshorna

Enligt Ayurvedan kan människan förstås och beskrivas med hjälp av energier. Hela universum byggs på de fem elementen: vatten, eld, luft, jord och rymd. Även människan är gjord av dessa element då hon är ett mikrokosmos i det stora makrokosmos. De fem elementen paras i sin tur ihop med tre konstitutioner, människotyper: Vata, Pitta och Kapha. Rymd och luft komprimeras till Vata som reglerar rörelse. Eld och lite vatten bildar Pitta som styr transformation. Vatten och jord bildar Kapha som ger stabilitet och struktur.

Vart man än tittar omkring sig finns det fyra funktioner: ursprung, uppehälle, transformation och degeneration. Om man tittar på något så enkelt som ett träd så ser det ut på det viset. Det formas, genereras och dör. Allt liv har en liknande livsbana.

Doshan uppstår vid födseln och beror på kombinationen av faderns spermier med moderns ägg. Hos människan så får barnet i mammans mage mat som kommer från mamman. Maten mamman äter kommer i sin tur från naturen. På så vis återkopplas näringsämnena som livmodern tar upp av de fem elementen. Vätskan i livmodern kan vara kall eller varm beroende på årstid och doshan är av olika typ även beroende på vilken typ av temperatur vätskan har, säger doktor Ajeeb.

Doshor och ohälsa

Vi lever inte alltid i harmoni med den genuppsättning som vi har givits. Man kallar med andra ord den konstitution som formas på grund av våra levnadsförhållanden för härrörd konstitution. När vår genom födseln skapade Dosha, som är vår genuppsättning, inte är i balans med den härrörda konstitutionen är man inte i god hälsa. Doktor Ajeeb förklarar:

Det är när man avlägsnar sig för mycket från sin naturliga konstitution som man får besvär.
Vad händer då om Elena flyttar till Kina till exempel?

Kroppen bör anpassa sig för att hitta källor till att balansera upp det som händer i konstitutionen. Man behöver ofta hjälpa kroppen med nya vanor och näringsintag för att ge den en skjuts i rätt riktning. Det hör till kroppens natur att hela tiden vilja balansera sig själv. Men om den trots allt inte lyckas, då får man hälsoproblem. Ayurvedan kommer in som en viktig metod för att förebygga och harmonisera kroppen.

Enligt Ayurvedan är sjukdom slutstadiet på en lång process. Man kan genom att åtgärda tecken på obalans tidigt, som i Elenas fall, förebygga att en eventuell sjukdomsprocess utvecklas. Ayurvedans inställning är aldrig att lindra symptomen endast utan istället gå till problemets rot. Oftast är orsaken bakom ett negativt hälsotillstånd livsstilen.

Livsstilen är inom ayurveda A och O. Livsstilen balanseras beroende på vilken personlighetstyp, dosha, man domineras av, tillägger doktor Ajeeb.

Elenas huvudsakliga problem består i dålig funktion i matsmältningsapparaten. För en god hälsa är god matsmältning en grundförutsättning, menar doktor Ajeeb.

Om man liknar matsmältningen vid en eld, får elden liv genom en matsmältningslåga. Denna låga kan slockna ifall man inte håller den vid liv genom att kontinuerligt slänga på lite virke. Vid en utdragen tid utan regelbunden matning av virke kan avsaknad av hungerskänslor uppstå. Problemet kan även vara av motsatt natur. Vi äter ofta och mycket utan att känna hunger innan. Lägger man på för mycket virke och för ofta så dör eller försämras matsmältningsförmågan. Även här är nyckelordet detsamma – balans.

Man bör äta när man känner fysisk hunger, för då är kroppen redo att ta emot och effektivt omvandla maten till energi. Vissa är överviktiga utan att de äter särskilt mycket. Det beror på att matsmältningslågan är släckt eller bara glöder litegrann. För att få fart på lågan krävs ett större intag av mat.

Balans uppnås även om man en dag har ätit mycket och nästa minskar på intaget så att maten från föregående dag hinner förbrännas och elden ta fyr, säger Doktor Ajeeb. Han fortsätter:

Att ha partiklar kvar i kroppen av mat som ligger och ruttnar är knappast hälsosamt. Exempel på besvär som kan uppstå av osmält mat är astma, huvudvärk eller sömnsvårigheter. Därför är det viktigt att ha en fungerande mag- och tarmfunktion där maten kan passera kontinuerligt med jämn rytm. Det är också viktigt med regelbundna tarmtömningar.

Vägen mot hälsa

Elenas behandlingsprogram sker i flera steg. De första dagarna består av omfattande massage. Helkroppsmassage och huvudmassage som stimulerar över 30 energipunkter på hjässan.

Till detta kommer förändrade matvanor. Det handlar om att ta bort ämnen som kan störa Elenas matsmältning och naturliga läkning och lägga till ämnen som kan motverka hennes dosha i syfte att balansera kroppen. Kroppens första reaktion på behandlingen är att öka på ett negativt hormon, vilket signalerar dålig matsmältning till resten av kroppen. För att motverka insöndringen av det negativa hormonet stryker man en örtolja på pannan. Oljan appliceras med en unik rörelse som bidrar till att minska spänningen och förbättra hormonbalansen.

