Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en Descartes mest kända citat: -”Jag tänker, alltså är jag till”, innebar inte att pröva omgivningen utan att i ett inåtvänt tillstånd bryta ned tankar till teoretiska pusselbitar (reduktionism). Han avsåg inte att tänkandet i sig räckte för att komma till bevis men att logiken kunde formulera otvivelaktigt sann kunskap. Utifrån det reflekterande tvivlet kunde man nå fram till en slutsats som han menade var en andlig uppenbarelse.
Descartes dualism löste inte problemet med hur anden och materian kommunicerar. Han lyckades inte förklara dessa uppenbarelser som han själv anser har lett till insikter. De som hyllar Descartes principer har sällan klart för sig att hans teoritänkande har grund i ”Guds nåd”.
Descartes reduktionistiska synsätt, upphöjd till den moderna naturvetenskapens huvudsakliga metod, är således ofta missförstådd.
Icke desto mindre är reduktionismen en av flera tillämpliga vetenskapliga metoder. Men om man ska blanda in Gud i detta sökande bör också detta vara väldefinierat.
Att söka bevis, fakta och sanningar kräver annars ofta en kombination av flera perspektiv och metoder. Det är som en slags uppåtgående spiral där steg ett utgör de mest enkla frågeställningarna. Många fastnar där.
Humanismen möjliggör å andra sidan alla slags frågeställningar och steg.
Bevis för den rigida låsningen i steg 1 ser vi i den huliganrörelse som nu håller på att implodera på nätet.
Huliganrörelse finansierad av Ungdomsstyrelsen.
Det alltmer vulgära näthuliganspråket bekräftar mitt tidigare antagande i artikeln:
Fullt möjligt förena tro och vetenskap.
Något som utmanar de mest rigida är nya upptäcker som bevis för: Nära döden-Upplevelse (NDU).
Samtidigt är det skeptiska förhållningssättet nödvändigt på alla nivåer. Att okritiskt skölja ned vad som helst riskerar att leda in i mörkret. Det gäller alla slags sekter oavsett man kallar sig ateistisk skeptiker* eller djupt religiös.
Särskilt viktigt är det att försvara demokratin eftersom genom den kan samhället utvecklas trots huliganernas självdestruktiva och paranoiska attacker på dem med andra uppfattningar, insikter och livsåskådningar.
Börje Peratt
*Sekulär humanist accepterar både troende, ateism och agnosticism. Begreppet är felaktigt använt som ateism. De som idag kallar sig sekulära humanister är i själva verket nyateister, ateistiska naturalister, det vore klädsamt om man tog på sig en mer adekvat tröja.
