Chefskräddaren på den Kungliga Operan fick uppdraget att sy upp ett antal ryska uniformer som användes för att iscensätta en false flag som skulle ge sken av att ryssarna anföll en svensk utpost i östra Finland den 27 juni 1788. Svenska regimen kunde på så vis starta kriget de ville ha.
Den falska flagg-attacken i Puumala som skulle kasta skulden på Ryssland lyckades. Attacken gav ett starkt gensvar i Stockholm. Riksdagen gav Gustaf III (1746-1792) grön signal att starta krig mot Ryssland.
”Falsk flagg var ursprungligen en sjökrigsterm där en aktör seglade under en annan flagga än sin egen som en krigslist. I modern tappning beskriver termen specialoperationer som lagts upp så att det framstår som om de utförs av en viss aktör snarare än den som faktiskt planerade och utförde den.
Operationer som utförs i fredstid av civila organisationer, såväl som hemliga myndighetsoperationer, kan till viss del anses gå under falsk flagg om de syftar till att dölja den verkliga aktören.” – Wikipedia, falsk flagg
En false flag och konspiration som smiddes i svenska finrum
Gustaf III fick uppslaget om den falska attacken av Gudmund Jöran Adlerbeth som var ledamot av Svenska Akademien, enligt uppgifter från ”General Tolls krigsplan år 1788 – Dess utförande och sammanbrott” av Erik Ludvig Birck. Den Svenska Akademin har lokaler i Börshuset i Stockholm. Akademien instiftades 1786 av Gustav III med syftet att ”arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet”. Börshuset instiftades i Gamla stan samma år den 5 april.
Det svenska, militära befälet Berndt Johan Hastfer fick order om att anstalta det falska överfallet i Puumala. Det hade beslutats om i en ”secretissime beredning” med Gustaf III, Gustaf Mauritz Armfelt och Hastfer som ledamöter.
Den Kungliga Operan grundades av Gustaf III år 1773.
Text: NewsVoice
Källor: Erik Ludvig Brick, Wikipedia, Kungliga Operan