Följden av två veckors behandling ska förhoppningsvis ge mer energi och göra att kroppen fungerar bättre på alla plan.
De positiva effekterna för Elena bör följaktligen bli att när matsmältningen återtar sin normala funktion, så kommer håravfallet att avta. Speciellt hår och naglar har en direkt relation med maten och matsmältningsapparatens funktion.

Örtmediciner

Doktor Ajeeb förklarar hur han ser på användningen av örtmediciner:

Det optimala vore att använda sig av medicinalväxterna som växer i just Elenas födelseregion i Ryssland. De vore de mest lämpade för just hennes DNA. Men eftersom Elena har kommit till Indien, får vi behandla henne med de örter vi har här. På grund av att hon har haft matsmältningsproblem, ska jag ge henne av våra örtmediciner för att öka matsmältningslågan.

Elena äter tillräckligt med mat, men eftersom kroppens upptagningsförmåga är försämrad, får hon inte i sig den energi hon behöver. Så det första steget blir att se till att korrigera upptagningsförmågan och att fördela näringsupptaget jämnt över hela kroppen. Örtmedicinernas funktion är att öka aptiten och smälta maten bättre.

Matens betydelse för Doshan

En oerhört viktig faktor för att balansera sin dosha är således maten. När till exempel en patient med diarré vill få bukt med sitt problem så är det flera saker som doktor Ajeeb tar bort från dieten. Samtidigt, och lite motsägelsefullt kan tyckas, säger doktorn att man aldrig ska hålla sig till en och samma diet. Det kan leda till näringsbrist samt obalans mellan de olika doshorna. Det är även viktigt att ha en variation av smaker. De sex olika smakerna är nämligen kopplade till de olika doshorna. Exempelvis så höjer söta smaker Vata, medan syrligheten i en ananas sänker den. Det gäller alltid att motbalansera sin egen dosha.

Kroppen känner själv vad den behöver, men det är viktigt att inte lyssna på suget som kommer från våra sinnen. Det är vår magkänsla vi ska följa när vi behöver veta vilka smaker som kroppen behöver. Du kan plötsligt bli sugen på äppeljuice. Även om du inte har äppeljuice hemma precis då, kan du ersätta den med liknande smaker. Ät ett färskt äpple och kroppen blir nöjd!

Ditt sinne kan aldrig förstå vilka näringsämnen eller vitaminer som kroppen behöver, utan du kan bara veta vad du behöver beroende på magens signaler. Det gäller att inte blanda ihop en längtan efter något (choklad) som kommer från sinnet, med ett sug från magen.

I Kina hävdar man att en kvinna som är gravid med en pojke alltid är sugen på bittra saker. Förklaringen är att en pojke kräver mer näringsupptag från moderns mage. Allt som är bittert innehåller järn. Vid blodbrist kan magen plötsligt sända ut ett sug efter bittra livsmedel då det är järnet som balanserar upp kroppen.

Vegetarian eller köttätare?

Enligt ayurvediskt synsätt så är människan inte skapad för att äta kött. Det finns många andra produkter från moder jord som vi kan få proteinet ifrån. Det finns flera skäl att tro att människan är vegetarian.

Människans tänder, som ju är platta, är gjorda för att mala växter, inte för att tugga kött. Människans tandstruktur är liknande den hos fåren, kossan och kaninen. Den är inte vass som hos krokodiler, hundar eller lejon.

Köttätande djur i naturen dricker vatten med tungan. Växtätare suger in vattnet ungefär som vi människor dricker vårt vatten.

Doktor Ajeeb förklarar vidare:

De flesta människor brukar påstå att tigrar är aggressiva och därför dödar de. Men jag skulle vilja påstå motsatsen. Tigrar är aggressiva för att de äter kött. Man blir vad man äter.

Huvudregler för mat:

  • Det finns en tumregel när det gäller mat och den är enkel: ju naturligare, desto bättre.
  • Ju mindre raffinerad maten är, desto bättre. Undvik det vita sockret och välj det bruna.
  • Undvik mat med stickig konsistens. Det stickiga kan fastna längs med tarmkanalerna på väg ner. Ju kortare tid det tar för maten att passera mag-tarmkanalen, desto hälosammare.
  • Sök därför också att äta så färsk mat som möjligt. Mat ska aldrig vara gammal, för då kan den mögla när den väl kommer in i systemet.
  • Det är viktigt att tugga maten ordentligt. Då hjälper man systemet på traven.

Andra sätt att balansera Doshan

Eftersom människan är en del av naturen påverkas hon av den. Även doshorna påverkas av årstiderna. Kapha dominerar till exempel på vinter och vår, medan Vata dominerar på sen höst och tidig vinter. Pitta dominerar under högsommaren. Grundprincipen är att mer av en egenskap ökar doshan, medan motsatsen balanserar den. Man bör således sträva efter doshans motsats. Är du till exempel kall så skall du tillföra värme, är du torr ska du tillföra vätska, är du för mycket i rörelse behöver du lugn och stillhet.

Samma logik gäller för principen lika ökar lika. Utsätter man kroppen för mer rörelse om den redan är uppe i varv, ökar obalansen i kroppen.

Läran som följer livets cykel

Ayurvedan är en metod som kan tillämpas på alla åldrar – från spädbarnet till ålderdomen. Ett helt spektrum av sjukdomar kan behandlas. Ayurvedan är på så sätt en metod som spänner över hela människans livscykel och kan behandla allt ifrån luftrörsbesvär, kolik, spänningar, hosta, urinvägsinfektioner, magproblem, mensvärk, PMS, oregelbunden menscykel, artrit, eksem, njursten och gallsten, irritabel tjocktarm, blodsjukdomar, migrän, reumatism och generella matsmältningsbesvär.

Ett av de svårare fallen som doktor Ajeeb behandlat var en flicka med funktionsnedsättningar i hjärnan.

När hon kom till kliniken kunde hon inte tala då hennes naturliga utveckling av hjärnan hade störts. Jag behandlade henne under tre års tid, från det att hon var nio år gammal. Behandlingarna bestod av oljebad, massage av fötter och huvud men framförallt örtmediciner. Resultatet blev att hon började tala och kan nu hålla en normal konversation med sin mor.

Ryska-elena-Foto-Anna-Bohlmark

Behandlingens resultat

Jag kontaktade Elena drygt två månader efter behandlingen på plats i Varkala för att höra hur hon mår idag hemma i Ryssland.

Hur känner du dig nu efter de två veckorna hos doktor Ajeeb i Varkala? Har ditt håravfall upphört? Har stressen minskat?

Behandlingen var mycket bra, mjuk men effektiv, säger Elena. Tidigare har jag använt mig mycket av kinesisk medicin och i jämförelse med den passar Ayurvedan mig mycket bättre, just tack vare mjukheten. Förändringarna kommer tack vare avslappningen och de kommer efter hand i ett långsamt tempo. Behandlingarna kändes som meditation och jag kunde känna hur min koncentration ökade. I Kina kändes behandlingarna som en invasion!

Energinivån i min mage var hög under behandlingarna. Jag har aldrig varit gravid, men såsom jag har fått det förklarat för mig, så är det en process som pågår inne i magen. Så kände jag mig – energetisk och fokuserad.

Efter bara några dagar föll det svaga håret, sedan avstannade håravfallet helt och nytt hår började växa. Doktor Ajeeb sa att mitt hår skulle börja växa på nytt efter tjugo dagar från det att behandlingen påbörjats, men jag såg att det började redan under de två veckorna som behandlingen varade. Idag, två månader senare, så fortsätter håret att växa. Jag har dessutom märkt ökat välmående tack vare att jag gått över till en mer vegetarisk diet med mer frukt, grönsaker och ris. Rent mentalt känner jag mig mer avslappnad än tidigare. Stressnivåerna har sjunkit rejält.

Slutsatser om Ayurveda

Att gå igenom en Ayurvedisk behandling är som att se sig själv. Den hjälper oerhört för att känna och förstå sin egen kropp. Min avslutande fråga till dr Ajeeb blir denna:

Hur kommer det sig att Ayurvedan bevisligen är effektiv mot de moderna hälsobesvären?

Även om vi läkare följer de gamla lärorna skrivna på Sanskrit för många tusen år sedan, så är de fortfarande aktuella. Människans natur har inte ändrats nämnvärt sedan dess, DNA:t ser likadant ut.

Den teori och de principer som min farfars farfars farfar studerade är desamma som mitt barnbarns barnbarns barn kommer att studera. Det är samhället som har förändrats. Men grundkunskapen om människan gäller fortfarande.

Ayurvedan är en evig vetenskap just för att den inte är beroende av forskning. Förhållandena i världen kan förändras, men teorin som ligger till grund för ayurvedan förblir densamma. Den kommer från naturen som inte förändras.

Lärorna kompletteras dessutom kontinuerligt av moderna ayurvediska doktorer för att man ska kunna dela på information om nya mediciner och metoder för att få bukt med moderna hälsoproblem.

Ibland frågar patienter mig om vi kan bota diabetes, cancer eller reumatism. Då brukar jag svara att vi inte botar sjukdomar, varken gamla eller nya, utan vi botar människor. Ayurvedans mål är att skapa ett hälsosamt levnadssätt där alla levande varelser, både människor och djur, är friska. Och med hälsa menas inte bara den kroppsliga hälsan, utan hela människan.

Vi läkare är som fåglar som kommer och går, men Ayurvedan är trädet som står kvar och växer.

Text och Foto: Anna Böhlmark

Relaterat

Den ayurvediske läkaren Doktor Ajeeb från Indien håller föredrag i Stockholm
Söndagen den 15 mars kl.19.00
Kroppsverkstans lokaler på Malmövägen 48, Johanneshov, Stockholm
Kostnad: 200 kronor

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

Tags: ayurveda